Innehåller 100% fuktig luft lika mycket vatten på sommaren som vintern?

Hörde någonstans att varmare luft kan bära mer fukt. Stämmer det?
Hur stor är skillnaden, viktmässigt i så fall mellan säg 100% luftfuktighet i +20 grader mot detsamma i -10 grader?

Luftens fuktighet påverkar ju hur kall temperaturen känns. Är det då det relativa värdet eller det absoluta värdet som påverkar?

Har alltid undrat varför det sägs att sommaren är fuktigare än vintern, trots att det är ungefär samma luftfuktighet. Är detta anledningen?

Om du har ett Mollierdiagram går det att utläsa där om du lärt dig det.

Det du skriver stämmer ju inte då svenska vintrar är mycket torrare än svenska somrar sett till luftfuktighet.
Det är väl därför det brukar hävdas att blöta kläder torkar snabbare utomhus under vinterhalvåret, vilket jag tror starkt på fast jag själv inte testat.

Enligt Wiki så ska väl luft vid 20 C (100% relativ luftfuktighet) innehålla ca 18 g/m3 vatten, medans vid -10 C innehåller ca 2 g/m3 vatten.

Är detta vad du var ute efter?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Luftfuktighet#Daggpunkt

Precis vad jag var ute efter! Var in på den wiki sidan tidigare men missade helt diagrammet. Tack!

Det är viktigt att vara tydlig när man talar om luftfuktighet.
Relativ luftfuktighet anger aktuell vattenmängd i procent av hur mycket luften "kan bära" vid en viss temperatur.
Absolut luftfuktighet anger hur mycket vatten som finns i luften i t.ex. gram per kubikmeter.

Den här bilden illustrerar hur mycket vatten luft "kan bära" innan vattnet kondenserar.

https://www.e-education.psu.edu/eart...d2RHSlide3.jpg

Notera att det är ganska små mängder vatten i luft. Vid 18°C och 100% relativ fuktighet är det ca 15 gram vatten i en kubikmeter luft.

Den lilla mängd vatten som finns i luften som vi andas ut är tillräcklig för att det ska bli kondens på en glasskiva eller i luften, om det är kallt ute. Relativa fuktigheten går, lokalt, över 100%.

–

Det är ju precis det han skriver?

Han skrev "trots att det är ungefär samma luftfuktighet"
Jag skrev "svenska vintrar är mycket torrare än svenska somrar sett till luftfuktighet"

Gör om, gör rätt.

För att något, som t.ex. våta kläder eller ett nybyggt trähus, ska torka så krävs värme och ventilation.
Värme måste tillföras därför att det förbrukas ångbildningsvärme när vatten dunstar.
Ventilation krävs för att den av fukt mättade luften intill det torkande objektet ska transporteras bort.

Fuktigheten har viss betydelse. Om det är mycket hög relativ fuktighet, nära 100%, så torkar det dåligt.

På vintern, speciellt om temperaturen under en tid är under 0°C så är fuktigheten låg. Det betyder inte att våta kläder torkar bra ute på vintern. Dels så fryser vattnet i kläderna, men även om temperaturen är strax över noll, så blir den tillförsel av värme som behövs för att kläderna ska torka väldigt liten.

Mixen av värme och ventilation kan variera:
– Bra ventilation och god tillförsel av värme -> God torkning.
– Bra ventilation men begränsad tillförsel av värme -> Långsam torkning.
– Dålig ventilation men god tillförsel av värme -> Långsam torkning.
– Dålig ventilation och dålig tillförsel av värme -> Mycket långsam eller ingen torkning.

Om man vill påskynda torkning är det ofta billigare att satsa på bra ventilation än på att tillföra värme även om båda behövs.

–

Du missar en otroligt väsentlig faktor, luftfuktigheten, en viktigare faktor än högre temperatur.

Ventilation med hög värme på 100% luftfuktighet innebär en långsammare torkning än samma ventilation med iskall luft på närmare 0% luftfuktighet.

Ju närmare 0 gradigt fukten i kläderna närmar sig så sjunkar densiteten vilket också bidrar till snabbare torkning.
Var tror du frost kommer ifrån? det är fukt som fryst och expanderat till utsidan.

celcius är enbart ett mätinstrument för kok kontra fryspunkten på vatten, även i minusgrader finns värme.

100% relativ luftfuktighet är ovanlig. I Göteborg, som ligger vid kusten är fuktigheten högst i januari. Då varierar den mellan 72 och 97%. Under sommarmånaderna varierar den mellan ca 45 och 88%.
Här finns bl.a. en bild som visar årsmedelvärden för relativa luftfuktigheten i januari och juli på kartor.
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/m...ktighet-1.3910

Om du läser det jag skrev igen kan du se att jag skrev om fuktighetens betydelse om än ofullständigt.

En fullständig beskrivning av vilka parametrar som påverkar förångning, eller torkning, måste innehålla:
1. Vattentemperaturen vid gränsen mot omgivande luft. Avtar vid förångning.
2. Luftens fuktighet. Ökar vid gränsskiktet som en följd av förångningen.
3. Storleken på gränsytan mellan vatten och luft. Minskar under torkningen av t.ex. kläder.
4. Luftens temperatur. Sjunker nära gränsskiktet, speciellt vid avsaknad av ventilation.

Alla dessa parametrar är variabler och påverkas av förångningen. Som exempel tas 2260 kJ/kg värme från vattnet för varje kg som förångas. Om inte värme tillförs så kyls vattnet. Fuktigheten i luften nära vattnet ökar som en följd av förångningen, om den inte ventileras bort. Det nedkylda vattnet tar upp värme från luften som därmed kyls. Förångningshastigheten avtar om inte den kalla luften ventileras bort.

5. Konvektion i vattnet (som nog kan försummas i torkande kläder).
6. Luftflödet förbi vattenytan. Påverkar flera andra parametrar som påverkar förångningen.

Om du löser Clapeyrons ekvation partiellt med avseende på temperatur (förslagsvis för 0, 5, 10, 15 och 20°C) och omgivande luftens fuktighet (förslagsvis för 40, 60 och 80% relativ fuktighet) så får du en bild av hur temperatur och fuktighet påverkar förångningen. Vid omständigheter som är vanliga när man hänger tvätt utomhus.

Lite svårare blir det att beräkna hur fuktigheten stiger som en följd av förångningen nära gränsskiktet, vid avsaknad av ventilation eller vid begränsad ventilation. Dessbättre rör sig utomhusluft tillräckligt mycket för att inte avsaknad av ventilation ska vara ett problem. Om man torkar tvätt utomhus.

–