Fråga om trefas.

För att räkna ut hur mycket en säkring klarar av brukar man ju ta spänningen ggr säkringen storlek i ampere. T.ex 230 volt x 10 ampere=2300 watt.

Hur räknar man i trefas? Det är väl 400 volt mellan faserna? Eller mäter man mellan fas och nolla där också?
Alltså 230 x 10 x 3=6900 watt??

Vid 6900W blir strömmen 9.971A per fas om jag räknat rätt, att räkna som du gjorde är inte rätt men brukar vara tillräckligt exakt för det ska funka ändå.

6900/(1.73*400*1)=strömmen för 1 fas

kAN räcka med några få mA om det vill sig riktigt illa

Det är korrekt att det är 400 V mellan faserna och det gäller mellan vilka två av de tre faserna som helst som man mäter på. Detta kallas huvudspänning. Sedan har du samma 230 V som vanligt då du mäter mellan någon av faserna och nolla/jord. Detta kallas fasspänning.

Effekten på en symmetrisk trefaslast (samma ström i alla tre fasledarna) får du med formeln:

P=I*U*√3*cos φ där I är strömmen i varje fasledare (i ditt fall är du ju ute efter hur mycket effekt du kan ta ut på en viss säkringsstorlek så sätt då det värdet där, t ex 16 A), U är huvudspänningen (nominellt 400 V men det kan ju variera några volt upp och ner), √3 är ju ungefär 1,73 och cos φ, cosinus fi är den geometriska funktionen cosinus för fasförskjutningen mellan ström och spänning. Cos φ kallas ofta för effektfaktorn. För rent resistiva laster såsom elelement, värmepatroner och liknande är cos φ=1 medan den för elmotorer brukar ligga runt 0,7-0,85.

Effekten P fås då i W.

Du ser kanske att på en given ström så får man ut mindre effekt om det är en elmotor än en värmepatron, med andra ord så drar motorn mer ström vid samma effekt som värmepatronen och det är för att ström och spänning är förskjutna lite i tid och inte svänger snyggt och fint tillsammans.

U=RxI

I grova drag kan man säga att 50 mA, under en viss tid, genom hjärtat är dödligt.

Många människor har ett motstånd på ca 1000 Ohm mellan höger och vänster pekfingrar, förutsatt att man har torr hud.

230 V/ 1000 Ohm = 230 mA

Sen kan vissa faktorer vara förmildrande och andra faktorer vara försvårande, men man kan definitivt dra slutsatsen att 230 V är livsfarligt.

[quote=skunkjobb|62339697]Det är korrekt att det är 400 V mellan faserna och det gäller mellan vilka två av de tre faserna som helst som man mäter på. Detta kallas huvudspänning. Sedan har du samma 230 V som vanligt då du mäter mellan någon av faserna och nolla/jord. Detta kallas fasspänning.

Effekten på en symmetrisk trefaslast (samma ström i alla tre fasledarna) får du med formeln:

P=I*U*√3*cos φ där I är strömmen i varje fasledare (i ditt fall är du ju ute efter hur mycket effekt du kan ta ut på en viss säkringsstorlek så sätt då det värdet där, t ex 16 A), U är huvudspänningen (nominellt 400 V men det kan ju variera några volt upp och ner), √3 är ju ungefär 1,73 och cos φ, cosinus fi är den geometriska funktionen cosinus för fasförskjutningen mellan ström och spänning. Cos φ kallas ofta för effektfaktorn. För rent resistiva laster såsom elelement, värmepatroner och liknande är cos φ=1 medan den för elmotorer brukar ligga runt 0,7-0,85.

Effekten P fås då i W.

Du ser kanske att på en given ström så får man ut mindre effekt om det är en elmotor än en värmepatron, med andra ord så drar motorn mer ström vid samma effekt som värmepatronen och det är för att ström och spänning är förskjutna lite i tid och inte svänger snyggt och fint tillsammans.

Effekten man får ut på den där formeln gäller alltså för alla tre faser tillsammans?

[quote=sfrge|62342493]
Ja

Vad bra. Då vet jag detta. Tack för svar.

Ja precis. Strömmen gäller per fas (och är ju samma i alla faserna om du har symmetrisk belastning vilket brukar vara fallet hos elmotorer, trefas värmepatroner o dyl) men effekten är den sammanlagda, den totala för hela apparaten som fås från alla tre faserna.

Om strömmen skulle råka vara lite olika i de tre faserna så antar jag att man kan räkna med medelvärdet av de enskilda fasströmmarna och sätta in i samma formel.

Sedan har vi eventuell startström om det är en 3-fasmotor vi räknar på, I = P / (3 * U_f * n * cos fi) men det har du ingen, men värt att veta.

Öööh, den där formeln säger väl inget specifikt om startströmmen va? Jag antar att n:et egentligen ska vara den grekiska bokstaven eta, η som brukar beteckna verkningsgrad.

Det är en viktig sak som jag glömt nämna. Formeln jag skrev förut gäller med P för elektrisk effekt. Effekten som anges för elmotorer brukar vara axeleffekten (jag trodde det var eleffekten tills jag blev överbevisad för några år sedan). Har man då en elmotor med en viss märkeffekt så får man dela det med motorns verkningsgrad för att få dess elektriska effekt. T ex 7,5 kW märkeffekt och 90 % verkningsgrad (90 %=0,9)--> eleffekten Pel=Paxel/η=7,5/0,9=8,3 kW.

Startströmmen varar ju normalt så kort tid att säkringar och kablar inte behöver dimensioneras efter den, annars är den ofta runt 6 gånger märkströmmen men det beror på vad det är för något som motorn driver också. Nästa vecka ska jag fixa lite med några kvarnar med 90 kW motorer som driver rotorer på över 2 ton som snurrar med 450 rpm och direktstartas. Det tar några sekunder och låter som ett tåg som startar, där gäller det att ha bra strömförsörjning, ligger runt 1000 A vid start. Härligt!

Jag är imponerad och avundsjuk