Är libertarianismen endast en ideologi för klena människor?

I så fall har TS kommit med betydligt fler felaktigheter än vad jag har gjort.

Sen när blev anarkokapitalism inte en del i libertarianismen?

Ända sedan du började nitpicka kring vilka inom vit makt-miljön som är alt-right. Du kan inte använda libertarianism som ett paraplybegrepp och samtidigt använda den snävaste möjliga definitionen av alt-right.

"snävaste möjliga definitionen av alt-right" för att jag inte innefattar judiska bögar gifta till negroida män i den. Som inte själva kallar sig för det ens en gång.

TS hävdar att libertarianismen är en ideologi som är till för klena människor. Sen jämför han med alt-right, som inte är en ideologi, utan en rörelse som innefattar personer från flera olika ideologier varav en är libertarianismen, så redan där har ju TS resonemang slagit knut på sig själv.

Milo är förövrigt en del av the new right som enligt vissa är en del av the alt-right.

Det stämmer ju inte alls. Alt-right grundar sig i den franska nya högern, identitärismen. Men nationalister som vill bygga en vit etnostat kan infattas i den.

Libertarianer som inte ens respekterar konceptet som nationsgränser utan ser människan på samma sätt som kapitalvaror har inte något att göra i alt-right. Många libertarianer lämnar sin rörelse för alt-right dock.

Du har slagit knut på dig själv som inte vet vad du talar om.

Nej Milo är en "civic nationalist" och en perverterad sådan dessutom.

Igen, du använder den snävaste möjliga definitionen av alt-right, och nu använder du helt plötsligt den snävaste möjliga definitionen av libertarianism också. Enligt den där definitionen av libertarianism kan typ ingen av de som TS räknar upp som libertarianer räknas som libertarianer. Och alt-right är fortfarande en rörelse, en rörelse som består mestadels av yngre personer med blandad bakgrund, det finns ingen poäng med att jämföra dessa med gamla akademiker. Och de jag har räknat upp är fortfarande kralligare än de som TS har räknat upp.

Hur kommer det sig att libertarianer överlag är svaga och att dess företrädare aldrig förespråkar fysisk träning?

Tittar man på företrädarna så är inga, förutom ytterst få undantag, vältränade. Sådana exempel är Jeffrey Tucker, Tom Woods, Walter Block, Ron Paul, Rand Paul, Stefan Molyneux, Hans-Hermann Hoppe, Gary Johnson, Stephan Kinsella och Peter Schiff. Svenska Mises-institutet har jag heller aldrig sett prata om träning, och då har jag läst en del där och lyssnat igenom alla avsnitt av Radio Mises. Inte ens liraren Jeff Berwick verkar syssla med styrketräning.

Mer eller mindre det enda undantaget jag kan komma på är Adam Kokesh som ser riktigt fit ut.

Jämför man libertarianerna med alt-högern blir det enormt kontrast. Bland alt-högern är det nästan svårt att hitta någon företrädare som inte vårdar sin gudagivna kropp. T.ex. Christopher Dulny i Nordisk Alternativhöger och Vita Pillret tränar ~6 dagar i veckan, Jonas Nilsson tävlar i MMA, Christopher Cantwell gick från libertarianismen till alt-högern typ samtidigt som han blev biff, i The Daily Shoah har Sven berättat om att han köpt en power cage som han tränar bänkpress i, Richard Spencer gymmar regelbundet (och har blivit portad från minst ett gym), Daniel Friberg har berättat att han gymmar, Marcus Follin är bodybuilder, osv.

Hur kommer det sig att klena människor attraheras av libertarianismen? Eller går kausaliteten åt andra hållet, alltså att man blir klen av att sympatisera med libertarianismen?

Kan fokuset på NAP (icke-aggressionsprincipen) ha något med saken att göra? Det hade inte förvånat mig om det är så att NAP-mantrat lockar till sig många pacifister och människor som är för svaga för att skydda sig själva. Alltså tron på att alla kan leva i harmoni utan att bruka våld mot varandra. Visst, lite våld kommer alltid finnas, och då talar sig libertarianer sig varma om säkerhetsföretag som kommer ta hand om det åt dem.

Att libertarianer är svaga skulle också förklara varför de aldrig kan sluta tjata om rätten att bära vapen. Eftersom att de är för svaga för att hävda sig på något annat sätt är det endast med en puffra i byxlinningen som de kan känna sig säkra.

Är det någon annan som delar min observation? Vad tror ni anledningarna kan vara till att ansiktena utåt inom libertarianismen aldrig pratar om vikten av fysisk träning?

Du presenterar här ett identitetspolitiskt resonemang. Menar du att politik bara ska vara en identitet? Själv menar jag att politik ska vara en metod att göra samhället bra för alla att leva i. Inte nåt man tvättar i 40 grader.

Det ideala vore såklart om det räckte med att bara presentera sunda argument, och det skulle räcka för att tilltala folk och omvända dem till sin ideologi. Men hur logiskt och sunt libertarianism och österrikisk ekonomi än är verkar det uppenbarligen inte räcka, annars skulle ju alla redan vara anhängare.

Politik handlar istället om att sälja in åsikter. Politiker är säljare som ska försöka övertyga massorna. Därför är intrycket som politikern förmedlar viktigt. Precis som att man klär sig propert bör man också se hälsosam ut. Det vore t.ex. inte seriöst eller speciellt övertygande med en hälsominister som är fet som ett berg http://www.mirror.co.uk/news/weird-n...attack-4435156. Därför vill man ha vältränade företrädare för att det tilltalar både män och kvinnor på ett primalt plan.

Hur kommer det sig att libertarianer överlag är svaga och att dess företrädare aldrig förespråkar fysisk träning?

Jämför man libertarianerna med alt-högern blir det enormt kontrast. Bland alt-högern är det nästan svårt att hitta någon företrädare som inte vårdar sin gudagivna kropp.

Hur kommer det sig att klena människor attraheras av libertarianismen? Eller går kausaliteten åt andra hållet, alltså att man blir klen av att sympatisera med libertarianismen?