Konstig lsd-tripp. *

But then again, är inte alla unika upplevelser? Hehe.

Kvällen började iaf med att vi bestämde oss för att åka till en skogsfest, hastigt och lustigt. Med oss hade vi ca 1 gram SUPER-tjack, kvar från förra kvällen/nattens festande. Vi tar morsans bil och planerar att stanna till gryningen ungefär. Väl på festen får vi nys om hoffmans, och beslutar oss mkt snabbt att FAN let´s go for it.

Detta betyder att vi måste få tillbaka bilen på något sett hem till morsan.
Vi byter därför bort supertjacket (inget går emellan mig och min syra ) för att få skjuts tillbaka till festen av en där.

Väl tillbaka, färdiga att kasta i oss syrorna och dansa hysteriskt, säger någon att de tappat bort dem.
Paniken växer, vi har nämligen NOLL tjack, NOLL syra och en kropp som varit vaken i cirka 4 dagar. Ni kan tänka er besvikelsen.

Vi sätter oss och börjar tragga och sjasar på killen att han måste LETA!

Framåt soluppgången kommer ändå räddningen! De hade hittat dem!
Vi får våra efterlängtade syror och kastar utan tanke på följderna i oss dem, jag och syrran.

En timme förflyter utan att något händer, men då äntligen börjar det bli skumt i ögonvrårna. Det har nu blivit ljust och efter mkt tjat går jag och syster ut. Vi står på en liten kulle typ och skådar ut över landskapet (en skog typ och en liten sjö) Vi känner oss övermäktiga! Det är då allt det skumma börjar. Jag får en väldigt olustig känsla och vill gå ifrån de andra. Syrran hänger på såklart

Vi går ner till den faktiskt jättevackra sjön och sätter oss vid sjökanten. Som sällskap har vi en till tjej och 4 ankor. Jag börjar genast hysa misstankar mot ankorna då de beter sig väldigt underligt. Tjejen, vars namn jag tänker hålla anonymt såklart, beter sig om möjligt ännu underligare. Nu efteråt kom jag att tänka på att hon bara tagit lsd 2-3 ggr.

Iaf så försöker hon övertala oss att ta poppers, jag vägrar då jag finner det totalt onödigt ( jag menar, jag var ÖVERSYRAD och allt var så fint! ) dessutom tycker jag hon är konstig och tror att hon är i maskopi med ankorna.

Ankorna börjar simma typ konstsim och gör "halvdyk" i cirklar och i fina formationer. Jag och syrran skrattar hysteriskt åt dem och tramsar allmänt vidare. Vi får uppenbarelser i skyn om de mest idiotiska sakerna. Jag ser en bra väns kuk över hela skyn och tror genast mig ha funnit svaret på livets gåta.

Mina solglasögon försvinner också mystiskt någonstans här, har ett vagt minne av att jag kastade något i sjön, men minns inte vad.

Jag och syrran skrattar så vi nästan kissar på oss och bestämmer oss för att göra ett försök att gå på toa (märk väl, ett försök) Så vi börjar promenera uppför den lilla backe som vetter mot sjön.

På väg upp kommer vi fram till att det är tur att man har en ryggrad, annars hade vi inte haft något att stödja på, båda finner detta svar mycket intelligent och logiskt.

Vi tillbringar en halvtimme på toa, och börjar känna att trippen avtar. När vi går ut sitter alla vid en lägereld och grillar korv (?)

Iaf så kan jag fortsätta denna MKT underliga dag i säkert 3 sidor till men tror inte att det är så intressant för er. Haha.

Men håll tillgodo iaf!
När jag själv tänker tillbaka på denna trippen känns den inte som NÅGON annan (men det brukar de ju inte göra heller ^^)

Rätt bra skrivet, låter som om det var en rolig tripp =)

Ångest att det är vinter nu, Tror psykadeliska droger är trevligare utomhus i t.ex. en grön lövskog

roligt

jo en sida till vill jag höra.

den var antagligen lite konstog då du vart uppe i fyra dagar

Hehe jo jag tror också det

Nja det blev ganska obehagligt på kvällen där.
Vi var typ säkra på att vi var med i en stor bluff och typ anti-syr kampanj och trodde folk förföljde oss.. Haha paranoida eller vad?

Varför inte berätta hela sanningen? De som varit med en del är intresserade av baksidan också inte bara det "coola, häftiga och fräna".

Btw, säg den som inte blir konstig på syra?!

[quote=flows]Varför inte berätta hela sanningen? De som varit med en del är intresserade av baksidan också inte bara det "coola, häftiga och fräna".



Vadå hela sanningen? Hade vi berättat hela historien så hade det tagit tre dagar att skriva. Go syrran!!

Jag tänkte mest på;


Man behöver ju inte skriva i tre dagar om man inte vill. Men det vore intressant att höra båda sidor av trippen - inte bara de positiva.

Jo, det har du jävligt rätt i.
Men ska jag vara riktigt ärlig så har jag stora minnesluckor från "hemfärden", men jag kan göra ett försök om du vill höra?

Iaf, när vi kommer ut från toa ser vi att de andra sitter och gör upp eld rättare sagt, inte grillar korv. Jag kortade bara ner det lite där. Jag går och sätter mig hos dem, syrran fortsätter sin lilla vandring en liten bit därifrån.

När jag sitter och lyssnar på deras prat blir jag mer och mer övertygad om att det hela är en komplott, att de möjligtvis är med i någon förening som jag erinrar mig om att ha sett på tv om.( okej liksom?) Deras strategi är att genom psykning och omedveten övertalning ALDRIG ta syra mer. Det känns som en teater som jag kollar på från första parkett. Jag känner mig djävulskt smart som överlistat dem och spelar med för att visa dem! Någon springer och hämtar korv och börjar grilla. Nu känns det som att de försöker få mig "in i gemenskapen" och täljer en pinne åt mig när jag inte själv hämtar en, men sanning att säga så är mat i denna stund inte så lockande och jag avstår.

Jag försöker ropa på syrran att komma en stund så att jag kan berätta om deras listiga plan, men helt plötsligt har min talförsmåga försvunnit. Ganska konstigt känns det då jag i vanliga fall pratar hemskt mycket.

Situationen i övrigt känns mycket oroväckande och det börjar bli rent av obehagligt. Inte alls för att jag tror att dessa människor ska skada mig, det skulle de ALDRIG göra men jag kan berätta att det är obehagligt att känna sig som en ofrivillig försökskanin!

I deras "process" mot en syrafri, bra människa ingår flera segment. ( Detta är vad jag tror då) Bla skall jag lyssna på en tjej (som jag för övrigt tycker är en USEL skådespelare; och påpekar detta högt) som babblar om något (säkert) viktigt. Senare skall jag ha användning av detta. Läxa: Man ska lyssna uppriktigt intresserad på vad ens vänner har att säga. Det ingår också en rundskickning av en pipa med brass. Jag röker inte i vanliga fall men känner att jag inte kommer vidare till nästa "del" i deras spel så jag röker ändå. Då visar det sig att pipan är tom och smakar SHIT, jag säger inget då jag fortf inte kan yttra ett ord utan att jag låter som någon med downs syndrom som dessutom har halsfluss. Jag skickar därför vidare pipan, och nästa mumlar något och tömmer den. Nästa gång han skickar runt den skcikar jag bara vidare utan att röka själv (jag tycker ju inte ens om det!) Läxa: Man ska ge allt en andra chans. Det ingår också ett moment där vi skall hjälpas åt att hämta ved, första gången hjälps vi åt men andra gången smäller han igen dörren i ansiktet på mig typ. Läxa: Ignorans kan såra folk.
Det är en massa mer men kommer faktiskt inte ihåg särskilt fler. Detr hela gick ut på att man skulle bli en bättre männsika iaf. Vad fan! Som om jag inte är det ^^

However, detta är ganska smart nu när jag tänker efter!

Nu börjar folket att plocka ihop grejerna, och nu genast kom jag ihåg fler saker som ingivk i deras rehab!
Jag hjälper dem såklart, det känns lamt att bara stå och titta.
När de ska ta de sista madrasserna ligger en tjej och sover på en. Snäll som jag är försöker jag väcka henne men det är typ lönlöst. Då drar de andra bara undan madrassen så att hon typ flyger av. Jag försöker stappla fram några onda ord men allt som kommer fram är typ: blubbblubb, gah? Här var väl typ läxan något underfunfigt men jag kan fan inte komma på något. De skulle väl visa hur elaka folk kunde vara kanske?
Nu verkar det som om alla ska åka. Och där står vi utan vår bil, som vi lämnat för att kunna ta syra. Idiotisk, men man är ju inte känd för att vara smart påverkad av amfetamin, som vi var då.

En kille frågar faktiskt om vi vill ha skjuts hem men vi nekar bestämt. Vi tror nu starkare än någonsin att vi är lurade.
En annan kille kommer till och med fram till oss säger något i stil med : Jaha flickor har ni nu lärt er något?
Detta tycker jag är konstigt även nu i efterhand.. ?

Vi messar några polare och ber dem hämta oss men inte en jävel svarar, var är de när man behöver dem fan?

Efter 10 jävligt kalla minuter bestämmer vi oss för att gå in till byn och kolla om det går bussra eller något. I bakhuvudet har vi det faktum att vi inte har ett sketet öre. Jag hade pengar på mitt kort men hela det systemet var nere så det funkade inte någonstans. ( detta lärde vi oss när vi åkte bil med en in till byn för att köpa cigg, fräckt att åka bil förresten ^^) Oj många pareneteser det blir men, åter till ämnet Så vi börjar promenera. Längs den lilla skogsvägen tycker vi att allt är kulisser och skrattar åt deras naiva försök att efterlikna en porlande bäck. Nu börjar vi få lite smått med trötthetshallisar också. Rädslan börjar krypa sig på också. Nu när jag skriver detta erinrar jag mig om en killes sista kommentar till oss; ja, det är kul med syra, men det är kul när det fortsätter hela natten också (sagt i hotfullt tonläge).

Det är mörkt, kallt och nikotin finns inte inom synhåll.
Vi är ganska så pissed vid det här laget!
Vi går och går och går, vi fortsätter att gå genom hela byn, försöker skrapa ihop till ett litet paket men inser att vi bara har typ 18 kr. PISSIGT!


Vi säckar ihop i en busskur som två jävla uteliggare. Jag är övertygad om att det är en specialbyggd busskur med inbyggda högtalare som ska få en att bryta ihop. Jag försäkrar syrran om att jag sett detta på tv och att en psykolog som undersökte den i dokumentären själv sa att den var en sensation. Syrran däremot tror att de som var med på festen turas om att köra förbi oss och skratta åt oss. MYCKET obehagligt. Jag räcker finger i ren desperation. Syrran och jag kommer fram till att grannen mittöver tänder/släcker lampan i badrummet ovanligt mycket. Vi gör en slutsats att han antingen gör det för att han är med i "föreningen" och ska jävlas med oss eller för att han helt enkelt har rännskita.
En stackars mamma och hennes barn går förbi och kollar underligt. Jag stirrar tillbaka i trots. Efter typ 2 timmars desperation går vi vidare, ut från civilisationen igen (eller vad fan man nu ska kalla den hålan)

Till slut får vi tag i mamma, och vi skriker hysteriskt att hon måste komma direkt! Vi förklarar i telefon för henne lite grann (hon vet om att vi tagit syra innan men vi skyller på att vi inte kommer ihåg något från kvällen innan så att vi inte vet om vi tagit det frivilligt eller ej men hon vet iaf att det är lsd vi har i kroppen) Vi får henne dessutom att svära på att hon inte är med i komplotten, vilket hon övertygar oss om att hon INTE är. Under tiden hon är på väg fortsätter vi gå hemåt (2 mil kanske och vi har redan gått drygt 1)

Vi känner nu paniken komma krypande trots att vi vet att räddning är på väg. Vi har nu varit ute sammanlagt typ 24 timmar ( då vi var ute under syratrippen också)

Under en särskilt mörk passage på vägen bryter min syster ihop och börjar springa, jag springer efter och skriker på henne att hon ska vänta. Vi gråter floder nu. Vi flyr in på en gård och ringer på. Som tur var var det ingen hemma
Jag blir skräckslagen då jag i trädgården ser ett överkört träd typ. Vet fortf inte varför ^^. Till slut kommer mamma iaf och vi börjar färden hemåt där stackars mamma får höra en lång utläggning om vad som hänt.
När vi kommer hem äter vi lite (vilket inte gick alls för mig då jag hade riktigt ont i tänderna och inte kunde äta alls, det hela resulterade i att jag typ svalde banan, haha) Sen gick vi och la ossoch somnade efter en stund.

Där har ni hela, och den sanna historien, så som jag minns den.

Nu, någon som faktiskt hört om någon sådan förening?

Eder // Miffo

Tack för att du skrev fortsättningen. Det hade varit tråkigt om du utelämnat den faktiskt.

Nu hör väl det här inte alls till men för mig känns det underligt att det är OK för er mamma att ta lsd.. men men!

Absolut ingen fara, jag skrattade gott åt det när jag skrev det

Jo, men hon vet om att vi tagit det mesta eller så..
Hon är superemot det men samtidigt ganska intresserad.
Igår fick vi henne att vara villigt inställd till att röka gräs med mig och brorsan, HAHAHA. Så vi får se hur det går, jag kan underrätta er sen

Eh... okej. Prata inte högt om det bara - för då kommer socialen fortare än du kan säga: "mamma som röker på med sina barn."