Den 1 januari 2018 träder den nya kommunallagen i kraft.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument...5_sfs-2017-725
Den 1 juli 2018 träder den nya förvaltningslagen i kraft.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument...0_sfs-2017-900
Finns det någon annan sådan ändring nästa år som jag har missat, där en större lag ersätts av en ny version?
Vad jag vill diskutera är de förändringar som finns i de nya lagarna. När det gäller förvaltningslagen har jag redan en god uppfattning, det tycks i huvudsak vara två förändringar:
-Tidigare praxis om gynnande förvaltningsbeslut har kodifierats.
-Den ordning som funnits tidigare i vissa lagar om långsam handläggning har gjorts allmän och gäller nu alltid i de ärenden där FL är tillämplig. (Är det lagen om värdepappersmarknaden som denna ordning härstammar från? Kanske fler?)
Detta var de ändringar jag upptäckte i FL. När det gäller kommunallagen har jag sämre koll, vad finns det för förändringar i sak i den nya KL?
Vet någon skälen för att man infört nya lagar och inte bara infört förändringarna som nya paragrafer? Ibland - till och med ofta - tycker jag det kan behövas nya lagar för ökad struktur och ökad förståelse, men varken gamla KL eller FL hade ett ålderdomligt språkbruk utan var från 1986 och 1991, dvs de var i någon mening nytillkomna (jämfört med en del annat i lagväg). Denna energi kunde man gott lagt på att skriva en ny avtalslag eller införa en civilbalk/"civilkod" eller liknande anser jag. Nu har jag inte kollat i förarbetena, men anges något skäl för förändringarna, mer än att det är "ny struktur/ändringar i språkhänseende" och liknande allmänt hållna skäl?
Något OT vill jag också nämna att jag tycker språket har blivit alldeles för "allmänt" i dessa lagar. Att förenkla juridiken är bra men att förenkla språket på detta sätt gillar jag inte. Det är så allmänt språkbruk, nästan talspråkligt ibland, så att jag tycker att en del av betydelsen går förlorad. Jag har svårare att förstå denna typ av lagtext än den som fanns i de gamla lagarna. På flera ställen är det oklara syftningar, där man på grund av bristande användning av satser i meningarna får tänka efter en stund vad som åsyftas. Språktbruket 1986 respektive 1991 tycker jag inte alls led av detta problem.
Håller ni med eller vad tycker ni? (En sådan diskussion brukar modsen inte gilla i juridikforumet eftersom det snarast är rättsvetenskap eller politik, men några mindre resonemang om denna fråga hoppas jag kan tillåtas vid sidan om de huvudsakliga frågeställningarna ovan).
En ändring i språkbruk som ligger i linje med det just sagda är att beslut numera "fått laga kraft", istället för "vunnit laga kraft".
13 kap 14-15 §§ nya kommunallagen (om laglighetsprövning)
Just detta med "fått laga kraft" var egentligen en mindre fråga, knappast det bästa exemplet på vad jag menar har hänt i språkväg. Jag rekommenderar att ni läser några paragrafer i lagarna så får vi se om ni håller med eller förstår vad jag menar.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument...5_sfs-2017-725
Den 1 juli 2018 träder den nya förvaltningslagen i kraft.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument...0_sfs-2017-900
Finns det någon annan sådan ändring nästa år som jag har missat, där en större lag ersätts av en ny version?
Vad jag vill diskutera är de förändringar som finns i de nya lagarna. När det gäller förvaltningslagen har jag redan en god uppfattning, det tycks i huvudsak vara två förändringar:
-Tidigare praxis om gynnande förvaltningsbeslut har kodifierats.
Citat:
37 § En myndighet får ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om den anser att beslutet är felaktigt på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning.
Ett beslut som till sin karaktär är gynnande för någon enskild part får dock ändras till den enskildes nackdel bara om
1. det framgår av beslutet eller de föreskrifter som det har grundats på att beslutet under vissa förutsättningar får återkallas,
2. tvingande säkerhetsskäl kräver att beslutet ändras omedelbart, eller
3. felaktigheten beror på att parten har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter.
Ett beslut som till sin karaktär är gynnande för någon enskild part får dock ändras till den enskildes nackdel bara om
1. det framgår av beslutet eller de föreskrifter som det har grundats på att beslutet under vissa förutsättningar får återkallas,
2. tvingande säkerhetsskäl kräver att beslutet ändras omedelbart, eller
3. felaktigheten beror på att parten har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter.
-Den ordning som funnits tidigare i vissa lagar om långsam handläggning har gjorts allmän och gäller nu alltid i de ärenden där FL är tillämplig. (Är det lagen om värdepappersmarknaden som denna ordning härstammar från? Kanske fler?)
Citat:
12 § Om ett ärende som har inletts av en enskild part inte har avgjorts i första instans senast inom sex månader, får parten skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Myndigheten ska inom fyra veckor från den dag då en sådan begäran kom in antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran.
Ett beslut enligt första stycket att avslå en begäran om att ärendet ska avgöras får överklagas till den domstol eller förvaltningsmyndighet som är behörig att pröva ett överklagande av avgörandet i ärendet.
Myndighetens prövning enligt första stycket får begäras av parten vid ett tillfälle under ärendets handläggning.
Ett beslut enligt första stycket att avslå en begäran om att ärendet ska avgöras får överklagas till den domstol eller förvaltningsmyndighet som är behörig att pröva ett överklagande av avgörandet i ärendet.
Myndighetens prövning enligt första stycket får begäras av parten vid ett tillfälle under ärendets handläggning.
Detta var de ändringar jag upptäckte i FL. När det gäller kommunallagen har jag sämre koll, vad finns det för förändringar i sak i den nya KL?
Vet någon skälen för att man infört nya lagar och inte bara infört förändringarna som nya paragrafer? Ibland - till och med ofta - tycker jag det kan behövas nya lagar för ökad struktur och ökad förståelse, men varken gamla KL eller FL hade ett ålderdomligt språkbruk utan var från 1986 och 1991, dvs de var i någon mening nytillkomna (jämfört med en del annat i lagväg). Denna energi kunde man gott lagt på att skriva en ny avtalslag eller införa en civilbalk/"civilkod" eller liknande anser jag. Nu har jag inte kollat i förarbetena, men anges något skäl för förändringarna, mer än att det är "ny struktur/ändringar i språkhänseende" och liknande allmänt hållna skäl?
Något OT vill jag också nämna att jag tycker språket har blivit alldeles för "allmänt" i dessa lagar. Att förenkla juridiken är bra men att förenkla språket på detta sätt gillar jag inte. Det är så allmänt språkbruk, nästan talspråkligt ibland, så att jag tycker att en del av betydelsen går förlorad. Jag har svårare att förstå denna typ av lagtext än den som fanns i de gamla lagarna. På flera ställen är det oklara syftningar, där man på grund av bristande användning av satser i meningarna får tänka efter en stund vad som åsyftas. Språktbruket 1986 respektive 1991 tycker jag inte alls led av detta problem.
Håller ni med eller vad tycker ni? (En sådan diskussion brukar modsen inte gilla i juridikforumet eftersom det snarast är rättsvetenskap eller politik, men några mindre resonemang om denna fråga hoppas jag kan tillåtas vid sidan om de huvudsakliga frågeställningarna ovan).
En ändring i språkbruk som ligger i linje med det just sagda är att beslut numera "fått laga kraft", istället för "vunnit laga kraft".
13 kap 14-15 §§ nya kommunallagen (om laglighetsprövning)
Citat:
Är det verkligen korrekt språkbruk? Första gången jag läste det blev jag mycket brydd över formuleringen. Jag tycker att det låter fel och ovant rent språkligt, men det kanske går att säga så?
När beslut får verkställas
14 § Ett beslut som kan överklagas enligt detta kapitel får verkställas innan det fått laga kraft om inte särskilda skäl talar mot det. Vid bedömningen ska särskild hänsyn tas till om verkställigheten av beslutet kommer att kunna rättas.
Rättelse av verkställda beslut
15 § Om ett beslut har upphävts genom ett avgörande som fått laga kraft och om beslutet redan har verkställts, ska det organ som har fattat beslutet se till att verkställigheten av det rättas i den utsträckning som det är möjligt. Ett beslut om rättelse ska meddelas utan oskäligt dröjsmål.
14 § Ett beslut som kan överklagas enligt detta kapitel får verkställas innan det fått laga kraft om inte särskilda skäl talar mot det. Vid bedömningen ska särskild hänsyn tas till om verkställigheten av beslutet kommer att kunna rättas.
Rättelse av verkställda beslut
15 § Om ett beslut har upphävts genom ett avgörande som fått laga kraft och om beslutet redan har verkställts, ska det organ som har fattat beslutet se till att verkställigheten av det rättas i den utsträckning som det är möjligt. Ett beslut om rättelse ska meddelas utan oskäligt dröjsmål.
Just detta med "fått laga kraft" var egentligen en mindre fråga, knappast det bästa exemplet på vad jag menar har hänt i språkväg. Jag rekommenderar att ni läser några paragrafer i lagarna så får vi se om ni håller med eller förstår vad jag menar.
__________________
Senast redigerad av 43344 2017-12-10 kl. 07:59.
Senast redigerad av 43344 2017-12-10 kl. 07:59.