Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2017-12-10, 07:53
  #1
Medlem
Den 1 januari 2018 träder den nya kommunallagen i kraft.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument...5_sfs-2017-725

Den 1 juli 2018 träder den nya förvaltningslagen i kraft.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument...0_sfs-2017-900

Finns det någon annan sådan ändring nästa år som jag har missat, där en större lag ersätts av en ny version?

Vad jag vill diskutera är de förändringar som finns i de nya lagarna. När det gäller förvaltningslagen har jag redan en god uppfattning, det tycks i huvudsak vara två förändringar:
-Tidigare praxis om gynnande förvaltningsbeslut har kodifierats.
Citat:
37 § En myndighet får ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om den anser att beslutet är felaktigt på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning.

Ett beslut som till sin karaktär är gynnande för någon enskild part får dock ändras till den enskildes nackdel bara om
1. det framgår av beslutet eller de föreskrifter som det har grundats på att beslutet under vissa förutsättningar får återkallas,
2. tvingande säkerhetsskäl kräver att beslutet ändras omedelbart, eller
3. felaktigheten beror på att parten har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter.

-Den ordning som funnits tidigare i vissa lagar om långsam handläggning har gjorts allmän och gäller nu alltid i de ärenden där FL är tillämplig. (Är det lagen om värdepappersmarknaden som denna ordning härstammar från? Kanske fler?)
Citat:
12 § Om ett ärende som har inletts av en enskild part inte har avgjorts i första instans senast inom sex månader, får parten skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Myndigheten ska inom fyra veckor från den dag då en sådan begäran kom in antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran.

Ett beslut enligt första stycket att avslå en begäran om att ärendet ska avgöras får överklagas till den domstol eller förvaltningsmyndighet som är behörig att pröva ett överklagande av avgörandet i ärendet.

Myndighetens prövning enligt första stycket får begäras av parten vid ett tillfälle under ärendets handläggning.

Detta var de ändringar jag upptäckte i FL. När det gäller kommunallagen har jag sämre koll, vad finns det för förändringar i sak i den nya KL?

Vet någon skälen för att man infört nya lagar och inte bara infört förändringarna som nya paragrafer? Ibland - till och med ofta - tycker jag det kan behövas nya lagar för ökad struktur och ökad förståelse, men varken gamla KL eller FL hade ett ålderdomligt språkbruk utan var från 1986 och 1991, dvs de var i någon mening nytillkomna (jämfört med en del annat i lagväg). Denna energi kunde man gott lagt på att skriva en ny avtalslag eller införa en civilbalk/"civilkod" eller liknande anser jag. Nu har jag inte kollat i förarbetena, men anges något skäl för förändringarna, mer än att det är "ny struktur/ändringar i språkhänseende" och liknande allmänt hållna skäl?

Något OT vill jag också nämna att jag tycker språket har blivit alldeles för "allmänt" i dessa lagar. Att förenkla juridiken är bra men att förenkla språket på detta sätt gillar jag inte. Det är så allmänt språkbruk, nästan talspråkligt ibland, så att jag tycker att en del av betydelsen går förlorad. Jag har svårare att förstå denna typ av lagtext än den som fanns i de gamla lagarna. På flera ställen är det oklara syftningar, där man på grund av bristande användning av satser i meningarna får tänka efter en stund vad som åsyftas. Språktbruket 1986 respektive 1991 tycker jag inte alls led av detta problem.

Håller ni med eller vad tycker ni? (En sådan diskussion brukar modsen inte gilla i juridikforumet eftersom det snarast är rättsvetenskap eller politik, men några mindre resonemang om denna fråga hoppas jag kan tillåtas vid sidan om de huvudsakliga frågeställningarna ovan).

En ändring i språkbruk som ligger i linje med det just sagda är att beslut numera "fått laga kraft", istället för "vunnit laga kraft".

13 kap 14-15 §§ nya kommunallagen (om laglighetsprövning)
Citat:
När beslut får verkställas
14 § Ett beslut som kan överklagas enligt detta kapitel får verkställas innan det fått laga kraft om inte särskilda skäl talar mot det. Vid bedömningen ska särskild hänsyn tas till om verkställigheten av beslutet kommer att kunna rättas.

Rättelse av verkställda beslut
15 § Om ett beslut har upphävts genom ett avgörande som fått laga kraft och om beslutet redan har verkställts, ska det organ som har fattat beslutet se till att verkställigheten av det rättas i den utsträckning som det är möjligt. Ett beslut om rättelse ska meddelas utan oskäligt dröjsmål.
Är det verkligen korrekt språkbruk? Första gången jag läste det blev jag mycket brydd över formuleringen. Jag tycker att det låter fel och ovant rent språkligt, men det kanske går att säga så?
Just detta med "fått laga kraft" var egentligen en mindre fråga, knappast det bästa exemplet på vad jag menar har hänt i språkväg. Jag rekommenderar att ni läser några paragrafer i lagarna så får vi se om ni håller med eller förstår vad jag menar.
__________________
Senast redigerad av 43344 2017-12-10 kl. 07:59.
Citera
2017-12-10, 19:22
  #2
Medlem
Nya FL innehåller väl inte egentligen någon större ändringar i sak. Man gör lite förtydliganden och kodifieringar (ditt exempel, principerna i nya 5 §, utredningsskyldigheten i 23 §, krav på effekt för att få överklaga i 41 § (kodifiering av RÅ 2004 ref 8)) här och var. Just talan mot myndighets dröjsmål verkar vara nytt samt att man fasat ut begreppet myndighetsutövning. Tror inte den sista har någon större betydelse dock, kan på rak arm inte komma på något ärende där enskild var part hos myndighet men det inte bestod i myndighetsutövning?

Har tyvärr inte kollat igenom KL.

Angående språket kan jag hålla med att de valt ett ovanligt "alldagligt" språk. Samtidigt förstår man ju att FL, precis som KKöpL, KtjL, KkrL osv är i större grad är riktade mot medborgarna jämfört med många andra lagar. Då förutsätts lagen ha ett "enklare språk" för att bidra till bättre förståelse hos medborgarna --> mer rättssäkert.
__________________
Senast redigerad av Maawaatow 2017-12-10 kl. 19:40.
Citera
2017-12-10, 21:50
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av 43344
Den 1 januari 2018 träder den nya kommunallagen i kraft.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument...5_sfs-2017-725

Den 1 juli 2018 träder den nya förvaltningslagen i kraft.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument...0_sfs-2017-900

Finns det någon annan sådan ändring nästa år som jag har missat, där en större lag ersätts av en ny version?

Vad jag vill diskutera är de förändringar som finns i de nya lagarna. När det gäller förvaltningslagen har jag redan en god uppfattning, det tycks i huvudsak vara två förändringar:
-Tidigare praxis om gynnande förvaltningsbeslut har kodifierats.

1. Man kan sammanfatta lagstiftningen som lite vallackering med humbug i syftet att maskera att ingen på typ närmare 100 år brytt sig om vad den Svenska lagstiftaren skriver eller vad Svensk kommunallag innehåller.
1.1. *spoiler* enligt regeringsformen gäller regeringsformen före dessa speciallagar liksom överstående Europeiska domslut och regleringar.

2. Det där är ju intressant med avseende på att även avtalsformen där en part är myndighet är en form av förvaltningsbeslut. Hursomhelst kan man inte med ny lagstiftning reglera gårdagens avtals och beslutsformer annat än där man i gårdagens beslutsform föreskrev att dessa regler kan ändras si och så varefter det föreskrivs att dessa regler upphäves och ersätts av ny reglen si och så.

Citat:
Ursprungligen postat av 43344
-Den ordning som funnits tidigare i vissa lagar om långsam handläggning har gjorts allmän och gäller nu alltid i de ärenden där FL är tillämplig. (Är det lagen om värdepappersmarknaden som denna ordning härstammar från? Kanske fler?)

Detta var de ändringar jag upptäckte i FL. När det gäller kommunallagen har jag sämre koll, vad finns det för förändringar i sak i den nya KL?

Vet någon skälen för att man infört nya lagar och inte bara infört förändringarna som nya paragrafer? Ibland - till och med ofta - tycker jag det kan behövas nya lagar för ökad struktur och ökad förståelse, men varken gamla KL eller FL hade ett ålderdomligt språkbruk utan var från 1986 och 1991, dvs de var i någon mening nytillkomna (jämfört med en del annat i lagväg). Denna energi kunde man gott lagt på att skriva en ny avtalslag eller införa en civilbalk/"civilkod" eller liknande anser jag. Nu har jag inte kollat i förarbetena, men anges något skäl för förändringarna, mer än att det är "ny struktur/ändringar i språkhänseende" och liknande allmänt hållna skäl?

Något OT vill jag också nämna att jag tycker språket har blivit alldeles för "allmänt" i dessa lagar. Att förenkla juridiken är bra men att förenkla språket på detta sätt gillar jag inte. Det är så allmänt språkbruk, nästan talspråkligt ibland, så att jag tycker att en del av betydelsen går förlorad. Jag har svårare att förstå denna typ av lagtext än den som fanns i de gamla lagarna. På flera ställen är det oklara syftningar, där man på grund av bristande användning av satser i meningarna får tänka efter en stund vad som åsyftas. Språktbruket 1986 respektive 1991 tycker jag inte alls led av detta problem.

1. I princip är Svensk rätt på det området helt betingat av vad EU och Europadomstolen tycker om långsam handläggning - eller beslut som ligger för länge. Gissningsvis har staten som vanligt blivit rövknullad av någon finansiell institution pga. urkass handläggning och blivit tvungna att panta regeringskansliet för att betala saken. För att sedan dölja saken så skapar man en ny lag där man låtsas att man bryr sig om saker som långsam handläggning trots att saken varit svensk lag sedan århundraden och dessutom varit skadeståndsmässigt bindande sedan 1962.

2. Bluff och humbug från början till slut.

Citat:
Ursprungligen postat av 43344
Håller ni med eller vad tycker ni? (En sådan diskussion brukar modsen inte gilla i juridikforumet eftersom det snarast är rättsvetenskap eller politik, men några mindre resonemang om denna fråga hoppas jag kan tillåtas vid sidan om de huvudsakliga frågeställningarna ovan).

En ändring i språkbruk som ligger i linje med det just sagda är att beslut numera "fått laga kraft", istället för "vunnit laga kraft".

13 kap 14-15 §§ nya kommunallagen (om laglighetsprövning)

Är det verkligen korrekt språkbruk? Första gången jag läste det blev jag mycket brydd över formuleringen. Jag tycker att det låter fel och ovant rent språkligt, men det kanske går att säga så?
Just detta med "fått laga kraft" var egentligen en mindre fråga, knappast det bästa exemplet på vad jag menar har hänt i språkväg. Jag rekommenderar att ni läser några paragrafer i lagarna så får vi se om ni håller med eller förstår vad jag menar.

1. Eftersom det är blivande svensk lag torde din frågeställning vara helt ONT och till modsens gillande.

2. Fått laga kraft är språkmässigt ett förtydligande i att beslutet erhåller laga kraft genom den lagliga funktionen och inte genom någon form av tävling där segern (vunnit) är enda rättesnöret. Gissningsvis så handlar det om ett flertal kommuner som fullständigt skiter i den Svenska och Europeiska lagstiftningen och har det som tradition sedan typ 1800-talet.
2.1. Det är lite av en bildningsfråga också. Förtydligandet påpekar att makten utgår från riksdagen och staten och inte från kommunerna.
3. Förr i tiden brukade staten kasta hela kommunstyren i kurran med jämna mellanrum och vanligtvis med väldigt goda skäl - kommuner är traditionellt avskrädesdumpar för allsköns lagförbrytare vilka så att säga under folkstyrets täckmantel ska försöka hållas från brottslighetens bana.
4. Den mest tydliga ändringen handlar om fuck-off skriften avseende kommunernas verksamheter. För kommunerna har nu tydliggjorts att de inte får bedriva verksamheter som konkurrerar med försvarsmakten och rättsväsendet samt poliskåren.
5. I övrigt är det främst EU domsluten och Europadomstolens domar som gäller, eller Svensk lag, ifall den är mer gynnande för den klagande (vilket som norm är ganska ovanligt).
6. Följaktligen kan man strunta i teorierna om kommunmedlemmar som beskrivs i proppen till den nya lagstiftningen liksom det mesta som i övrigt beskrivs i proppen. - proppens olika instanser har uppenbarligen inte läst på vad som gäller nuförtiden & dåförtiden.
__________________
Senast redigerad av BehindRayban 2017-12-10 kl. 21:57.
Citera
2017-12-27, 18:55
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av BehindRayban
4. Den mest tydliga ändringen handlar om fuck-off skriften avseende kommunernas verksamheter. För kommunerna har nu tydliggjorts att de inte får bedriva verksamheter som konkurrerar med försvarsmakten och rättsväsendet samt poliskåren.
Kan du förtydliga vad du menar med detta och på vilket sätt det skulle framgå av nya kommunallagen?
Citera
2017-12-27, 23:34
  #5
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av 43344
Kan du förtydliga vad du menar med detta och på vilket sätt det skulle framgå av nya kommunallagen?

1. Du får väl läsa förslaget till ny kommunallag. Visserligen har inte riksdagen uppdaterat sin lagsida än, men den tillkommande lagstiftningen har lagts ut: https://www.riksdagen.se/sv/dokument...5_sfs-2017-725
1.1. För att vara övertydlig. Andra kapitlet, 2:a paragrafen i den nya kommunallagen.
Citera
2017-12-28, 07:23
  #6
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Maawaatow
[...]samt att man fasat ut begreppet myndighetsutövning. Tror inte den sista har någon större betydelse dock, kan på rak arm inte komma på något ärende där enskild var part hos myndighet men det inte bestod i myndighetsutövning?
Lite märkligt blir det när begreppet myndighetsutövning fasas ut ur nya FL men finns kvar i nya KL.

Citat:
Ursprungligen postat av BehindRayban
1. Du får väl läsa förslaget till ny kommunallag. Visserligen har inte riksdagen uppdaterat sin lagsida än, men den tillkommande lagstiftningen har lagts ut: https://www.riksdagen.se/sv/dokument...5_sfs-2017-725
1.1. För att vara övertydlig. Andra kapitlet, 2:a paragrafen i den nya kommunallagen.
"Du får väl läsa förslaget till ny kommunallag"? Vad är det för märkligt svar, den där länken till lagtexten har jag redan postat i tråden och jag har redan läst lagen överskådligt. Du kanske missat att jag skapat tråden? Det är inte heller något "förslag" till ny kommunallag, lagen är beslutad och träder i kraft på måndag.

Uppgifter som andra ska ha hand om
2 § Kommuner och landsting får inte ha hand om sådana angelägenheter som enbart staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan ska ha hand om.

Författningskommentar ur propositionen:
Av paragrafen framgår att kommuner och landsting inte får ha hand om
angelägenheter som ankommer på någon annan. Paragrafen motsvarar
delar av 2 kap. 1 § KL (prop. 1990/91:117 s. 149).
Paragrafen reglerar att kommuner och landsting inte själva får ha hand
om sådana angelägenheter som det ankommer enbart på staten, en annan
kommun, ett annat landsting eller någon annan att ha hand om. Denna
bestämmelse utgör således en begränsning av kommuners och landstings
allmänna befogenheter enligt 1 §. Bestämmelsen tar sikte på när en
angelägenhet exklusivt faller inom någon annans befogenhet, t.ex.
statliga angelägenheter såsom försvars- eller utrikespolitik. På vissa
verksamhetsområden sammanfaller dock kommunernas och landstingens
befogenheter. I sådana fall utgör bestämmelsen inte något hinder mot att
såväl kommuner som landsting tar sig an angelägenheter av samma slag.
Ett sådant exempel är kulturområdet. Det förekommer också i
speciallagstiftning att både kommuner och landsting åläggs uppgifter
inom samma område, exempelvis inom äldreomsorgen. Vidare
förekommer undantag från bestämmelsen i speciallagstiftning, t.ex.
framgår av 2 kap. 1 § lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter
att kommuner och landsting får lämna bidrag till byggande av väg och
järnväg som staten ansvarar för.


I författningskommentaren nämns försvars- och utrikespolitik. Dina exempel "försvarsmakten och rättsväsendet samt poliskåren" torde väl förvisso falla in under bestämmelsen. Detta är dock ingen förändring mot hur rättsläget såg ut med tidigare kommunallag - 2 kap 1 § gamla KL har ett närmast identiskt tillämpningsområde:

2 kap. Kommunernas och landstingens befogenheter
Allmänna befogenheter
1 § Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan.


Jag tror nog inte heller att någon kommun i Sverige försökt sig på en egen utrikespolitik eller att skapa en egen militär eller polisiär styrka i modern tid. Finns väl något gammalt rättsfall från 40-talet tror jag där domstol prövade att en kommun inte fick köpa in egna luftvärnskanoner, men sedan dess tycks sådana planer ha lagt sig från kommunernas sida, varför detta tycks vara en icke-fråga. Man hörde för någon tid sedan talas om kommuner som anlitade ordningsvakter när de tyckte att polisen inte skötte sitt jobb (ordningsvakter som är underställda Polismyndigheten), det borde man kunna fortsätta göra utan hinder av varken gamla eller nya KL.
Citera
2017-12-28, 13:34
  #7
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av 43344
"Du får väl läsa förslaget till ny kommunallag"? Vad är det för märkligt svar, den där länken till lagtexten har jag redan postat i tråden och jag har redan läst lagen överskådligt. Du kanske missat att jag skapat tråden? Det är inte heller något "förslag" till ny kommunallag, lagen är beslutad och träder i kraft på måndag.

Uppgifter som andra ska ha hand om
2 § Kommuner och landsting får inte ha hand om sådana angelägenheter som enbart staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan ska ha hand om.

Författningskommentar ur propositionen:
Av paragrafen framgår att kommuner och landsting inte får ha hand om
angelägenheter som ankommer på någon annan. Paragrafen motsvarar
delar av 2 kap. 1 § KL (prop. 1990/91:117 s. 149).
Paragrafen reglerar att kommuner och landsting inte själva får ha hand
om sådana angelägenheter som det ankommer enbart på staten, en annan
kommun, ett annat landsting eller någon annan att ha hand om. Denna
bestämmelse utgör således en begränsning av kommuners och landstings
allmänna befogenheter enligt 1 §. Bestämmelsen tar sikte på när en
angelägenhet exklusivt faller inom någon annans befogenhet, t.ex.
statliga angelägenheter såsom försvars- eller utrikespolitik. På vissa
verksamhetsområden sammanfaller dock kommunernas och landstingens
befogenheter. I sådana fall utgör bestämmelsen inte något hinder mot att
såväl kommuner som landsting tar sig an angelägenheter av samma slag.
Ett sådant exempel är kulturområdet. Det förekommer också i
speciallagstiftning att både kommuner och landsting åläggs uppgifter
inom samma område, exempelvis inom äldreomsorgen. Vidare
förekommer undantag från bestämmelsen i speciallagstiftning, t.ex.
framgår av 2 kap. 1 § lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter
att kommuner och landsting får lämna bidrag till byggande av väg och
järnväg som staten ansvarar för.


I författningskommentaren nämns försvars- och utrikespolitik. Dina exempel "försvarsmakten och rättsväsendet samt poliskåren" torde väl förvisso falla in under bestämmelsen. Detta är dock ingen förändring mot hur rättsläget såg ut med tidigare kommunallag - 2 kap 1 § gamla KL har ett närmast identiskt tillämpningsområde:

2 kap. Kommunernas och landstingens befogenheter
Allmänna befogenheter
1 § Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan.


Jag tror nog inte heller att någon kommun i Sverige försökt sig på en egen utrikespolitik eller att skapa en egen militär eller polisiär styrka i modern tid. Finns väl något gammalt rättsfall från 40-talet tror jag där domstol prövade att en kommun inte fick köpa in egna luftvärnskanoner, men sedan dess tycks sådana planer ha lagt sig från kommunernas sida, varför detta tycks vara en icke-fråga. Man hörde för någon tid sedan talas om kommuner som anlitade ordningsvakter när de tyckte att polisen inte skötte sitt jobb (ordningsvakter som är underställda Polismyndigheten), det borde man kunna fortsätta göra utan hinder av varken gamla eller nya KL.

1. Den där texten låter lite märklig enligt min uppfattning och verkar mest vara någon form av halmgubbe i något avseende.

2. I författningskommentaren nämns till exempel...etc. osv. I övrigt noterar jag att du tycker som jag men att du verkar sakna erfarenheter av mellankommunala, intralandstingsaffärer och pseudostatliga verksamheter. Lagförslagsställaren ansåg att ett förtydligande behövdes, troligen med anledning av de ganska verklighetsfrånvända förslagen till expansion av kommunalsektorn, som presenterats i MSM under de gångna åren.
2.1. I övrigt kan man inte alls vara helt säker på att författningskommentarer eller för den delen lagtexter ska tolkas ordagrant. Ditt sätt att läsa författningstexter är alltså i princip garantilöst såvida inte övriga författningar och rättskällor samtidigt studeras.

3. Det händer lite då och då att kommuner vill göra saker som ligger utanför dess befogenhetsnivå.

4. Tjaha, så som jag uppfattar saken så var det bara en finansieringsfråga. dvs. den kommunen ville köpa några exemplar av den mindre boforskanonen och ge till hemvärnet. Det gick inte hem av två skäl; dels kunde inte den boforskanonen utföra den syssla som kommunen avsåg och dels var hela förslaget bluff eftersom bofors inte kunde tillverka fler kanoner än staten köpte. Fallet som du hänvisar till har alltså ingen bäring annat än att kommuner egentligen inte borde pyssla med andra uppgifter än de tilldelades i den första kommunreformen. Eller för att vara övertydlig; kommuner borde egentligen inte pyssla med; detaljplaner, vägar, VA, elektricitet, rättsväsendet, järnvägar, byggen, skolor etc. osv.

5. För alla som gått igenom rättsfallen från de såkallade kommunpoliserna så framstår kommunpoliserna som någon form av skämt. Snarare var kommunpolisen just en utveckling av de såkallade stads- och tullvakterna som fanns en gång i tiden just i syftet att hålla ordning, brandvakter samt att driva in lokala skatter. Arkivmaterialen talar inte för en återgång till den oordningen.
Citera
2017-12-28, 16:42
  #8
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av 43344
Jag tror nog inte heller att någon kommun i Sverige försökt sig på en egen utrikespolitik eller att skapa en egen militär eller polisiär styrka i modern tid.

Fritidsnämnden i Malmö försökte driva egen utrikespolitik 2009:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sk...r-tennisbeslut
Citera
2018-04-01, 13:25
  #9
Medlem
Det har ju kommit en ny hälso- och sjukvårdslag rätt nyligen också (under 2017). Det hade jag missat. Tänker att jag lika gärna kan fråga här, om det inte finns någon egen tråd för den.


Vilka förändringar innebär den nya HSL?
https://www.riksdagen.se/sv/dokument...ag_sfs-2017-30
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback