Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2017-11-13, 09:00
  #1
Medlem
Objekt som har tyngre framsida än baksida har bättre stabilitet i flyg.

Om man ökar vikten på raketens framsida så att center of gravity är högre upp än center of pressure, är raketen stabil (dvs nosen pekar framåt i flyg) även om den saknar fenor?
Citera
2017-11-13, 09:16
  #2
Medlem
MataRengis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av realnigga
Objekt som har tyngre framsida än baksida har bättre stabilitet i flyg.

Om man ökar vikten på raketens framsida så att center of gravity är högre upp än center of pressure, är raketen stabil (dvs nosen pekar framåt i flyg) även om den saknar fenor?

Vad för sorts raket menar du?
Fyrverkeriraketer saknar i allmänhet fenor.
Modellraketer har oftast fenor, men dom är inte styrbara.
Rymdraketer är styrbara genom att rikta motorerna. Behövs fenor där?
Missiler, typ Tomahawk, har små fasta vingar och styrbara fenor. Menn dom flyger horisontellt.
Så vilka raketer menar du?
Citera
2017-11-13, 09:24
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av MataRengi
Vad för sorts raket menar du?
Fyrverkeriraketer saknar i allmänhet fenor.
Modellraketer har oftast fenor, men dom är inte styrbara.
Rymdraketer är styrbara genom att rikta motorerna. Behövs fenor där?
Missiler, typ Tomahawk, har små fasta vingar och styrbara fenor. Menn dom flyger horisontellt.
Så vilka raketer menar du?
Det spelar väl ingen roll vilken typ av raket det är, alla objekt som flyger följer ju samma fysiska lagar.

När jag väl tänker på det gällande fyrkerveriraketer, de är ju väl nostunga då de har en smal liten pinne på botten. Det förklarar väl varför de kan vara stabila?
Citera
2017-11-13, 09:38
  #4
Medlem
Bulkninjas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av realnigga
Det spelar väl ingen roll vilken typ av raket det är, alla objekt som flyger följer ju samma fysiska lagar.

När jag väl tänker på det gällande fyrkerveriraketer, de är ju väl nostunga då de har en smal liten pinne på botten. Det förklarar väl varför de kan vara stabila?

Det har väldigt stor betydelse vad du menar. Rymdraketer färdas i lufttomt utrymme och fenor saknar betydelse.
En fyverkeriraket är en leksak som färdas i 70km/h och luftmotståndet är väldigt litet.
En jaktraket färdas i mach2 och har gyrostabilisator och har vingar för att kunna ändra kurs.
En kryssningsrobot är ofta inte ens en raket utan drivs av turbin och den flyger vinkelrätt mot tyngdkraften och måste därför hålla upp flygkroppen med vingar.

Det enda en tyngre framkropp gör är ökar masströghetsmomentet.
Det är trögheten att rotera som är viktigt. INTE hurvida den är tyngre bakom eller framför.
Citera
2017-11-13, 10:12
  #5
Medlem
skunkjobbs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av realnigga
Objekt som har tyngre framsida än baksida har bättre stabilitet i flyg.

Om man ökar vikten på raketens framsida så att center of gravity är högre upp än center of pressure, är raketen stabil (dvs nosen pekar framåt i flyg) även om den saknar fenor?
Så länge du behåller förhållandet att masscentrum ligger över tryckcentrum så är raketen stabil. Hur du gör detta kvittar, extra tyngd i nosen eller fenor som förstorar ytan baktill har samma effekt. Extra tyngd vill man ju oftast inte ha i raketer men fenorna ger ju ökat luftmotstånd så det är väl en avvägning mellan de båda.

Citat:
Ursprungligen postat av MataRengi
Vad för sorts raket menar du?
Fyrverkeriraketer saknar i allmänhet fenor.
Modellraketer har oftast fenor, men dom är inte styrbara.
Rymdraketer är styrbara genom att rikta motorerna. Behövs fenor där?
Missiler, typ Tomahawk, har små fasta vingar och styrbara fenor. Menn dom flyger horisontellt.
Så vilka raketer menar du?
Principen är densamma för fyrverkeriraketer och stora rymdraketer men en raket med styrbara dysor (eller något annat motsvarande arrangemang för riktad dragkraft) behöver inte göras stabil utan kan flyga bra ändå tack vare att styrsystemet hela tiden korrigerar avvikelserna. Frågan vilken sorts raket det gäller är därmed överflödig.

Pinnen som fyrverkeriraketer brukar ha istället för fenor har samma aerodynamiska effekt som fenor plus att den gör att starten kan riktas någorlunda genom att placera pinnen i ett rör.

Tomahawkroboten har jetmotor och är ingen raket.

Citat:
Ursprungligen postat av Bulkninja
Det har väldigt stor betydelse vad du menar. Rymdraketer färdas i lufttomt utrymme och fenor saknar betydelse.
En fyverkeriraket är en leksak som färdas i 70km/h och luftmotståndet är väldigt litet.
En jaktraket färdas i mach2 och har gyrostabilisator och har vingar för att kunna ändra kurs.
En kryssningsrobot är ofta inte ens en raket utan drivs av turbin och den flyger vinkelrätt mot tyngdkraften och måste därför hålla upp flygkroppen med vingar.

Det enda en tyngre framkropp gör är ökar masströghetsmomentet.
Det är trögheten att rotera som är viktigt. INTE hurvida den är tyngre bakom eller framför.
Nej det har ingen betydelse, principen gäller alla raketer och även rymdraketer brukar ju starta i atmosfären.

Din invändning om fyrverkerier är irrelevant och fel.

Jaktraketer finns det inget som heter eller rättare sagt så slutade sådana användas på 50-talet.

Kryssningsrobotar drivs inte av turbiner. De har jetmotorer där turbinen är en av många delar, säg inte turbin om en jetmotor.

Framförallt är den stabiliserande effekten inte bara en fråga om tröghet utan tyngdpunktens placering i förhållande till tryckcentrum och rörelseriktningen är av största betydelse. Om du framhärdar i din uppfattning så får du ta ett snack med NASA och förklara att de fattat principen om aerodynamisk stabilitet fel: https://spaceflightsystems.grc.nasa....t/rktstab.html
Citera
2017-11-13, 10:45
  #6
Medlem
Mulla Krekars avatar
De här Trident-missilerna från u-båtar tycker jag ser väldigt klumpiga ut, o har alltid undrat hur de styrs fram till sitt mål?
Citera
2017-11-13, 11:00
  #7
Medlem
skunkjobbs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Mulla Krekar
De här Trident-missilerna från u-båtar tycker jag ser väldigt klumpiga ut, o har alltid undrat hur de styrs fram till sitt mål?
Styrningen sker förstås med riktad dragkraft, alltså att raketstrålen kan vridas lite. Jag vet inte om hela dysan vinklas eller om den är fast och det sitter små fenor vid mynningen som omlänkar strålen. Det är ju fastbränslemotorer så det verkar lite knepigt att röra hela dysan, det blir ju en jobbig tätning mellan bränsleklumpen och dysan i så fall men det kanske de har löst på något sätt. Fenor i mynningen har ju annars använts på en del raketer även om de har en svettig tillvaro.

När styrningen inte funkar kan det se ut såhär: https://www.youtube.com/watch?v=7Z-3fjg4dYY

De är ovanligt knubbiga ja och det är ju för att få plats med maximalt med grejer på den begränsade höjden som finns i ubåtarna. En spetsigare noskon hade ju fått mindre inre volym. För att få lågt luftmotstånd trots den trubbiga nosen så fälls det efter start ut en pinne, en s.k. aerospike i nosen som skapar en chockvåg framför roboten när den flyger i överljudshastighet. Se https://en.wikipedia.org/wiki/Drag-reducing_aerospike
Citera
2017-11-13, 11:29
  #8
Medlem
Mulla Krekars avatar
Citat:
Ursprungligen postat av skunkjobb
Styrningen sker förstås med riktad dragkraft, alltså att raketstrålen kan vridas lite. Jag vet inte om hela dysan vinklas eller om den är fast och det sitter små fenor vid mynningen som omlänkar strålen. Det är ju fastbränslemotorer så det verkar lite knepigt att röra hela dysan, det blir ju en jobbig tätning mellan bränsleklumpen och dysan i så fall men det kanske de har löst på något sätt. Fenor i mynningen har ju annars använts på en del raketer även om de har en svettig tillvaro.

När styrningen inte funkar kan det se ut såhär: https://www.youtube.com/watch?v=7Z-3fjg4dYY

De är ovanligt knubbiga ja och det är ju för att få plats med maximalt med grejer på den begränsade höjden som finns i ubåtarna. En spetsigare noskon hade ju fått mindre inre volym. För att få lågt luftmotstånd trots den trubbiga nosen så fälls det efter start ut en pinne, en s.k. aerospike i nosen som skapar en chockvåg framför roboten när den flyger i överljudshastighet. Se https://en.wikipedia.org/wiki/Drag-reducing_aerospike
Intressant! Tack!

Lagom lattjo film, om den innehåller 12 st kärn-stridsspetsar... Men de exploderar väl inte vid ett sånt haveri?
Citera
2017-11-13, 11:54
  #9
Medlem
franges avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Mulla Krekar
Intressant! Tack!

Lagom lattjo film, om den innehåller 12 st kärn-stridsspetsar... Men de exploderar väl inte vid ett sånt haveri?

Nej, en atombomb detonerar inte i en kärnexplosion, även om den så sprängs i småbitar.

1980 sprängdes en amerikansk Titan II ICBM (med kärnstridsspets) i sin silo i Arkansas på grund av ett bränsleläckage, en sådan pjäs väger 154 ton och en stor del av den vikten består utav raketbränsle - med andra ord blev det en satjävla smäll. Stridsspetsen flög iväg en bra bit och landade i sanden utanför...
https://en.wikipedia.org/wiki/1980_D...sile_explosion
Citera
2017-11-13, 12:08
  #10
Medlem
skunkjobbs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Mulla Krekar
Intressant! Tack!

Lagom lattjo film, om den innehåller 12 st kärn-stridsspetsar... Men de exploderar väl inte vid ett sånt haveri?
Nä det är ingen risk, initialladdningen måste ju utlösas med oerhörd precision för att komprimera kärnan jämnt och fint och ge en kedjereaktion och därmed en kärnexplosion. Minsta lilla ojämnhet i initialladdningens utlösningssekvens så säger det bara fjutt istället för kabooooom.

Sedan har Tridentrobotarna aldrig avfyrats med riktiga kärnladdningar ombord. På sådana provskjutningar av robotarna finns det bara övningsstridsspetsar utan något klyvbart material.

I västvärlden har det bara gjorts en enda provskjutning av ballistisk robot med riktig stridsspets ombord men det var inte med Trident utan någon äldre robot. Jag kommer inte ihåg vilken det var, kanske Polaris.

Tillägg: Googlade lite och det var en Polarisrobot som sköts från en ubåt 1962 i ett test som kallades Frigate Bird: https://en.wikipedia.org/wiki/W47

Stridsspetsen hade förresten en konisk kjol i bakänden för att ge aerodynamisk stabilitet.
Citera
2017-11-13, 12:42
  #11
Medlem
MataRengis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av realnigga
Det spelar väl ingen roll vilken typ av raket det är, alla objekt som flyger följer ju samma fysiska lagar.

Här har storleken stor roll. En av egenskaperna lyder kubiken på massan, medan en annan lyder kvadraten på tvärsnittet. Ökar du tvärsnittet tio gånger så ökar massan 100 gånger.

Detaljerna får du googla själv. Modellflyg har det problemet. Går inte att skala ner utan vidare.
Citera
2017-11-13, 12:54
  #12
Medlem
skunkjobbs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av MataRengi
Här har storleken stor roll. En av egenskaperna lyder kubiken på massan, medan en annan lyder kvadraten på tvärsnittet. Ökar du tvärsnittet tio gånger så ökar massan 100 gånger.

Detaljerna får du googla själv. Modellflyg har det problemet. Går inte att skala ner utan vidare.
Sluta svamla sönder tråden med ovidkommande skit. Kvadrat-kubregeln har inte med detta att göra. Visst kan mass- och tryckcentrums inbördes förhållande ändras om man gör en skalmodell av en stor raket men regeln gäller ju fortfarande.
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback