Varför tar tjejer/kvinnor ständigt så illa upp av att bli kallade horor, slampor, fittor, luder? Hur kan man ens lägga vikt vid sådana utlåtanden? Känner man sig träffad på något märkligt vis eller vad? Det har hänt att människor bakom min rygg (aldrig in front) har kallat mig hora och slampa, jag har fått höra det på omvägar och jag har inte brytt mig det allra minsta, möjligen att jag ibland har funnit det komiskt och en smula roande. Om människor har haft åsikter om mitt liv och de erfarenheter jag har gjort så har jag aldrig känt mig disponibel för dessa åsikter. Om någon hade kallat mig mördare eller satanist tex, så hade det bekommit mig till viss del. Jag hade inte känt mig träffad naturligtvis eftersom jag aldrig mördat någon eller på något sätt flirtat med den onda kraften. Jag hade således inte känt varken skam, skuld eller krypit in under något skal av självbestraffning. Men jag hade verkligen ägnat en del tankar åt att någon/några i min omgivning hade uppfattat mig på det sättet, dvs som mördare och satanist. Min nyfikenhet hade väckts kring vilka dessa människor var och varför.
Hade jag pölisanmält de som spridit detta rykte om mig? Nej. Hade jag om det uppfunnits en hashtagg 20 år senare, hakat på och dragit upp dessa rykten i sociala medier? Nej. Hade jag velat se de som spred dessa rykten om mig på skampålen i efterhand, löpa amok i offentligheten, bli socialt lemlästade, arbetslösa, skilda, stigmatiserade för livet? Nej. Man kan inte skydda sig fullständigt från andras uppfattning om en själv, och ett sådant epitet som hora har alltid använts gentemot kvinnor för att förminska, förlöjliga, förnedra. Men lets unload the word! Det har jag alltid gjort! Om människor med ordet hora menar en kvinna som säljer sex, ja har du sålt sex i någon form? Kanske tagit en man enbart för hans pengar och status? Ja, då har du förklaringen där. Men om du aldrig har sålt dig på det sättet? Vad spelar det för roll om någon pellejöns kallar dig hora? Om någon vågat sig fram till mig och sagt hora till mig direkt så hade jag brustit ut i skratt.
Hade jag pölisanmält de som spridit detta rykte om mig? Nej. Hade jag om det uppfunnits en hashtagg 20 år senare, hakat på och dragit upp dessa rykten i sociala medier? Nej. Hade jag velat se de som spred dessa rykten om mig på skampålen i efterhand, löpa amok i offentligheten, bli socialt lemlästade, arbetslösa, skilda, stigmatiserade för livet? Nej. Man kan inte skydda sig fullständigt från andras uppfattning om en själv, och ett sådant epitet som hora har alltid använts gentemot kvinnor för att förminska, förlöjliga, förnedra. Men lets unload the word! Det har jag alltid gjort! Om människor med ordet hora menar en kvinna som säljer sex, ja har du sålt sex i någon form? Kanske tagit en man enbart för hans pengar och status? Ja, då har du förklaringen där. Men om du aldrig har sålt dig på det sättet? Vad spelar det för roll om någon pellejöns kallar dig hora? Om någon vågat sig fram till mig och sagt hora till mig direkt så hade jag brustit ut i skratt.