Citat:
Du har en viktig poäng, men du missar lite den djupare analysen av situationen. Haterskan Sara lever högt på att vara "ung arg tjej" och den rollen har använts som murbräcka av feminismen under 200-talet. I början av 00-talet skulle varje tidningsredaktion med självaktning (nåja) ha en "ung arg tjej" som skrev kolumner i ett oresonligt tonfall om hur hemskt manssamhället var och hur mycket de föraktade män; de kunde heta Belinda Olsson och Linda Skugge, men också Sakine Madon. Eftersom deras ilska ansågs befogad, kunde de få publicerat vilken sk-t som helst, fullt med invektiv och tomt på substans; ofta handlade det om hur hemskt det var med våld mot kvinnor, där rena lögner spreds just eftersom det "var" ett så allvarligt problem och för att deras ilska var befogad.
Om någon man någon gång försökte stilla vreden och påtala lite kalla fakta, kunde han räkna med att bli uthängd som kvinnohatare i nästa hatiska kolumn följande vecka, där den "unga arga tjejen" helt utan moderering från ansvarige utgivare kunde ägna sig åt karaktärsmord och möta påtalade fakta med nya lögner eller bara upprördhet. Det är ju lite ochevalereskt – enligt den sociala koden sedan århundraden – för en vuxen man att kritisera en "ung tjej", då hon ses som svag och ömtålig, vilket också visar sig i den här tråden och i ditt resonemang. Konsekvensen blev att de "unga arga tjejerna" och deras lögner fick stå oemotsagda, samtidigt som de utmålade sig som offer i kolumn efter kolumn där de ojade sig över alla hatmejl de fick för sina kolumner, som de förstås självförhärligande kunde beskriva som "ganska snälla".
Det var så här det debattklimat vi har i dagens Sverige grundlades, där tonläget är högt i argumenten och desto högre ju mer lögner de består av, och där de flesta är helt oemottagliga för motpartens argument i sin filterbubbla, eftersom alla invändningar kan avfärdas med svepande personangrepp om t.ex. "noll posent hjärnceller" [sic], på samma sätt som de "unga arga tjejerna" gjorde kring sekelskiftet, där de också lärde upp en hel generation av unga debila tjejer – dit manshaterskan Sara förstås hör – om hur man skulle angripa män och sänka dem med en silverkula.
Förnuftiga och kunniga män höll sig naturligtvis borta från de här "unga arga tjejerna", eftersom det var meningslöst att bemöta dumheterna och det bara skulle resultera i grisbrottning, som bara skulle ge sk-ten legitimitet, vilket bidragit till att en hel generation unga tjejer förstörts av feministiskt dravel och dito aggressivitet. (Jag minns att jag i den här vevan läste hur den erfarne professorn Bo Rothstein, som hela sitt liv forskat om sociala "strukturer", blev bryskt uppläxad av ett koppel knappt 20-åriga feministiska "akademiker" där han anklagades för att inte se "strukturerna".)
Alexander Bard gör här det som måste göras och borde ha gjorts med kraft från början när den här feministiska farsoten drog in över landet, nämligen att sätta ned foten och säga ifrån mot vansinnet. Men troligen är det nu för sent att göra något åt det, eftersom idioter som manshaternskan har en hel generation av hjärntvättade "unga arga tjejer" i ryggen och dessutom är tillräckligt ung för att fortfarande ha en offerkofta de luxe att dra på sig när hon blir tillrättavisad som den okunniga idiot hon är. Jag respekterar honom för det fastän det troligen bara skadar honom och han ändå inte åstadkommer något. Det är förstås bedrövligt att Schulman i studion inte ryter i åt den omogna manshaterskan och säger att man inte ska påstå att andra saknar hjärnceller, men han är förstås kuvad av feminismen, som så många andra och vet att han på kort sikt tjänar på att slicka manshaterskan mellan benen.
Kort sagt är det feminismen som ligger bakom det hatiska debattklimat vi har i dagens samhälle och manshaterskan Sara är bara ett exempel på hur snett det har gått.
Om någon man någon gång försökte stilla vreden och påtala lite kalla fakta, kunde han räkna med att bli uthängd som kvinnohatare i nästa hatiska kolumn följande vecka, där den "unga arga tjejen" helt utan moderering från ansvarige utgivare kunde ägna sig åt karaktärsmord och möta påtalade fakta med nya lögner eller bara upprördhet. Det är ju lite ochevalereskt – enligt den sociala koden sedan århundraden – för en vuxen man att kritisera en "ung tjej", då hon ses som svag och ömtålig, vilket också visar sig i den här tråden och i ditt resonemang. Konsekvensen blev att de "unga arga tjejerna" och deras lögner fick stå oemotsagda, samtidigt som de utmålade sig som offer i kolumn efter kolumn där de ojade sig över alla hatmejl de fick för sina kolumner, som de förstås självförhärligande kunde beskriva som "ganska snälla".
Det var så här det debattklimat vi har i dagens Sverige grundlades, där tonläget är högt i argumenten och desto högre ju mer lögner de består av, och där de flesta är helt oemottagliga för motpartens argument i sin filterbubbla, eftersom alla invändningar kan avfärdas med svepande personangrepp om t.ex. "noll posent hjärnceller" [sic], på samma sätt som de "unga arga tjejerna" gjorde kring sekelskiftet, där de också lärde upp en hel generation av unga debila tjejer – dit manshaterskan Sara förstås hör – om hur man skulle angripa män och sänka dem med en silverkula.
Förnuftiga och kunniga män höll sig naturligtvis borta från de här "unga arga tjejerna", eftersom det var meningslöst att bemöta dumheterna och det bara skulle resultera i grisbrottning, som bara skulle ge sk-ten legitimitet, vilket bidragit till att en hel generation unga tjejer förstörts av feministiskt dravel och dito aggressivitet. (Jag minns att jag i den här vevan läste hur den erfarne professorn Bo Rothstein, som hela sitt liv forskat om sociala "strukturer", blev bryskt uppläxad av ett koppel knappt 20-åriga feministiska "akademiker" där han anklagades för att inte se "strukturerna".)
Alexander Bard gör här det som måste göras och borde ha gjorts med kraft från början när den här feministiska farsoten drog in över landet, nämligen att sätta ned foten och säga ifrån mot vansinnet. Men troligen är det nu för sent att göra något åt det, eftersom idioter som manshaternskan har en hel generation av hjärntvättade "unga arga tjejer" i ryggen och dessutom är tillräckligt ung för att fortfarande ha en offerkofta de luxe att dra på sig när hon blir tillrättavisad som den okunniga idiot hon är. Jag respekterar honom för det fastän det troligen bara skadar honom och han ändå inte åstadkommer något. Det är förstås bedrövligt att Schulman i studion inte ryter i åt den omogna manshaterskan och säger att man inte ska påstå att andra saknar hjärnceller, men han är förstås kuvad av feminismen, som så många andra och vet att han på kort sikt tjänar på att slicka manshaterskan mellan benen.
Kort sagt är det feminismen som ligger bakom det hatiska debattklimat vi har i dagens samhälle och manshaterskan Sara är bara ett exempel på hur snett det har gått.
Hatten av för den här analysen. Du är inne på ett intressant spår här.
__________________
Senast redigerad av Ordpistolen 2017-12-22 kl. 14:59.
Senast redigerad av Ordpistolen 2017-12-22 kl. 14:59.
)
