#närmusikentystnar är ett uppror av 1.993 musiker som undertecknats i Dagens Nyheter.
Dags för denna bransch att inte helt oväntat skrika i #metoo flödet.
Och herregud, det är för jävligt och jag är säker på att många många har farit jävligt illa.
Gott att reaktioner på det kommer! Polisanmäl om ni har underlag.
Men.
Nu stoppar jag ändå ut hakan och börjar känna en lätt vibration av psykos. Ett; -alla ska med på tåget.
Har och hur har 1.993 kvinnliga musiker blivit utsatta för hemska övergrepp utan att det öht har uppmärksammats förut?
Många av dessa nästan 2.000 musiker är ju riktiga A-kändisar med många års erfarenhet. Dom har en röst. Dom har kontakter inom media. Dom tar inte skit. Tvärtom, många är otroligt dominanta själva i sin person.
Varför har ni tigit om detta? Så många och så unisont har detta tigits ihjäl. Jag fattar inte?
Och jag frågar mig ändå, hur många har verkligen råkat illa ut och hur många åker med på psykoståget?
Statistiken över sexualbrott i Sverige har på en dryg månad rusat med 1000-tals procent.
Och detta skaver och är högst tveksamt om det är med verkligheten helt överensstämmande?