Vilka yrken fick katoliker inte inneha fram till 1951?

2017-12-28, 09:10 #1

Medlem

Reg: Nov 2016

Inlägg: 907

Carl Bildt pratar i sin krönika i Washington Post om judehat. Han nämner något om katoliker som jag inte har hört talas om:

https://www.washingtonpost.com/news/...=.3ada4f5056ba

Historically in Sweden it was the Catholics that were seen as the dangerous threat that had to be fought and restricted. The legacy of the Thirty Years’ War in the 17th century and the Reformation conflicts that preceded it run deep. Up until 1951, Catholics were legally banned from a number of professions in Sweden, which Jews were not, and the return of monasteries was not allowed until much later.

Så, vilka yrken var detta? Hänvisa gärna till vilken författning som reglerade frågan. Successionsordningen, en av våra grundlagar, är väl en lag som har kvar ett sådant krav än idag.

Citera

2017-12-28, 09:22 #2

Medlem

Reg: May 2007

Inlägg: 11 877

Alla former av anställning inom Krigsmakten som jag förstått det.

Citera

2017-12-28, 10:24 #3

Medlem

Reg: Jun 2006

Inlägg: 12 661

Wikipedia är bra för sånt här:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Katolska_kyrkan_i_Sverige

Citat:

Sedan 1873 har det varit tillåtet även för svenska medborgare att tillhöra katolska kyrkan, utan att riskera utvisning. De medborgerliga rättigheterna var dock inskränkta. De sista diskriminerande lagarna togs bort 1951; fram till dess var det förbjudet för katoliker att utbilda sig och arbeta som lärare, sjuksköterska eller läkare.

Källan blir svårare att få fram.

Citat:

Se Yvonne Maria Werners artikel "Katolicism och religionsfrihet", Signum 2002;9

Källan är alltså en papperstidning från 2002.

Det skulle inte förvåna mig om dessa lagar inte tillämpades fram till 1951.

Finns lite mer information här:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Antikatolicism_i_Sverige

Citat:

1951: Ny religionsfrihetslag träder i kraft. Varje svensk får utöva vilken religion han vill. Förbehållslös rätt att utträda ur Svenska kyrkan. Kloster får inrättas, men endast med Kungliga Majestäts tillstånd. Begreppet "främmande trosbekännare" utmönstras. Innan 1951 kunde alltså inte katoliker i Sverige bli till exempel lärare, sjuksköterskor eller regeringsmedlemmar. En katolik fick inte ens läsa på lärarhögskolan. idag känd katolik i Sverige sökte till lärarutbildning och sedan till sjuksköterskeutbildning men blev nekad inträde till bägge på grund av sin religionsbekännelse. Det är kanske förståeligt eftersom dessa båda utbildningar förestods av Ecklesiastikdepartementet då.

"främmande trosbekännare" verkar vara det som uteslöt katoliker.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Judar_i_Sverige

Citat:

Genom 1951 års religionsfrihetslag gavs svenska medborgare rätten att fritt gå ur Svenska kyrkan genom ett enkelt muntligt meddelande. Denna lag innebar även att det blev frivilligt för judar i Sverige att vara medlem i en judisk församling.

Genom religionsfrihetslagen blev det även möjligt för en jude att bli statsråd. Denna nya rättighet hugfästes ytterligare, genom en grundlagsförändring av Regeringsformen, som trädde i grundlaga kraft den 1 januari 1953.

Det verkar som att även judar inte kunde bli lärare, sjuksköterskor eller regeringsmedlemmar.

Carl Bildt har alltså fel i sin krönika. Även judar var enligt lag förbjudna att utöva (iaf utbilda sig) till vissa yrken.

Citera

2017-12-28, 11:53 #4

Medlem

Reg: Nov 2007

Inlägg: 13 306

Det finns fortfarande ett "yrke" kvar där man måste bekänna sig som protestant och vara medlem i Svenska kyrkan. Jag tänker på Sveriges statschef!

Citera

2017-12-28, 14:21 #5

Moderator

Reg: May 2004

Inlägg: 9 507

OT raderat. Vill ni lägga ut texten om svensk historia med avseende på olikbehandling av grupper eller tvångssteriliseringar är ni i helt fel forum. I Juridik diskuterar vi juridik. Ska ni komma med anekdoter ska det ha relevans för frågeställningen.

/Mod

Citera

2018-01-02, 12:18 #6

Medlem

Reg: Nov 2016

Inlägg: 907

Tack för era svar.

Vore kul om man kunde få fram författningarna, dvs lagtexten och de ändringar som gjordes. Någon som har förslag på var man kan leta? Wikipedias tal om "religionsfrihetslagen" och "grundlaga kraft" visar väl att de inte har någon vidare koll på juridiken.

SOU:er brukar ofta ha bra sammanställningar av rättsläget som varit tidigare. Förslag på betänkande att kolla i, som kan beröra denna fråga?

Citera

2018-01-02, 16:33 #7

Medlem

Reg: May 2007

Inlägg: 4 675

Citat:

Ursprungligen postat av 43344

Tack för era svar.

Vore kul om man kunde få fram författningarna, dvs lagtexten och de ändringar som gjordes. Någon som har förslag på var man kan leta? Wikipedias tal om "religionsfrihetslagen" och "grundlaga kraft" visar väl att de inte har någon vidare koll på juridiken.

SOU:er brukar ofta ha bra sammanställningar av rättsläget som varit tidigare. Förslag på betänkande att kolla i, som kan beröra denna fråga?

Förslagsvis fördjupar du dig i förarbeten till religionsfrihetslagen (1951:680) alt även läsa de lagar och förordningar som den ersatte. Googla religionsfrihetslagen.

__________________
Senast redigerad av Lindgren08 2018-01-02 kl. 16:36.

Citera

2018-01-02, 18:18 #8

Medlem

Reg: Jun 2006

Inlägg: 12 661

Citat:

Ursprungligen postat av 43344

Tack för era svar.

Vore kul om man kunde få fram författningarna, dvs lagtexten och de ändringar som gjordes. Någon som har förslag på var man kan leta? Wikipedias tal om "religionsfrihetslagen" och "grundlaga kraft" visar väl att de inte har någon vidare koll på juridiken.

SOU:er brukar ofta ha bra sammanställningar av rättsläget som varit tidigare. Förslag på betänkande att kolla i, som kan beröra denna fråga?

Finns lite att börja på här:

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-...0_sfs-1951-680

Citat:

Genom denna lag upphävas:
1. förordningen den 30 juni 1838 (nr 28 s. 1) angående mosaiske trosbekännares skyldigheter och rättigheter här i riket;
2. förordningen den 11 december 1868 (nr 76 s. 1) angående särskilda sammankomster för andaktsövning;
3. förordningen den 16 november 1869 (nr 60 s. 1) angående ansvar för den, som söker förmå annan till avfall från den evangeliskt lutherska läran;
4. 1 och 4 §§ förordningen den 31 oktober 1873 (nr 71 s. 1) angående ändring i vissa delar av kyrkolagen med därtill hörande författningar; samt
5. förordningen den 31 oktober 1873 (nr 71 s. 3) angående främmande trosbekännare och deras religionsövning; dock skall fortfarande gälla vad i 18 § av förordningen är stadgat om ansvar för fel eller försummelse av främmande församlings föreståndare eller präst i avseende på honom åliggande anteckningar i kyrkobok angående borgerliga förhållanden eller meddelande av ämbetsbevis därom.

Citera

2018-01-02, 19:50 #9

Medlem

Reg: Nov 2016

Inlägg: 907

Citat:

Ursprungligen postat av Lindgren08

Förslagsvis fördjupar du dig i förarbeten till religionsfrihetslagen (1951:680) alt även läsa de lagar och förordningar som den ersatte. Googla religionsfrihetslagen.

Tack för era svar, ska läsa på om det.

Gjorde bort mig lite i tidigare inlägg inser jag, när jag trodde att religionsfrihetslagen inte var namnet på en verklig lag utan Wikipedias sätt att beskriva en lagändring i en ej namngiven lag. Men den lagen finns ju alltså, om än upphävd, så bra förtydligande.

Står dock fast vid att "grundlaga kraft" är en direkt felaktig formulering. "Laga kraft" innebär ju att ett beslut inte längre får överklagas. Att säga att en lag träder i "laga kraft" går alltså inte.

Citera

2023-07-30, 18:19 #10

Avstängd

Reg: Jul 2023

Inlägg: 184

Läkare, sjuksköterska, lärare och riksdagspolitiker.

Citera

2023-07-31, 13:52 #11

Medlem

Reg: Apr 2015

Inlägg: 10 811

Citat:

Ursprungligen postat av 43344

Carl Bildt pratar i sin krönika i Washington Post om judehat. Han nämner något om katoliker som jag inte har hört talas om:

https://www.washingtonpost.com/news/...=.3ada4f5056ba

Historically in Sweden it was the Catholics that were seen as the dangerous threat that had to be fought and restricted. The legacy of the Thirty Years’ War in the 17th century and the Reformation conflicts that preceded it run deep. Up until 1951, Catholics were legally banned from a number of professions in Sweden, which Jews were not, and the return of monasteries was not allowed until much later.

Så, vilka yrken var detta? Hänvisa gärna till vilken författning som reglerade frågan. Successionsordningen, en av våra grundlagar, är väl en lag som har kvar ett sådant krav än idag.

Citat:

Ursprungligen postat av Kalmar2004

Wikipedia är bra för sånt här:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Katolska_kyrkan_i_Sverige

Källan blir svårare att få fram.

Källan är alltså en papperstidning från 2002.

Det skulle inte förvåna mig om dessa lagar inte tillämpades fram till 1951.

Finns lite mer information här:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Antikatolicism_i_Sverige

"främmande trosbekännare" verkar vara det som uteslöt katoliker.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Judar_i_Sverige

Det verkar som att även judar inte kunde bli lärare, sjuksköterskor eller regeringsmedlemmar.

Carl Bildt har alltså fel i sin krönika. Även judar var enligt lag förbjudna att utöva (iaf utbilda sig) till vissa yrken.

Källan som anges finns tillgänglig som OpenAccess här:
https://lup.lub.lu.se/search/files/5...ionsfrihet.pdf

En relevant bit är:
"I Sverige var det först med 1951 års religionsfrihetslag, vilken trädde i kraft följande år, som dessa principer vann laga kraft. Fram till dess gällde 1873 års lag om främmande trosbekännare, den så kallade dissenterlagen, vilken utgick från principen att Svenska kyrkans bekännelse var landets statsreligion och att samhället vilade på kristen grund. Det var därför inte tillåtet att lämna statskyrkan utan att ansluta sig till ett annat, av staten erkänt kristet samfund, och den som utträdde förlorade dessutom vissa medborgerliga rättigheter. Så var de ”främmande” religionsbekännarna utestängda från den statliga folkskollärarbanan, och de hade heller inte tillträde till lärar- och sjuksköterskeutbildningarna. Då majoriteten av medlemmarna i de frikyrkliga samfunden valde att stanna kvar i Svenska kyrkan kom denna konfessionsbestämda diskriminering i första hand att drabba katolikerna. Många av dissenterlagens restriktiva bestämmelser som exempelvis regelverket rörande blandäktenskap och förvärv av fast egendom samt förbudet att upprätta kloster hade dessutom en medvetet antikatolsk udd." (fetstil tillagd)

Citera

Vilka yrken fick katoliker inte inneha fram till 1951?

Stöd Flashback