Citat:
Äh, han har de "rätta" åsikterna för aftonbladet när det gället multikulti och globalism, räcker gott. Eller nåja, hörde honom i kvartals veckopanel där han kallade s, m OCH sd "de främlingsfientliga partierna". Jaja det är väl lika bra att brunmåla alla när man väl håller på Han "våldtog" Aftonbladets kulturredaktörs och radikalfeministernas egon, varpå han fick sparken. Min poäng är att under #metoo så var allt väldigt svart ellet vitt, det fanns inte mycket till gradskillnad, gjorde man minsta lilla grej som uppfattades falla utanför fåran så föll bilan. Det spelr ingen roll ifall man kört ned kuken i halsen på Cissi Wallin eller om man bara ifrågasatt utrensningen som pågick, man var mer eller mindre lika skyldig i dessa personers ögon. Och givet att man var mer skyldig än synden själv när det begav sig, så verkar alla tidnignar i tysthet att plockat upp alla dessa personer man en gång i tiden avskedade nu när #metoo blåst över, och det tycker jag är så djävla genomskinligt och falskt. Man bryr sig vare sig om integritet, principer eller ens om personerna är skyldiga till något, man vill bara plocka billiga politiska poänger när det pågår drev av allehanda slag. Media bryr sig inte ett skit om sanningen, man är enkom känslostyrd, det gäller i Heimersons fall, och det gäller i många andra skribenters fall också. Frågan är hur länge Heimerson klarar sig den här gången innan någon kommer på att han skrivit något som inte faller i god jord nästa gång det är dags för ett drev?
han som förövrigt tyckte London var "tråkigt" på 60-talet och "internationellt och spännande" nu.. 
pk-idioter alltså.
