Citat:
Ursprungligen postat av
goseigen
Antalet boplatser ökar kraftigt jämfört med den sena bronsåldern, och det finns evidens som tyder på att de var israeliter, exempelvis är det mycket svårt att hitta ben från grisar.
För så lång tid tillbka är det svårt att avgöra om hur bördiga markerna var. Om det förekom mera nederbörd där än det gör idag tex. Dessutom har ju nästan alla spår av växtlighet multnat bort sedan den tiden. Eller tex skogsbränder
Jag antar att det var svårt att hålla grisar i många MENA-områden just pga att grisar behöver mera vatten relativt sett alltså. Vattenbrist finns överallt nästan i hela området, Mycket är ju ren öken, Höns, getter, får, lamm och kameler klarar sig dock bra med mindre vatten.
Likadant är det med hästar att de behöver mera vatten, och hästar vill tugga frodigt hö och gräs. Hästar behöver betydligt mera vatten än tex kameler.
Kameler å sin sida kan tugga rätt så hårda och torra kvistar utan vidare, något som hästar inte kan göra. Eftersom den mesta marken är bara öken, så är ju frodigt gräs och hö uteslutet.
Det kan ju också ha funnits insekter just i det området som var särskilt envisa på att angripa grisar, och att man därför undvek att hålla grisar. En annan faktor är de sk "
trikinerna" som är en slags parasitmaskar som gärna infekterar grisar. Dessa trikiner är farliga för människor - därför bör fläskkött alltid besiktigas och tillagas väl. Men trikinerna var inte kända som sjukdomsalstrare förräns rätt så sent.
Avsaknaden av ben ifrån grisar behöver inte betyda att bosättarna var judar.
Eftersom betet var så magert så vandrade man med sina hjordar över rättt så stora områden.
En av de brittiska historikerna på 1800-talet skrev ungefär så här:
"Landet Israel som flyter av mjölk och honung", är egentligen mycket torftigt, torrt och näringsfattigt, och svårodlat med hårt packad jord. Vattenbristen är mycket påtaglig. "Flyter av mjölk och honung" är alltså en stor överdrift. Och man kan inte hålla stora djurbesättningar friska och välnärda. Det mesta "jordbruket" är familjer som har en mindre grupp djur, och som vandrar runt efter nytt bete, dvs kort och gott "nomader".
Historikern anser att marken är så mager och karg att den inte kan bära en stor befolkning.
Nuförtiden har man ju mycket bevattning lite överallt där. Men bevattningen kan ännu inte täcka behovet för att odla foderväxter, och därför kan man inte heller hålla stora djurbestånd,