Glömmer ni fina minnen?

Glömmer ni fina minnen? Ganska tragiskt när jag tänker på det... Jag åkte på en stor & lyxig resa för ungefär 10 år sedan, jag kommer ihåg vad vi gjorde men jag får inga fotografiska bilder framför ögonen i minnet vad vi gjorde i praktiken... Jag måste nästan ha faktiska bilder framför ögonen för att komma ihåg.

Då börjar jag fundera på om detta är normalt och om det är normalt så börjar man minst sagt fundera om det ens är värt att resa mer än 2 gånger per år?

minnesproblem är vanlig bland dagens ungdomar

beror på teknologin, mobilen, google osv

Jag har snarare problem med att flertalet gånger inte minnas vad som är verklighet och vad som är dröm. Om jag tex får upp minnesbilder i huvudet vet jag ibland inte om det verkligen är minnen eller något jag drömt som satt sig hårt.

Åja, är 80-talist och TS kan inte vara mycket äldre.

Tror snarare på att folk har upplevelser utan egentlig substans. Folk gör saker men varken lär sig eller intar något av upplevelsen. Kommer mer än väl ihåg mina resor utomlands för allt jag sett, hört, upplevt och lärt mig.

Vad gjorde du på din lyxresa TS? Var den värd att minnas för att du gjorde nåt speciellt eller vill du bara minnas för att den var så dyr? Ledsen, men att äta dyr mat och glassa på hotell eller barer klassar hjärnan ofta inte som "minnesvärt", oavsett om du gör det på en kryssning i Karibien eller i Göteborg.

Alla gör det, man kommer ihåg bara dom nyckel-händelser i livet. Och så får vi veta att hjärnan är mer kraftfull än dagens datorer...yeah right! min dator kommer ihåg var alla av mina hårstrå satt för 15 år sedan på en bild, och det var super enkelt för den.

Efter en trafikolycka fick jag en hjärnblödning som gjorde att många minnen försvann även det engelska språket. Har även problem med att komma ihåg grejer.

Jag skulle nog säga att jag har ganska bra minne jämfört med andra men jag vet att man inte ska lita allt för mycket på sina minnen. Hjärnan förändras över tid och det gör även våra minnen. Så hur mycket som stämmer kring de där lyckliga minnena är svårt att svara på.

Varje gång du minns en händelse så plockas minnet fram samt korreleras med övrigt minne, det gör att minnet av händelsen förändras varje gång du tänker på det. Minnet fungerar inte som en filmkamera utan sparar stödpunkter för att sedan fylla i med sådant som redan finns lagrat, detta för att spara plats.

Det fanns en bra anledning till att folk förr tog bilder och satte i album. En fantastisk hjälp för minnet helt enkelt. Jag har även bilder på min farfars far och där han bodde för hundra år sedan.
Jag tycker verkligen synd om unga människor idag som konsumerar mer bilder än någon generation tidigare, men inte sparar någonting, inte har några som helst system för att organisera sina minnen.
Ingen av er kommer att kunna bli ihågkomna av era barnbarnsbarn heller, eftersom ni inte lämnar några bilder efter er.

Jag har inga minnen innan 4år

Ta mera foton och organisera dem. Skriv dagbok.