Detta blir min första rapport, so be gentle 
Dos: 2 lappar
Ålder: 23
Kön: fruntimmer
Vikt: 58 kg på jorden
Tidigare: gräs, ecstasy, tjack, kola, lyrica, tabletter i olika färger och former.
Tid: 20.45 - 05.30
___________________________________________
Detta var för ca 2 veckor sedan. Min kompis R och jag brukar alltid utforska drogernas värld tillsammans, så när han frågade en dag om jag ville följa med till månen så förstod jag med en gång att det väntade något spexat.
På kvällen kom han hem till mig, vi satte oss i soffan och gjorde dom förberedelser som behövdes inför trippen. Då han är en mer van användare av det mesta än jag så hade vi en dialog innan om vad jag kunde förvänta mig, vad man skulle tänka på, vad man inte borde göra och liknande. Vi hade även ett gäng blåbär tillgängliga ifall någon av oss skulle snea.
20.45
Då var det dags. Fick en lapp och la den under tungan, R tog 2. Har alltid hört att man ska lägga den på tungan, men R menade på att det funkade bättre om man la den under då det tydligen var tunnare blodkärl där.
Sen gjorde jag det jag vet mycket väl att man akdrig skall göra, jag satt och väntade! Väntade på ruset, väntade nyfiket på när jag skulle få se alla kosmiska färger och flygande fiskar.
Då jag vet att man aldrig bara ska vänta så satte vi på lite musik, Pink floyd tyckte R skulle passa bäst.
När vi satt där kände vi att vi borde haft lite röka att startat med just för att slippa väntan, men ingen av oss ville köra någon stans (bor på landet) och vi hade ingen som kunde komma med det så det var bara att gilla läget.
21:20
Nu börjar det slå för R, själv känner jag fortfarande ingenting. Skrattar lite åt hur han ser ut när han sitter och vinkar ut i luften för att få fram trails.
21:35
Fortfarande ingenting. R förklarar att det kan ta en stund första gången då man inte riktigt vet vad det är som ska hända. Det enda jag kan känna som är annorlunda är att dom svarta ramarna på väggen ser lite extra svarta ut. R föreslår att jag tar en till, trotts att han innan vi börja sa att första gången räcker det gott och väl med en. Men eftersom han känner mig så vet han att jag inte är rädd för att "go all in". Så jag tar en till, lägger den under tungan. Väntar.
21:50
Nu börjar de hända något. Det är mörkt ute och det är bara en lampa tänd i fönstret, men ljuset inne börjar skifta i gult och rött nästan som en sommarkväll. Det skiftar även i skuggor, som om någon går förbi fönstret bakom oss.
Efter att ha fastnat med blicken en stund på den röda lampan som indikerar att tv.n är avstängd så följer den röda pricken min blick och lämnar röda lysande spår efter sig vart jag än tittar.
22:15
Nu är allting som när man kollar igenom en sån där kikare man hade som barn, där om man snurrade på botten så såg man allt i triangel/diamant mönster och konturerna på allt går i rött och blått. Ligger och bara beundrar allt en stund. Alla färger och mönster som är överallt.
Helt plötsligt känner jag shit, nu har jag kissat ner mig! Kände efter i soffan men den var inte blöt och inte heller mina tights. Kände det flera gånger efter det så bestämde mig för att gå på toaletten, just in case.
När jag är färdig och spolar ser jag hur vattnet i toaletten svämmar över kanten och rinner ner på golvet. Står och bara stirrar en stund men bestämmer mig sen för att jag bara inbillade mig. På vägen tillbaka till soffan blev jag osäker på om jag ens varit på toaletten. Frågar R och han säger att jag var där inne hur länge som helst. R föreslår att jag tar en till, men känner att jag vill vänta en stund för att se vad som händer.
22:45
Får den briljanta idén att ringa mitt ex (don't ask me why!) så jag går in och lägger mig i sängen och ringer. Medan signalerna går fram så är det som om dom båda lapparna slår till med full kraft samtidigt. När han svarar så får jag bara fram enstaka ord, inga meningar. Kan inte svara på frågor, minns inte ens varför jag ringde eller vad jag ville. Som tur är är han också användare av olika substanser så han blir bara arg över att jag störde honom på jobbet och att jag var så väck att jag inte kunde prata.
23:00
R säger till mig att komma ut och sätta mig i soffan med honom, men jag känner att jag bara vill ligga kvar i sängen en stund. Börjar få en dålig känsla i hela kroppen och i huvudet börjar mantrat "skärp dig annars kommer du snea, skärp dig!" Tänker att jag ska ta en blå för att komma på rätt fot igen, men kommer inte ur sängen, får inte fram några ord så jag kan inte be R komma med det även fast jag kan se honom från sängen. Glider bara längre och längre in i mig själv, tänker att nu är det kört, nu tappar jag de, men de är ingen idé att kämpa imot utan bara att följa med.
För att inte göra texten alldeles för lång drar jag en kort version av vad som händer härnäst.
Jag ligger i fosterställning i sängen, kan inte röra mig, kan inte prata. Tappar all uppfattning om tid och rum. Alla fina färger och mönster är borta. Kvar är bara fler tankar än vad man kan hinna tänka på en och samma gång. Jag hamnar så långt inne i mitt egna psyke så det känns som om jag skall drunkna.
Dom ända sansade tankarna jag kan få fram är "ta mig härifrån" och "snälla någon, ge mig en blå!"
Tänkte att jag kommer aldrig komma ifrån detta, jag är fast såhär för alltid! Försökte få kontakt med verkligheten, försöka se ett slut på det hela. Men jag, R, sängen och trippen var allt som existerade i hela världen!
04:00
Helt plötsligt börjar jag komma tillbaka till verkligheten. Lättnaden var total. Det kändes som om man legat ner och blivit sparkad och slagen konstant i flera timmar och plötsligt upphörde det.
Ropar på R, han sitter fortfarande i soffan helt väck, har satt i sig 4 till lappar. Går ut till soffan och lägger mig med täcket. Känner ett typiskt afterglow. Föreslår att vi skall gå ut och ta en cigg men R lär inte flytta sig ur den soffan på många timmar, så jag går ut själv. Ser inga mönster eller så längre, men alla färger är lite starkare än vanligt.
När jag kommer in har R tagit fram lyricapulver. Han gör en liten bomb till mig och en monster bomb till sig själv. Vi sväljer dom och lägger oss tillrätta i soffan. Behöver jag ens säga att R däckar efter typ 5 min?
Så där ligger jag själv vaken, med ett mysigt afterglow från syran och känner hur lyrican börjar komma krypande och boostar på det lite. Allting är vackert, som om man ser det för första gången. Tills jag får syn på honom, Nazgûl från sagan om ringen. Han står bakom gardinen och kollar på mig. Jag blir inte rädd, bara vaksam. Jag måste kolla på honom hela tiden, annars kommer han komma fram.
Ligger och stirrar blint på honom tills jag tillslut utan förvarning däckar.
Dagen efter var jag helt slut i huvudet, natten hade tagit ganska hårt på psyket.
Summering
Var nog det häftigaste, men samtidigt de värsta jag någonsin varit med om!
I övermorgon är det tags igen, denna gång sockerbitar. Förhoppningsvis slipper jag snetrippen denna gång!
Skriv gärna vad ni tyckte, och förlåt för den långa texten 😘
Dos: 2 lappar
Ålder: 23
Kön: fruntimmer
Vikt: 58 kg på jorden
Tidigare: gräs, ecstasy, tjack, kola, lyrica, tabletter i olika färger och former.
Tid: 20.45 - 05.30
___________________________________________
Detta var för ca 2 veckor sedan. Min kompis R och jag brukar alltid utforska drogernas värld tillsammans, så när han frågade en dag om jag ville följa med till månen så förstod jag med en gång att det väntade något spexat.
På kvällen kom han hem till mig, vi satte oss i soffan och gjorde dom förberedelser som behövdes inför trippen. Då han är en mer van användare av det mesta än jag så hade vi en dialog innan om vad jag kunde förvänta mig, vad man skulle tänka på, vad man inte borde göra och liknande. Vi hade även ett gäng blåbär tillgängliga ifall någon av oss skulle snea.
20.45
Då var det dags. Fick en lapp och la den under tungan, R tog 2. Har alltid hört att man ska lägga den på tungan, men R menade på att det funkade bättre om man la den under då det tydligen var tunnare blodkärl där.
Sen gjorde jag det jag vet mycket väl att man akdrig skall göra, jag satt och väntade! Väntade på ruset, väntade nyfiket på när jag skulle få se alla kosmiska färger och flygande fiskar.
Då jag vet att man aldrig bara ska vänta så satte vi på lite musik, Pink floyd tyckte R skulle passa bäst.
När vi satt där kände vi att vi borde haft lite röka att startat med just för att slippa väntan, men ingen av oss ville köra någon stans (bor på landet) och vi hade ingen som kunde komma med det så det var bara att gilla läget.
21:20
Nu börjar det slå för R, själv känner jag fortfarande ingenting. Skrattar lite åt hur han ser ut när han sitter och vinkar ut i luften för att få fram trails.
21:35
Fortfarande ingenting. R förklarar att det kan ta en stund första gången då man inte riktigt vet vad det är som ska hända. Det enda jag kan känna som är annorlunda är att dom svarta ramarna på väggen ser lite extra svarta ut. R föreslår att jag tar en till, trotts att han innan vi börja sa att första gången räcker det gott och väl med en. Men eftersom han känner mig så vet han att jag inte är rädd för att "go all in". Så jag tar en till, lägger den under tungan. Väntar.
21:50
Nu börjar de hända något. Det är mörkt ute och det är bara en lampa tänd i fönstret, men ljuset inne börjar skifta i gult och rött nästan som en sommarkväll. Det skiftar även i skuggor, som om någon går förbi fönstret bakom oss.
Efter att ha fastnat med blicken en stund på den röda lampan som indikerar att tv.n är avstängd så följer den röda pricken min blick och lämnar röda lysande spår efter sig vart jag än tittar.
22:15
Nu är allting som när man kollar igenom en sån där kikare man hade som barn, där om man snurrade på botten så såg man allt i triangel/diamant mönster och konturerna på allt går i rött och blått. Ligger och bara beundrar allt en stund. Alla färger och mönster som är överallt.
Helt plötsligt känner jag shit, nu har jag kissat ner mig! Kände efter i soffan men den var inte blöt och inte heller mina tights. Kände det flera gånger efter det så bestämde mig för att gå på toaletten, just in case.
När jag är färdig och spolar ser jag hur vattnet i toaletten svämmar över kanten och rinner ner på golvet. Står och bara stirrar en stund men bestämmer mig sen för att jag bara inbillade mig. På vägen tillbaka till soffan blev jag osäker på om jag ens varit på toaletten. Frågar R och han säger att jag var där inne hur länge som helst. R föreslår att jag tar en till, men känner att jag vill vänta en stund för att se vad som händer.
22:45
Får den briljanta idén att ringa mitt ex (don't ask me why!) så jag går in och lägger mig i sängen och ringer. Medan signalerna går fram så är det som om dom båda lapparna slår till med full kraft samtidigt. När han svarar så får jag bara fram enstaka ord, inga meningar. Kan inte svara på frågor, minns inte ens varför jag ringde eller vad jag ville. Som tur är är han också användare av olika substanser så han blir bara arg över att jag störde honom på jobbet och att jag var så väck att jag inte kunde prata.
23:00
R säger till mig att komma ut och sätta mig i soffan med honom, men jag känner att jag bara vill ligga kvar i sängen en stund. Börjar få en dålig känsla i hela kroppen och i huvudet börjar mantrat "skärp dig annars kommer du snea, skärp dig!" Tänker att jag ska ta en blå för att komma på rätt fot igen, men kommer inte ur sängen, får inte fram några ord så jag kan inte be R komma med det även fast jag kan se honom från sängen. Glider bara längre och längre in i mig själv, tänker att nu är det kört, nu tappar jag de, men de är ingen idé att kämpa imot utan bara att följa med.
För att inte göra texten alldeles för lång drar jag en kort version av vad som händer härnäst.
Jag ligger i fosterställning i sängen, kan inte röra mig, kan inte prata. Tappar all uppfattning om tid och rum. Alla fina färger och mönster är borta. Kvar är bara fler tankar än vad man kan hinna tänka på en och samma gång. Jag hamnar så långt inne i mitt egna psyke så det känns som om jag skall drunkna.
Dom ända sansade tankarna jag kan få fram är "ta mig härifrån" och "snälla någon, ge mig en blå!"
Tänkte att jag kommer aldrig komma ifrån detta, jag är fast såhär för alltid! Försökte få kontakt med verkligheten, försöka se ett slut på det hela. Men jag, R, sängen och trippen var allt som existerade i hela världen!
04:00
Helt plötsligt börjar jag komma tillbaka till verkligheten. Lättnaden var total. Det kändes som om man legat ner och blivit sparkad och slagen konstant i flera timmar och plötsligt upphörde det.
Ropar på R, han sitter fortfarande i soffan helt väck, har satt i sig 4 till lappar. Går ut till soffan och lägger mig med täcket. Känner ett typiskt afterglow. Föreslår att vi skall gå ut och ta en cigg men R lär inte flytta sig ur den soffan på många timmar, så jag går ut själv. Ser inga mönster eller så längre, men alla färger är lite starkare än vanligt.
När jag kommer in har R tagit fram lyricapulver. Han gör en liten bomb till mig och en monster bomb till sig själv. Vi sväljer dom och lägger oss tillrätta i soffan. Behöver jag ens säga att R däckar efter typ 5 min?
Så där ligger jag själv vaken, med ett mysigt afterglow från syran och känner hur lyrican börjar komma krypande och boostar på det lite. Allting är vackert, som om man ser det för första gången. Tills jag får syn på honom, Nazgûl från sagan om ringen. Han står bakom gardinen och kollar på mig. Jag blir inte rädd, bara vaksam. Jag måste kolla på honom hela tiden, annars kommer han komma fram.
Ligger och stirrar blint på honom tills jag tillslut utan förvarning däckar.
Dagen efter var jag helt slut i huvudet, natten hade tagit ganska hårt på psyket.
Summering
Var nog det häftigaste, men samtidigt de värsta jag någonsin varit med om!
I övermorgon är det tags igen, denna gång sockerbitar. Förhoppningsvis slipper jag snetrippen denna gång!
Skriv gärna vad ni tyckte, och förlåt för den långa texten 😘
