Dan Browns Begynnelse

Hade tidigare enbart läst Da Vinci-koden när den var i ropet, men fick Bygynnelse i näven under semestern. Några saker som slår en direkt är:

1) Hur oerhört formulaiska böckerna är;
*Religiös sammansvärjning
*Langdon slår följe med en okänd kvinna
*De förföljs av en religiös mördare
*..osv
2) Författaren verkar helt oförmögen att sluta skriva, varje tanke karaktärerna har redogörs för läsaren - gärna om och om igen, samt även först på modersmål följt av engelska om denne inte har engelska som modersmål
3) Författaren kan inte sluta bevisa vilken grundlig research han har gjort; någonstans i boken nämns exakt vilken väg vem-det-nu-var kör på

Nej, här finns det många svenska deckarförfattare som är långt bättre sommarläsning.

Dan Brown har mycket att skriva om verkligen. Han vet vad han skriver om, nu har jag inte läst Begynnelsen, men jag vill läsa den.

Jag har endast läst da Vinci koden och tyckte mig vara förflyttad bak i tiden då man var uppslukad av någon spännande pojkbok - fast för vuxna den här gången. Detta inte sagt som något nedsättande, eftersom Brown har ett driv i berättelsen. Med det sagt tycker jag mycket av kritiken från diverse historieintresserade var rätt fånig. Ungefär som att kritisera Fantomen för att pygmeer inte bor i Bengalen..

Håller på med den nu, och det enda tråkiga med den, är hur mycket av de senaste pk flosklerna som kommit med, antar att en del beror på översättningen till svenska...