Borde George Raynor få en staty upprest eller gata uppkallad efter sig?

Denna engelska fotbollscoach tog Sverige till guld i OS 1948, brons i VM 1950 (utan proffsen), brons i OS 1952 och silver 1958 i VM.

Visst borde han hyllas på något sätt i Sverige?

Han föddes i Yorkshire 1907 och dog 1985.

Ingen svensk tränare är i närheten av hans bedrifter.

Jag förordar ett gigantiskt 1907-monument.

Statyn kan resas antingen nära Friends eller i närheten där Råsunda stadion låg förut.


Hoppas han blev uppmärksammad och avtackad på sin ålders höst av Svenska Fotbollförbundet innan han dog.

Skall man säga att han drog nytta av något så är det att Sverige var oskadat av kriget.

Ja, jag kan hålla med om att GR:s minne är sorgligt förvaltat av SFF och andra. Gör om, gör rätt!

Roy Hodgson är mera känd i Sverige än Raynor. (Ja Roy är aktiv fortfarande)

Självklart, det är 1 guld och 4 st medaljer mer än vad Zlatan bidragit med till svenska landslaget..

Och Z fick en staty utanför nationalarenan med ens han lade ner landslaget, pinsamt av förbundet..

Man kan väl tillägga att vi enbart tagit 3 st medaljer utan Raynor (OS-brons 1924, EM-brons 1992 & VM-brons 1994), så hans betydelse för svenska landslaget talar för sig själv..

Med svenska mått mätt är det ungefär som att Sir Alex Ferguson inte skulle uppmärksammas för sina insatser i United, medan en spelare helt utan meriter (medaljer) skulle få en staty innan han ens slutat spela fotboll, så otroligt snedvridet..

Handlar egentligen ingenting om Zlatan som ändå haft en bra landslagskarriär, utan mer om att man helt förbiser tidigare landslagsspelare och tränare med bättre meriter..

Förslaget är mycket gott.
Klart som f-n att Raynor förtjänar en staty.Sett till de faktiska meriterna så är han oomstridd nummer ett bland förbundskaptenerna och därigenom följer med närmast logisk konsekvens att han förtjänat sitt minnesmärke den rätta vägen.

Jag tycker det är bra att man uppmärksammar personer när de fortfarande lever så att Zlatan får en staty innan han lagt av är bra.En levande legend som också borde hedras är Kurre Hamrin. Han som gjorde det berömda dribblingsmålet mot Västtyskland 1958 i semifinalen.

Kanske han skulle kunna stå i mitten på hedersplatsen som en del av en statygrupp bestående också av Roy Hodgson och Bob Houghton, kallad the Englishmen/Engelsmännen.