Möjlig psykos? Bipolär? Var går gränsen ?

Jag skulle föreslå att du lär dig att använda hjärnan istället. Skriv ner det du tänker på, för dagbok, koncentrera dig och utveckla ditt tankeliv, lär dig tänka kritiskt, lär dig logik, matematik, studera. Hjärnan är en resurs, slösa inte bort den på idiotiskt flum!

Hahah

Att meditera är att träna sinnet. Ett sätt att arbeta med föroreningar som gör att det fungerar sämre kan man säga, så att man ser världen klarare (bland annat genom att träna upp sin koncentration). Hippie trippy grejen är något annat. Håller annars med om att studera och lära är grejen även om det bara är för ens eget höja nöjes skull. Ser ingen motsägelse där. Aja, don efter person.

Om du ursäktar, meditation är lika verkningsfullt som att stirra in i en vägg. Du kan stirra in i en vägg hela livet och det enda som kommer hända är att du slösar bort en massa tid du kunde ha spenderat på annat. Om du vill se världen klarare så är du tvungen att utbilda dig. Endast när du vet vad saker omkring dig betyder kan du tänka klart.

Det kan ta år att lära sig meditera, så att bara sitta rakt upp och ner och blunda i början är inte som att verkligen kunna meditera. Det kan förändra människors liv! Antar att du inte är någon meditationsexpert.. Upp till var och en ingen har tvingat dig att meditera

Har du provat själv? Tror de flesta som gör det på allvar skulle säga emot dig. Det finns olika sorters kunskap. Har själv spenderat 5-6 på universitetet och det har gett mig otroligt mycket, men som sagt så utesluter det ena inte det andra. Högskolepoäng gör inget mot lidandet, som är existensens grundproblem. I brist på bättre svensk översättning från pali, “I teach one thing and one thing only: suffering and the end of suffering.”

Din argumentation kommer alltså från Buddhismen. Det finns ett väldigt logiskt svar på Buddhismens problem. Men om du har fler argument så får du gärna lägga fram dem så kan vi gå igenom dem och se vad som stämmer och inte.

Yes det är liksom en integrerad del i meditationsutövandet för mig. Men diskussionen här var huruvida meditation i stort är något som fungerar. Man hör ju om studier hela tiden men läser aldrig sådant. Det är ju bara att göra det själv och utvärdera. Det rör sig om personlig erfarenhet snarare än resonemang för eller emot. Mitt enda argument här är att livet för många, mig själv inräknad, rätt ofta är plågsamt. Det här är något som kan hjälpa.

Även om du nu resonerar som att det endast handlar om ett personligt läkande, låt oss inte förglömma att meditation inom Buddhismen bygger på metafysiska antaganden om livet.

Svarar i PM, känns som vi är lite väl OT nu.

Tja BackPony, jag känner igen perioderna med lyckorusen. Alla problem man har i huvudet under depressionerna går helt plötsligt att lösa/man har ett väldigt skönt perspektiv på det.

Ett skumt tips som funkar för mig är faktiskt att dricka två koppar kaffe med lite mellanrum. Blir jätte mysig på det och får en paus från allt

Kan enbart tala för mig själv, men kaffe dagligen kan trigga igång hypomani hos mig. Blir hyperaktiv av energi från koffeinet och det får igång psyket på något sätt så överenergin finns kvar även utan kaffe. Är det något som hänt dig?