Känns så i alla fall av de historier jag hört.
Jag jobbar inom IT, och chefen i vårt team är mer som en kompis än något annat. Vi går ut och lunchar ihop, snackar privatliv och umgås även på fritiden ibland. Kunde nästan inte ha haft en bättre chef. Snackar jag med mina kompisar som också jobbar inom IT verkar det vara samma där, en mycket jordnära och vänlig chef.
Sen pratar jag med mina kompisar och min flickvän som jobbar i matbutik, och där är det helt tvärtom.
2 minuter sen? Chefen drar in en på rummet och skriker och gormar som att man har våldtagit chefens mor.
Man visar inte så bra siffror (t ex om man är ansvarig för en avdelning)? Istället för att lugnt komma fram till hur man kan förbättra blir chefen rent ut sagt arg och kallar en, mellan raderna, efterbliven idiot och hotar om sparken direkt.
Cheferna verkar allmänt bittra på livet och tar varje chans de kan att trycka ner de anställda och bete sig som svin.
Jag är medveten om att detta är riktigt anekdotiskt, och knappast kan används som fakta, men av det jag hört verkar chefer på just handels vara några riktiga klappmongon. Stämmer det, eller är det just det, bara anekdotiskt?
