Går vi mer mot ett klassamhälle?

Sitter här och funderar gällande detta fenomen och det jag först kommer att tänka på är ju bostadssituationen, att det i väldigt många kommuner är svårt att få tag på en hyresrätt och i extra stor grad en hyresrätt i ett bra, tryggt och trevligt område. Fallet är ofta att man måste köpa i ett trevligt område och hosta upp kanske 550 000kr i kontantinsats kombinerat med att man själv och ens partner har ett stabilt jobb+heltid+medelklassjobb osv, samtidigt finns det människor som inte har råd med det och aldrig under hela deras liv kommer det. Det finns många otrygga områden där skolorna är skit, där det är stökigt och väldigt otrevligt. Många flashbackare tar upp de problem som finns och de är arga ( kanske för att många tillhör de lägre samhällsskickten ) den sortens av människor som etablerad medelklass och över till en stor grad ser som idioter, idioter som mött verkligheten.


Börjar en bra skola, tryggt bostadsområde och livskvalitet bli mer och mer av en klassfråga? Diskutera! och sist men inte minst kommer dessa skillnader öka i takt med den skenande samhällsutvecklingen

Vi är redan ett klassamhälle.

Kommunism = starkt påtvingat klassamhälle.

Ju mer vänster ett land är desto starkare blir klassindelningen och även smalare på toppen.

Fånigaste jag hört. Jag har ingen erfarenhet av kommunism så om det leder till ett klassamhälle låter jag vara osagt, men ju mer vänster desto mindre klassklyftor.

Det är ingen slump att klyftorna ansågs växa mest i Sverige i jämförelse med andra länder under Alliansregeringen. Vänsterpolitik är fördelningspolitik, och fördelningspolitikens främsta syfte är att stänga klassklyftorna. I ett ultrakapitalistiskt samhälle gynnas de som har pengar och möjligheter att tjäna pengar, medan de som saknar det stängs ut. Det är så klassklyftor uppstår.

Samhällsklasser kommer alltid finnas så länge det folk har olika inkomst och olika levnadsförhållanden. Det samhället kan göra är ju att försöka jämna ut det så mycket det bara går, och där är Sverige ändå ett föredöme. De hade sett betydligt värre ut om vi inte haft så starkt välfärd som vi har. Men även Sveriges starka välfärd är inte felfri, en del faller ut systemet och andra väljer att inte ingå i det och för vissa hjälper det inte att ingå i systemet, och så vidare.

Men klassamhällen är föränderliga. Om 100 år kanske de flesta jobb görs av maskiner och då måste vi försörja oss på ett annat sätt, då är våra utbildningar och andra statusmarkörer som ger oss klasstillhörighet idag inte särskilt mycket värda. Då kanske vi alla lever på statliga bidrag och har lika mycket disponibel inkomst och lika mycket/lite att göra om dagarna.

Efter att man slopade arvsskatten har detta tagit ännu mer fart med klassklyftor. Tycker visserligen att den tidigare absurt höga arvsskatten var fel, men ingen alls är minst lika snurrigt.

Du kan ju läsa George Orwells roman djur farmen, där göra han en mkt bra genomgång av hur den ryska revolutionen utvecklades. Han var kommunist innan dess.

Vill du har mer när liggande exempel så finns Nordkorea, dokumentär om kim Jung ons halvbror som mördadets i Malaysia; om du vill se hur det ser ut där i detta nu.

Ju mer vänster desto värre för de flesta. Fattigdom, konsekvent brist på varor och mat, mer eller mindre repression, inte sällan massavrättningar, obefintligt rättsväsende, korruption och alltid polisstat.

Definitionen av en idiot är ju att prova samma sak och förvänta sej ett annat resultat. Det socialistiska exprimentet har lett till ovanstående resultat i typ 100 varianter!

Hur ser din klassindelning ut? Hur många? Definitioner?

Jo, fast ni kan inte hålla på och dilla om kommunism hela tiden. Ingen eftersträvar ett kommunistiskt samhälle. Vi kan väl utgå ifrån att gränsen mellan kommunism och stark vänsterpolitik är hyfsat glasklar och att länder och regeringar som väljer att gå åt vänster plötsligt inte har instiftat en Politbyrå av misstag, upprättat Gulagläger överallt och tagit makten över all produktion i landet utan att förstå hur det gick till.

Jag talar givetvis om hur det ser ut i ett demokratiskt samhälle, inte i en diktatur.

Det socialistiska experimentet leder oundvikligen till ett kopiöst svindleri av en nomenklatura och utbredd fattigdom och misär för alla andra. Det högteknologiska kapitalistiska experimentet leder oundvikligen till en teknologisk feodalism och eventuellt transhumanism.

Som Venezuela el Zimbabwe då? Gränsen är inte alls kristallklar, vare sej över tid eller geografi.

Iom att du säger att mer vänster alltid leder till ett bättre och jämlikare samhälle är du exemplet skyldig. För motsatsen finns det en uppsjö av exempel på.

Bara nu i Sverige så skapas en ny underklass av just vänstern, om du vet hur pensionssystemet fungerar så förstår du vad som väntar de som kommer in sent på arbetsmarknaden.

I nittiotalskrisens spår gjordes ganska stora nedgraderingar av det svenska välfärdssystemet. Vad tror du händer när vi går in i lågkonjuntur nästa gång? Oavsett hur röd regering du har kommer det att bli stora försämringar i transfereringsystemen.

Det jag sa är att ju mer vänster, desto mindre klassklyftor eftersom vänsterpolitiken i grunden är fördelningspolitik. Kommunismen är det yttersta steget, men det är ju en rätt lång skala man kan välja att placera sig på innan man är där ute. Huruvida det är bättre eller sämre är väl en ideologisk fråga.

Påståendet var att vänsterpolitik skapar klassklyftor och jag säger att det är struntprat, eftersom fördelningspolitik är enda sättet att sluta dem på och det är inte högerns starka sida.