Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2018-01-03, 05:18
  #13
Medlem
BigFatCones avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Drinkycrow
Du har nog lite mer vana med tjackisar än mig, har alltid tyckt de är rätt jobbiga. De jag känt har som mest snattat lite, men har däremot fått berättat för mig om en handfull som har gjort tusentals inbrott och stulit all möjlig skit, en som bröt sig in i min morsas bil och snodde en back tomflaskor för panten bland annat.
Såna finns det givetvis också men jag vågar ta gift på att sett till den totala mängden tjackisar i landet så är "mästertjuvarna" i minoritet.

Citat:
Ganska vanligt att benzo-torskar gör lite allt möjligt när de får chansen med. Men har aldrig umgåtts med särskilt många heroinister. De enda två jag känner bra är rätt skötsamma. Den ena kör IV men sköter hitills sitt jobb och är alldeles för mesig för ett kriminellt leverne och den andra som bara röker becknar iofs men är hyfsat skötsam småbarnsfarsa.
I din första mening i nästa stycke så sätter du ju huvudet på spiken. Det är i regel inte substansen som gör tjuven, så att säga, utan omständigheterna.

Citat:
Antar dock det blir stor skillnad när någon utan stabil inkomst är sprutheroinist. Men iochmed att jag becknar så har jag alltid föredragit att hålla mig borta från folk med seriös missbrukarproblematik. I småstäderna jag växte upp i Sverige fick jag aldrig intrycket av att heroin var något folk höll på med i någon större utsträckning utan det var tjack som gällde. Tänker det finns mer heroinister i sthlm, gbg och malmö.
Så sent som i början på 2000-talet så var heroin förhållandevis ovanligt eller så var dom jävligt bra på att hålla sig för sig själva för som du säger så var det ont om dom, även i Göteborg.
Citera
2018-01-03, 08:47
  #14
Medlem
IbrahimZlatanovics avatar
Som redan har påtalats i tråden så kostar narkotika, och då kanske främst heroin, extremt mycket mer för någon som är beroende av drogen i dygnskostnad än vad alkoholen gör.
Anledningen till den extrema kostnadsskillnaden är såklart deras legala status.

Alkohol är legalt och kan därför produceras, säljas legalt utan risk att straffas för det, vilket gör att man inte känner att man behöver ta så mycket betalt för att engagera sig i handel/produktion av den drogen.

Narkotika är illegalt och gör därför att de folk som håller på med dessa droger vill ha rejält med kompensation för de risker de tar att hantera dessa droger.

Skillnaden i dygnskostnad gör att narkomaner behöver få ihop brutalt mycket mer pengar än vad en alkoholist behöver!
Citera
2018-01-03, 19:32
  #15
Medlem
kumlafucker84s avatar
Det är nästan gratis att supa om man gör mäsk. 25 liter mäsk på 15% kostar bara 87 kr. 1 gram marijuana kostar 100 spänn. Så det är stor skillnad
Citera
2018-01-04, 07:33
  #16
Medlem
Först och främst beror det vilka brott som avses och vilken sorts narkotika som missbrukas. Generellt begår narkotikamissbrukare fler brott för att finansiera missbruk än alkoholister då kostnaden för narkotika många gånger överstiger alkoholen. Brott som inte är av ekonomisk art, t.ex. våldsbrott, sexualbrott, skadegörelse etcetera, utförs antagligen inte oftare av narkomaner. En cannabisbrukare är antagligen en mindre belastning för samhället än en alkoholist.

Enligt statistik från EMCDDA är cannabisbruk mer förekommande i alla europeiska länder än i Sverige. Det svenska redlösa supandet är inte något att eftersträva. Jag antar att ett mer utbrett bruk av cannabis bidrar till mindre förtäring av alkohol vilket bl.a. leder till färre våldsbrott. Tyvärr delas inte den uppfattningen av politiker, myndighetspersoner och förbudsförespråkande lobbyister.

Brottsaktiviteten sjunker drastiskt om missbrukare av t.ex. centralstimulanter eller opiater behandlas med substitutionsläkemedel eller legalförskrivning. Beakta att en heroinmissbrukare i substitutionsbehandling behöver dygnsdoser läkemedel som kostar en bråkdel av vad heroin kostar på gatan. Socioekonomiska beräkningar visar samhällsvinsten med substitutionsbehandling. Varje satsad skattekrona kan återbetalas till samhället tiofaldigt om missbrukare är i substitutionsbehandling istället för illegalt missbruk.

En anledning till att missbrukare inte behandlas oftare i substitutionsprogram är att det inte är förenligt med målet om ett narkotikafritt samhälle. Med andra ord väljer politiker, av ideologiska skäl, en viss kriminalitet till priset av att inte göra substitutionsbehandling mer tillgänglig. Av liknande skäl, målet om ett narkotikafritt samhälle, kriminaliseras hundratusentals brukare och missbrukare genom en förseelse som tydligt saknar offer.

När narkotika används passeras en gräns då förseelsen omfattas av fängelse. De som använder narkotika blir brottslingar och steget till annan kriminalitet är därför inte långt. En del brukare av narkotika skulle inte vara framskridet kriminella om det inte vore för kriminaliseringen av narkotikabruk 1988. Flertalet dömda för narkotikabruk får en kriminell identitet och tar kriminellas parti. Det leder till försämrad samhällssyn och utanförskap vilket givetvis är allvarligare än förseelsen som ligger bakom kriminaliseringen. Krydda det med missbrukares bakomliggande psykisk ohälsa så är det föga förvånande att narkomanen ställer till med en hel del problem.

Till följd av kriminaliseringen är missbrukare en uppgift för polisen. Narkotikabruk döljs vilket resulterar i att missbrukare fångas upp alltför sent av samhället. När de grips av polis är missbruket ofta allvarligt, deras hälsa är därefter och kriminaliteten är långt gången. Missbrukare ställer till med problem och elände som samhället betalar. Det här kan förebyggas med en lägre kostnad för samhället om politiker beslutar att avkriminalisera narkotikabruk så att missbrukare blir en uppgift för sjukvården. Polis och rättsväsende ska inte jaga och straffa sjuka människor som missbrukare oftast är, de ska istället fokusera på att bekämpa narkotikaförsäljningen.

Den svenska restriktiva narkotikapolitiken är resurs- och kostnadskrävande, den bidrar till brottslighet, sjuklighet och dödlighet. Samhälleliga resurser ödslas för att politiker inte accepterar att narkotikabruk är faktum i en värld som aldrig blir narkotikafri. Om politiker överger det ideologiska målet om ett narkotikafritt samhälle och inriktar narkotikapolitiken på vård istället för straff, kommer självfallet brottslighet och andra narkotikaproblem att minska.
__________________
Senast redigerad av teoriman 2018-01-04 kl. 07:41.
Citera
2018-01-04, 11:44
  #17
Medlem
klybans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av kumlafucker84
Det är nästan gratis att supa om man gör mäsk. 25 liter mäsk på 15% kostar bara 87 kr. 1 gram marijuana kostar 100 spänn. Så det är stor skillnad
Sicken extremt haltande jämförelse, då får ju givetvis jämföra med att odla själv och utomhus.
SÅ ska du nog se att cannabis blir väldigt billigt det med.
Citera
2018-01-04, 13:48
  #18
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av teoriman
Först och främst beror det vilka brott som avses och vilken sorts narkotika som missbrukas. Generellt begår narkotikamissbrukare fler brott för att finansiera missbruk än alkoholister då kostnaden för narkotika många gånger överstiger alkoholen. Brott som inte är av ekonomisk art, t.ex. våldsbrott, sexualbrott, skadegörelse etcetera, utförs antagligen inte oftare av narkomaner. En cannabisbrukare är antagligen en mindre belastning för samhället än en alkoholist.

Enligt statistik från EMCDDA är cannabisbruk mer förekommande i alla europeiska länder än i Sverige. Det svenska redlösa supandet är inte något att eftersträva. Jag antar att ett mer utbrett bruk av cannabis bidrar till mindre förtäring av alkohol vilket bl.a. leder till färre våldsbrott. Tyvärr delas inte den uppfattningen av politiker, myndighetspersoner och förbudsförespråkande lobbyister.

Brottsaktiviteten sjunker drastiskt om missbrukare av t.ex. centralstimulanter eller opiater behandlas med substitutionsläkemedel eller legalförskrivning. Beakta att en heroinmissbrukare i substitutionsbehandling behöver dygnsdoser läkemedel som kostar en bråkdel av vad heroin kostar på gatan. Socioekonomiska beräkningar visar samhällsvinsten med substitutionsbehandling. Varje satsad skattekrona kan återbetalas till samhället tiofaldigt om missbrukare är i substitutionsbehandling istället för illegalt missbruk.

En anledning till att missbrukare inte behandlas oftare i substitutionsprogram är att det inte är förenligt med målet om ett narkotikafritt samhälle. Med andra ord väljer politiker, av ideologiska skäl, en viss kriminalitet till priset av att inte göra substitutionsbehandling mer tillgänglig. Av liknande skäl, målet om ett narkotikafritt samhälle, kriminaliseras hundratusentals brukare och missbrukare genom en förseelse som tydligt saknar offer.

När narkotika används passeras en gräns då förseelsen omfattas av fängelse. De som använder narkotika blir brottslingar och steget till annan kriminalitet är därför inte långt. En del brukare av narkotika skulle inte vara framskridet kriminella om det inte vore för kriminaliseringen av narkotikabruk 1988. Flertalet dömda för narkotikabruk får en kriminell identitet och tar kriminellas parti. Det leder till försämrad samhällssyn och utanförskap vilket givetvis är allvarligare än förseelsen som ligger bakom kriminaliseringen. Krydda det med missbrukares bakomliggande psykisk ohälsa så är det föga förvånande att narkomanen ställer till med en hel del problem.

Till följd av kriminaliseringen är missbrukare en uppgift för polisen. Narkotikabruk döljs vilket resulterar i att missbrukare fångas upp alltför sent av samhället. När de grips av polis är missbruket ofta allvarligt, deras hälsa är därefter och kriminaliteten är långt gången. Missbrukare ställer till med problem och elände som samhället betalar. Det här kan förebyggas med en lägre kostnad för samhället om politiker beslutar att avkriminalisera narkotikabruk så att missbrukare blir en uppgift för sjukvården. Polis och rättsväsende ska inte jaga och straffa sjuka människor som missbrukare oftast är, de ska istället fokusera på att bekämpa narkotikaförsäljningen.

Den svenska restriktiva narkotikapolitiken är resurs- och kostnadskrävande, den bidrar till brottslighet, sjuklighet och dödlighet. Samhälleliga resurser ödslas för att politiker inte accepterar att narkotikabruk är faktum i en värld som aldrig blir narkotikafri. Om politiker överger det ideologiska målet om ett narkotikafritt samhälle och inriktar narkotikapolitiken på vård istället för straff, kommer självfallet brottslighet och andra narkotikaproblem att minska.

Riktigt informativt inlägg ! Tror du att många politiker i hemlighet vill ha en annan politik men inte vågar för att man blir mobbad ut ur sitt parti?
Citera
2018-01-06, 04:19
  #19
Medlem
BigFatCones avatar
Citat:
Ursprungligen postat av kumlafucker84
Det är nästan gratis att supa om man gör mäsk. 25 liter mäsk på 15% kostar bara 87 kr. 1 gram marijuana kostar 100 spänn. Så det är stor skillnad
Ja, men mäsk är äckligt och marijuana kostar inte 100 per gram vid tillverkningen.
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback