Helena Giertta är nog, i stenhård konkurrens, svensk mästarinna i ofrivillig humor.
Citat:
Ursprungligen postat av
Provokatör
Hon upplevs ofokuserad, talet funkar inte riktigt, pauserna, resonemangen och formuleringarna vill inte riktigt hålla ihop.
En mycket bra beskrivning av hur jag upplever den kvinnan. I skrift, förmodat nykter.
Citat:
Helena för nu ett förvirrat resonemang om att det fortfarande bara rör branscher där UPPE, kultur och juridik och givetvis räknar hon sig egen bransch dit. Men hon är säker på att det kommer spridas NER. Ner till dom breda folklagren, till dom där NERE i: "– byggbodar....Landsting....sjuksköterskor eller ja vad det kan va..."
Självbilden är som vanligt smått otrolig. Hon och hennes kollegor är förmodligen Sveriges sämst utbildade akademiker, för att citera en branschinsider. Journalisthögskolan är i bästa fall en akademisk C-produkt. Och då har vi inte nämnt de som kommer från folkhögskolorna.
Journalister har med andra ord inte mycket gemensamt med jurister eller läkare, utan är snarare en sorts glorifierade texthantverkare eller offentliga tjänstemän på låg nivå. De exempel på lägre kaster hon nämner, som byggare och sjuksköterskor, står över journalister i majoritetens ögon.
Citat:
– Jag kan inte se att Nyheter Idag inte är oproblematisk försöker Helena.
Precis den typen av papegojsvar vi känner igen från henne. Häger försöker föra ett resonemang och möts av Bosse Ringholm.
Citat:
Men Björn står på sig och försöker förklara att det finns gradskillnader mellan Nordfront och Nyheter Idag, Helena saknar förmågan att ta in vad han säger, i alla fall just idag.
– Alla alternativsajter är inte lika, och som vuxna människor borde vi klara att läsa och länka till hans texter utan att det ska vara ett problem.
Häger har såklart helt rätt, och inom sig anar nog Helena och resten av bunkergänget det eftersom de inte ens vågar debattera frågan. Det påminner lite om
the color line, för att dra ett exempel ur journalisternas egen verktygslåda: när en regel egentligen inte kan försvaras intellektuellt måste den tillämpas stenhårt och utan diskussion i praktiken, annars faller alltihop.
Citat:
Tror ni att Chang kommer att creddas i större utsträckning, kommer han närma sig journovärmen och kommer han till slut att få sitt medlemskap i Publicistklubben?
Vem vet? De här människorna fungerar mer som någon sorts primitiv klan och är extremt styrda av hämnd-och hederstänk. Men Häger visar att det i alla fall finns en inre splittring.
Citat:
Och avslutningsvis hur tror ni Journalistförbundets medlemmar ser på att deras chefredaktör dricker alkohol på betald arbetstid för deras medlemsavgifter?
Det är comme il faut i branschen, så inga problem.
