Hej,
Jag vet ett flertal människor som fått jobb de ej är kvalificerade för pga att de känner någon på företaget som fixat in dem. Och då är min fundering, är detta ok? När jag läser en jobbannons ser jag till att jag uppfyller ca 70 procent av kraven, om inte så går jag bara vidare med andra annonser. Men när jag får höra att dessa personer som fått jobb genom kontakter egentligen inte är kvalificerade får mig att bli ledsen. Hur är detta ens möjligt? Jag krigar som fan med att få till ett så bra CV och PB som möjligt, jag är kvalificerad för jobben jag söker, och jag blir inte ens kallad till intervju. Vad är det för fel på mig? Blir så jävla deprimerad och ledsen. Vad är poängen med att utbilda sig ens? Att ta okvalificerade jobb enbart för att lära sig, och sen inte ens bli kallad till intervjuer. Nä, usch. När man ser hur saker och ting verkligen går till på arbetsmarknaden blir man fan mörkrädd. Det ska inte vara såhär. Alla ska behandlas lika. Så är det bara.
Är det värt att ta sitt liv över att man är så jävla oduglig? Hade jag känt rätt personer hade jag inte behövt kriga för en akademisk utbildning. Hade kunnat haft ett välbetalt jobb idag och inte behövt oroa mig för någonting.
Förlåt för om jag låter gnällig. Men blir bara så less när jag söker och söker och får noll respons. Och dessa personer jag känner till som fått dessa jobb är inte ens så jätteduktiga enligt andra.
Trådens frågor är följande: Varför existerar detta? Värt att söka jobb där man ej uppfyller alla kvalifikationer? Har ni sett detta fenomen ute på arbetsmarknaden?
Jag vet ett flertal människor som fått jobb de ej är kvalificerade för pga att de känner någon på företaget som fixat in dem. Och då är min fundering, är detta ok? När jag läser en jobbannons ser jag till att jag uppfyller ca 70 procent av kraven, om inte så går jag bara vidare med andra annonser. Men när jag får höra att dessa personer som fått jobb genom kontakter egentligen inte är kvalificerade får mig att bli ledsen. Hur är detta ens möjligt? Jag krigar som fan med att få till ett så bra CV och PB som möjligt, jag är kvalificerad för jobben jag söker, och jag blir inte ens kallad till intervju. Vad är det för fel på mig? Blir så jävla deprimerad och ledsen. Vad är poängen med att utbilda sig ens? Att ta okvalificerade jobb enbart för att lära sig, och sen inte ens bli kallad till intervjuer. Nä, usch. När man ser hur saker och ting verkligen går till på arbetsmarknaden blir man fan mörkrädd. Det ska inte vara såhär. Alla ska behandlas lika. Så är det bara.
Är det värt att ta sitt liv över att man är så jävla oduglig? Hade jag känt rätt personer hade jag inte behövt kriga för en akademisk utbildning. Hade kunnat haft ett välbetalt jobb idag och inte behövt oroa mig för någonting.
Förlåt för om jag låter gnällig. Men blir bara så less när jag söker och söker och får noll respons. Och dessa personer jag känner till som fått dessa jobb är inte ens så jätteduktiga enligt andra.
Trådens frågor är följande: Varför existerar detta? Värt att söka jobb där man ej uppfyller alla kvalifikationer? Har ni sett detta fenomen ute på arbetsmarknaden?
Men jobbet i sig lärde han sig på 3 månader i princip.