Ingenjörsbristen - en myt?

Det sägs att det är sån brist på ingenjörer och ändå läser man om ingenjörer som kör taxi eller jobbar som montörer. Här kan man tänka sig några förklaringar.

En förklaring är att ingenjörsbristen är en renodlad myt, skapad av politiker som vill AMS-pysselsätta arbetslösa i studier och av teknikföretag som vill att fler ska slåss om jobben. Kanske lite illuminativarning på detta, men med tanke på att det finns företagare och politiker som säger att Sverige stannar utan kebabinvandring så ska man inte ha för höga tankar.

En annan förklaring är att det finns många företag som visserligen har svårt att hitta ingenjörer men att de är kräsna och har orealistiska krav. Oftast krävs 2-5 års erfarenhet och de enda som har det är ju de som redan har jobb, dvs. om någon lyckas locka över en sån så uppstår samma brist på ett annat ställe. Dvs. både brist och överskott finns samtidigt, för många nya och för få erfarna. Troligen för att alla nya är en kostnad första två åren och ingen vill ha svarte Petter med att betala för detta medan alla vill ha dessa när de är upplärda. Här kan man ju undra varför inte ÅF och andra helt enkelt börjar med slavkontrakt som många fotbollslubbar har?

En tredje förklaring är att ingenjörskulturen som sådan är lite speciell och att många inte passar in där. En typisk ingenjör är introvert och lite konflikträdd. Kommer folk in som dunkar näven i bordet och börjar tala illa om kebabtekniker blir det lätt obekväm stämning. Nu är jag ju lite av en skallmätare så jag vet att detta inte funkar i Sverige. Mitt intryck är att ingenjörer som de flesta kontorsmänniskor ofta har valt en skyddad verkstad och vet att de är "övervärderade" dvs. gör saker som egentligen inte är så märkvärdiga. Det mesta görs ju med datorer och konkurrensen är hård från Indien. Ingen vågar sticka ut och om man sticker ut som person så kan man kanske inte bli ingenjör.

Apropå det tidigare stycket har jag också märkt att ingenjörer är en kombination av autister och PK-människor. Dels så har man ganska låg social förmåga, men vill ändå godhetssignalera, så man kan ofta sitta och säga att det är synd om flyktingar eller att Sd är onda osv. Ofta gör man detta från ett noll-kollperspektiv, jag har träffat ingenjörer som på fullt allvar tror att de ensamkommande barnen är små telningar som typ bor på barnhem och leker med lego.

En del ingenjörer är också rätt töntiga och man får intrycket av att de blev mobbade när de var små men aldrig mobbade själva.

Behöver Sverige egentligen ingenjörer? Vad kan en svensk ingenjör göra som en indier inte kan? Med tanke på att alla svenska multikultidyrkare säger att mörka människor har kompetens, varför ska man då anställa Mustafa i Rinkeby på svenska ÅF när man kan ha Mustafa i Karachi att jobba för en tiondel av lönen och göra samma jobb? Det mesta handlar ju om beräkningar, man kan ha en eller två som ger spec på vad som ska fixas och sen skicka iväg allt och låta indier eller pakistanier göra jobbet. Nu för tiden kan ju de flesta engelska i hela världen så vad är hindret?

Det enda som behövs i Sverige är väl i princip någon som går ut och tar mått på avstånd fysiskt? Alla krav och regler för varje land borde ju en indier kunna läsa i någon översatt regelbok?

Vad kan Sverige erbjuda som inte tredje världen kan? Anställda som vabbar och en gigantisk välfärdsstat? Det känns ju som att svenskarna är så extremt lurade till att tro att de är speciella, sen när Indien springer om oss kan vi sitta här och själva jobba till slavlöner men behöva försörja Rinkeby och Angered via skatten. Grattis Sverige!

Ja jag är ju förstås lite främlingsfientlig men märk också att jag är svenskfientlig, dvs. jag hatar eller föraktar i någon mening alla på sitt sätt. Sverige behöver inga blattar och frågan är egentligen om någon i omvärlden behöver Sverige mer än som en mjölkko med naiva svennejävlar som betalar för deras arbetsbefriade tillvaro. Hur många flyttar till Sverige för att arbeta och varför skulle någon vilja göra det ens? Den enda indiern som jag känner som gillar Sverige sa att han valde oss för att vi har bra VAB-regler. Det säger ju lite om vart vi är på väg.

Men nog gnällt.

• Behöver Sverige mer ingenjörer?
• Hur står vi oss i internationell konkurrens?

Känner en som tagit ingenjörsexamen för 1,5 år ungefär sen och varit arbetslös. Finns inga jobb/svårt att få något. Hans inriktning var inom El eller teknik eller något liknande från Liu.

jag skulle ju själv gärna haft mig en civing titel,

men nej, vi kan gott hålla till godo med indiska motsvarigheter,
det var ändå ett tag sen man kunde vara stolt över detta landet,

Det beror nog ganska mycket på vad du går för linje. Jag började en civ.ing. linje i år och har haft två företag som kontaktat mig med seriösa jobberbjudanden, men det beror nog en del på vilken linje/skola man går och framförallt hur man framstår som person. Ingen vill anställa en lat jäkel som tyckte sin linje var lite svår, många vill anställa någon som klarat sin linje och har massor utav engagemang utöver studierna och därav visat att man faktiskt klarar att göra saker.

Det råder stor brist på ingenjörer som jobbar för Joltcola & chips. Dessa dammsugas upp av arbetsgivarna redan innan de tagit examen!

För att relativisera lite så kan man fundera på hur dagens företag är organiserade och hur de arbetar.

Lite hårddraget då har svenska företag historiskt sett haft pyramidformade organisationsstrukturer där man hade många kollektivanställda och en tydlig hierarkisk och avsmalnande struktur av tjänstemän på det.

Idag är organisationerna mer automatiserade och löst sammansatta. Man är färre på golvet men har fler specialister som arbetar med effektiviseringar och utveckling och det finns ofta en större serviceorganisation som hanterar automatiseringen (IT, automation, planering). Sen finns det en massa konsulter och specialiserade leverantörer som svärmar runt de större företagen i någon form av symbios. Många av dessa specialister och konsulter är just ingenjörer (eller ekonomer).

Följden blir att efterfrågan på ingenjörer är hög.

Man kan då ställa sig frågan hur värdeskapande och effektiva moderna organisationer är. För egen del kan jag tycka att många organisationer är allt för komplexa, den högra handen vet inte vad en vänstra gör och ofta resulterar det i dubbel- eller trippelarbete när flera avdelningar gör samma sak men kallar det olika saker, att vissa avdelningar inte har någon mottagare för alla fantastiska förbättringar de producerar, att saker rinner ut i sanden och att det är lite väl mycket hallelulja-stämning men tveksam nytta på en del avdelningar och funktioner.

Men samtidigt är det just ingenjörsdrivna förbättringar som har gjort att man har kunnat automatisera så pass mycket och att de flesta företag idag kan producera långt mer med färre anställda än vad man har kunnat göra tidigare.

Att man fortfarande anställer svenska ingenjörer på plats i Sverige och inte outsourcar allt till Indien tror jag främst beror på att man får så många kommunikations-relaterade problem när man ska försöka samarbeta med människor som befinner sig långt borta och inte förstår vad pappaledighet är för något, eller att dom förväntas ta direktiv av Anna Svensson, 26 år och nyutexaminerad maskiningenjör.

Ingenjörsbrist eller brist på ingenjörer med rätt kompetens eller rätt person som ingenjör.
Jo det är brist på andra och tredje sortens ingenjör.

Sen finns även dessa ingenjörer.
Jakk va ingenjör i mit hemland, i sverje får ja bara job som städa å köra taxi, jag mycket lessen nu.

Jag tror tvärtom att framtiden aldrig varit gynnsammare för ingenjörer. Den som har minsta framtids-vision ser att AI och datorer kommer att slå ut i princip alla arbeten, från taxi-chaufförer till läkare, från fotomodeller till lärare. En ingenjör som programmerar en dator blir allt som är kvar när 50% av alla yrkeskategorier försvinner inom 25 år, på samma sätt som när googles ingenjörer tog över hela annonsmarknaden i Sverige, eller när mobilen utplånade kontanter och bankkontor på 15 år.

Redan för 20 år sedan pratade man om indiska ingenjörer. Det släpps ut 500.000 nya varje år. Vete fasiken vad de jobbar med, jag tror inte 1% av våra prylar i Sverige är skapade av dem. Om jag däremot åker till andra länder så finns massor med svenska saker i alla hushåll. Skapade av ingenjörer och designers från Sverige.

Ja, "ingenjörsbristen" är definitivt en uppblåst myt. Yrket/utbildningen har mycket goda förutsättningar för en person som har läggning och intresse för ingenjörskonst, men det eviga snacket om att "bara du tar en ingenjörsexamen kommer arbetsgivare att skrika efter dig" är enbart skitsnack.

Det finns ganska många anledningar till den eviga diskussionen om "bristen" på ingenjörer:

1. Staten vill dölja arbetslöshet

AF och andra institutioner har länge haft som taktik att få folk att utbilda sig i syfte att mörka sysselsättningsstatistiken. Dvs., det är bättre att folk pluggar då de därmed inte längre ingår i arbetskraften (för tillfället) med följd att arbetslösheten sjunker. Detta är såklart missvisande då folk som utbildar sig för att de inte kan få jobb också är arbetslösa, "egentligen".

Ingenjör är en bra utbildning och har bättre jobbutsikter än många andra utbildningar, vilket gör att AF med flera rekommenderar utbildningen som en "garanti" för att få jobb. Hade staten rekommenderat folk att plugga konsthistoria hade lögnen lyst igenom. Staten utnyttjar att ingenjör är en av få utbildningar med bra framtidsutsikter, men den eviga propagandan gör ju att överetableringen av ingenjörer blir enorm och att marknaden blir mättad sedan länge. Addera därtill att man måste ha ett intresse för att bli duktig på ngt (och få jobb), att plugga en 3-5-årig utbildning enbart för att "få ett bra jobb med fet lön" tillför inget värde varken till individen eller till arbetsgivare.

2. Arbetsgivare vill äta kakan och ha den kvar

Som flera kommenterat, arbetsgivare vill betala låga löner för högkvalificerad arbetskraft. Helst vill arbetsgivare kunna sätta en ingenjör med 5 års erfarenhet på ett bruk i en skithåla och betala denne en teknikerlön trots dennes kvalifikationer. Arbetsgivarna tänker varken höja lönerna eller ta in mer junior personal.

Detta löses genom att arbetsgivarna lobbar stenhårt för att öka utbildningsplatserna på ingenjörslinjer, med följd att utbudet av ingenjörer blir stort och att lönerna kan pressas. Samma taktik har fungerat utmärkt på ekonomprogrammen i landet och ingenjörslinjerna är nästa utbildning som ska gå i slasken.

3. SI vill ha högre medlemsavgifter

När man hör om vilka som "skriker" efter arbetskraft finns primärt två källor: AF och SI. Båda dessa har ett stort ekonomiskt intresse i att öka utbildningsplatserna. AF vill som nämnts ovan förbättra statistiken, medan SI vill ha fler medlemsavgifter. Att tro att SI skulle se till ingenjörernas bästa är väldigt naivt, liksom alla andra aktörer i samhället ser SI i första hand till sitt eget hus. Genom fler utbildade ingenjörer stärks deras budget, om folk tvingas ta jobb i kassan på ICA efter flera år ingenjörsstudier är det inte deras problem.

4. Man bortser från att tillverkningsindustrin flyttar utomlands

När man läser jobbstatistiken för ingenjörer finns nästan alltid ett tomt antagande om att "jo, men ingenjörer behövs ju alltid", "det kommer alltid att produceras varor", och andra lösa teser som inte speglar hur verkligheten ser ut. Tillverkningsindustrin är sedan länge på väg härifrån, och när globaliseringen drar igång på allvar har arbetsgivare mycket få incitament att driva fabriker i Sverige och andra höglöneländer när man kan outsourca produktionen till Kina och betala kinesiska ingenjörer en bråkdel av vad en svensk ingenjör hade krävt. Detta gäller inte alla ingenjörer men i princip alla industrinära linjer (maskin, elektro, mekatronik, miljöteknik, automation, fordon/farkost, mm). Att säga "de kan få jobb inom IT om industrin flyttar" funkar inte heller, det skulle bli flaskhals om samtliga yrkesverksamma ingenjörer söker sig till IT samtidigt (som i nuläget enbart står för ca 40% av ingenjörskåren).


Naturligtvis är ingenjör en bra utbildning, men att tro att allt är guld och gröna skogar bara för att man tar en examen är bra naivt. För att lyckas som ingenjör förutsätts att man har ett intresse samt en läggning för det ämne man valt, söker många jobb samt är beredd att arbeta hårt. Helt sjukt att varenda kotte och hans faster ska uppmuntras att läsa till ingenjör när det inte ens är säkert om de passar för yrket.

Jo situationen på arbetsmarknaden för ingenjörer och övriga inom teknik och industri visar nog tyvärr på ett större problem. Hela västvärlden och särskilt de s.k. gamla industriländerna med socialistisk prägel lever i en bubbla som funnits i många år, kanske till och med i flera årtionden. Alla verktyg i lådan har snart använts: olika arbetsmarknadsåtgärder som subventionerats av stater, och förstås minusränta som också fungerar som konstgjord andning. Hela den etablerade i-världen har blivit ett gigantiskt AMS-projekt.

Det spricker nog snart. Det kommer bli en krasch utan dess like i den ekonomiska historien gissar jag på. Sedan tvingas vi vakna upp ur respirator-koman och möta verkligheten i den nya globala konkurrensen. Sänkta arbetsgivaravgifter, ev. sänkta löner och sänkta skatter generellt i västvärlden om vi överhuvudtaget ska ha några jobb att gå till i framtiden.

Den här tråden blir väl snart ihopklistrad med annan dito, ämnet verkar bekant.

Av de som skrivit hittills undrar jag hur många som faktiskt är ingenjörer själva för det verkar vara en massa missuppfattningar och den del rena konspirationshypoteser.

Uttrycket "ingenjörsbrist" är en kraftig förenkling av ett riktigt sakförhållande men en förenkling som gärna och ofta sprids i massmedia. Bristen avser specialistkunskap men framställs som allmän.

Det är som att säga att vi har tolkbrist i landet för det finns inte fler än tre personer som kan tolka gaeliska.

Speciellt hornalister verkar ha svårt att fatta det här, kanske för att i deras branch kan man komma direkt från klassrummet ut på en redaktion och sätta igång medan det på till exempel ABB krävs många års erfarenhet innan du kan designa styrkort till robotar. Men det fattar inte hornalisterna.

Det undrar jag också. Så är det ofta i anonyma forum. Inte många som skriver sitt cv i inläggen tyvärr. Så då tvingas vi gissa oss till vilken slags yrkeserfarenhet skribenterna har. Samma sak var det i en annan tråd jag nyss läste, som handlade om politik. Några av de som hade åsikter om politik tycktes ej själva vara professionella politiker av inläggen att döma.