Är vetenskapen omöjlig?

Det finns vissa saker som inte går att förneka, men de går ändå att betrakta på olika sätt. Desto mer vi lär oss om hur vi ser på tillvaron så upptäcker vi hur olika vi kan se på samma sak. Ett forskarteam i Kanada gjorde studier av hur människor betraktar tillvaron och kom fram till hur olika människor verkligen ser på "verkligheten". Men frågan är i hur stor grad som forskarna själva bidrog till utfallet av studien. Den absoluta objektivitet som vetenskapen eftersträvar, är den ens möjlig? Kan man då inte säga att vetenskapens projekt helt enkelt bara är en bättre informerad gissning? Eller kanske till och med att vetenskapen är ett sätt att se på tillvaron baserat på vissa intressen som kanske till och med är genetiskt styrda. Men detta i sin tur säger väldigt lite, för varifrån kommer generna? Och sedan varifrån kommer byggstenarna? Varje gång vetenskapen försöker att slå fast en sanning så kommer frågan oundvikligen "varför" och "hur är det möjligt".

ref:http://www.morgonbladet.nu/news.php?name=2015085911

ÄR det verkligen det vetenskapen eftersträvar? Förtydligande och belägg, tack.


Jag misstänker, att du rör ihop vetenskap med "absolut" filosofi.


ELLER "man kan säga" att vetenskapen opererar med mycket stora sannolikheter.


Jajada; ännu ett försök på ett skapa en falsk dikotomi ... för att kunne smussla in "Intelligent Design" e.dyl.

Jag tror Steven Novella sa det bäst:

What do you think science is? There's nothing magical about science. It is simply a systematic way for carefully and thoroughly observing nature and using consistent logic to evaluate results. Which part of that exactly do you disagree with? Do you disagree with being thorough? Using careful observation? Being systematic? Or using consistent logic?

Vetenskapen har inget mål. Det är en process, ett förhållningssätt.

Man strävar efter att vara objektiv i sina metoder och slutsatser, men jag skulle aldrig ta en forskare på allvar som hävdar att man kan uppnå någon 'absolut objektivitet' i detta. Data kan vara så pass objektiv som ens mätinstrument är, slutsatserna man drar av detta är aldrig någon 'absolut objektivitet', men de bästa av teorier är i praktiken bara den logiska slutsatsen som följer ur den tillgängliga datan.

Ja, det är en informerad, testbar gissning, till skillnad ifrån de som vanligtvis kommer ifrån religion som är icke-informerade och icke-testbara gissningar.

Gravitationsteorin exempelvis är inte bara en informerad gissning, den är matematiskt verifierbar.


Att en besvarad fråga ger upphov till ytterligare frågor är hur kunskap fungerar rent generellt. Man kan betrakta det som en serie av mappar i en dator, varje gång du får en ny mapp så finns det mängder av potentiella undermappar, sedan ytterligare undermappar etc. Det är helt så kunskap byggs upp och blir med specificerad med tiden. Man inleder med simpla koncept som ständigt utvidgas via de följdfrågor som kommer naturligt med ett nyfiket sinne.

Ta atom-modellen som ett exempel, och hur den ständigt brytes ned i allt mindre konceptuella byggstenar allt eftersom vi lär oss mer om hur materia fungerar.

Skillnaden mellan vetenskapligt tänkande och religiöst tänkande är att när vetenskapen når gränsen av vår rådande kunskap så säger man att man ännu inte vet svaret på nästa fråga, religiöst tänkande utger sig ständigt för att veta att svaret är 'magic man done it', helt skamlöst trots att även detta ger upphov till massa ytterligare frågor så som "varför" och "hur är det möjligt"...


Precis så.

Det förstår jag mycket väl att det är så vår lärandeprocess i världen kan betraktas. Men det måste också påpekas att vetenskapen inte är så allsmäktig som den ofta försöker att framstå som. Fysik exempelvis studerar och mäter krafter i universum, kemin studerar grundämnenas egenskaper och biologin studerar redan färdiga livsformer. Ingen av dessa kunskapsområden har egentligen någon rätt att påstå något om det metafysiska eftersom sådana saker inte går att bevisa med vår vetenskap. Det finns saker som är tillförlitliga och avslöjande om tillvaron även om de inte är vetenskapliga. På grund av den vetenskapliga revolutionen så tror folk att vetenskapen kan ge svar på allting. För vissa saker så måste man återgå till traditionen. Erfarenhet som visat sig fungera men utan att man kan bevisa varför.

vetenskapen är fantastisk men den bygger på människans subjektiva uppfattning och kan aldrig bli totalt objektiv. Och det är ju inte målet.

Barn leker ofta en lek där de frågar -varför då? eller -vad är det? Så fort man ger ett svar så uppstår samma fråga om och om igen. Leken pulveriserar vetenskapen och man inser snart att vi inte vet någonting.

vetenskapen har inte hittat någon fast punkt att hängas upp på utan svävar fritt i tomheten. Tyvärr är det många som tror att vetenskap kan ge oss svaret på alla stora frågor men så är inte fallet.

Kan du ge exempel på detta?


Folk som tror det har helt enkelt fel. Detta betyder ju däremot inte per automatik att det finns något annat sätt att få svar på frågorna.


Kan du ge exempel på detta, och förtydliga varför man inte vetenskapligt kan verifiera att det fungerar även om man inte har en förklaring till det?

Det är då en förträfflig tur att vetenskapen är så väletablerad i människors "common sense" nu för tiden, så människor som du kan intrveneras lite då och då genom att öht få dig lite tankeställare, som denna i denna tråd som tycks uppta din hjärna och sätta lite vitala tankar i den, skulle vetenskapen inte finnas hade du varit ett ännu värre förtappat offer för religiös hjärntvätt.. nu kan du åtminstonde ge dig in i trådar och iaf försöka resonera som en mentalt frisk individ.. du försöker uppenbart ta dig ur en box, men din vilja verkar vara fortfarande tungt belägrad av en hel massa religiös smörja/glorifiering.

Jo objektivitetskriterier är något som människan skapat, för att underlätta leverne - nu verkar du inte ens förstå meningen med objektivitetskrav.. utan sammanblandar det hejvilt med religiös mytiska metaforer om gudomlighet och den retorik som har en gravt ekteristisk position gentemot vetenskap och allmänt beter sig misstroende mot enkla ord som objektivitet. Det indikerar att du har sekteristiska idéer för dig.

Vilken religiös riktning tillerkänner du dig? Frågar man en hare krishna för att ta nåt ur mängden av fanatiskt troende (*fromt *dedicated... mentalt djupt insyltade) .. så är vetenkapen för dem i princip.. "värdelös" .. du är ju inte särskilt långt ifrån...

Vadå för "subjektiva uppfattning"? Är det det vanliga new age-spåret "nästa anhalt solipsism" du är inne på?


Möjligen vet DU "ingenting". Men tala för dig själv.


Den falska dikotomi: "Absoluthets"-villkoret ... igen. Antingen har vi "absoluter" eller så vet vi ingenting ... absolut.

Men det är väl för att hitta det objektiva som vi har eller har skapat vetenskap?

Till filosofi från religion. /mod

Varför ligger den här tråden i religion?

Den enda säkra vetenskapen som i modern tid finns, när det gäller människans beteenden, är neurobiologin. Ska du sedan försöka forska på hur människan tolkar sina intryck hamnar vi inom psykologin som inte är en stark vetenskap.

Det går att googla på var generna kommer ifrån, vad DNA innehåller och vad de olika aminosyrorna är byggda av. Det är grundläggande biokemi.