Citat:
Ursprungligen postat av
Mackan52
Av samma anledning som vi bara inte har en slags fågel och en slags fladdermus, det finns utrymme. Just hajar och krokodiler exempelvis har inte många naturliga fiender utan har varit kung på kullen i sina områden ganska länge just för att de varit starkast.
Evolutionen och det naturliga urvalet har sina spelregler och "de levande fossilerna" har helt enkelt varit bäst på vad de gör och kunnat anpassa sig för att överleva förändringar och massutdöenden. Man kan nog också säga att de klarat sig så länge för att djuren som kunnat utplåna dem själva har dött ut pga nån katastrof eller förändring de själva klarat av.
En hel del organismer bildar inga fossil så om hur många dessa var och om vilka varianter det fanns, det vet vi ju just inget om. Och kommer nog inte få något svar på heller. Det kan tex ha funnits okända plankton och alger som tagit upp stora delar av livsmiljön i oceanerna utan att vi vet om det.
Gener och DNA är egentligen en slags "färskvara" som bara existerar i "nuet". DNA-et kan inte fossiliseras vad vi vet, såvitt vi vet så bryts det ner ganska fort. Så vi kan inte säga så mycket om DNA-et i ett fossil i svunna tider.
Däremot är det ju intressant att gener inte bara styr kroppens utseende och form utan även den inre cellmekaniken. Och här är tex ämnesomsättningen och cellandningens olika steg extremt viktiga för hur framgångsrik en organism kan bli. (*) Så forntida fossiler kan ha varit tex bättre eller sämre på detta moment, men det kan vi i regel inte se bara genom att titta på ett fossil.
En annan sak som kan vara förödande för den genetiska variationen kan vara tex riktigt stora skogsbränder. Låt oss säga skogen mest bestod av gran och branden var så svår att nästan alla kottar och frön brann upp. Det genetiska "variationskapitalet" är därmed utraderat, och det kan ta mycket lång tid innan granpopulationen återigen bildat en stor genetisk variation, eftersom mera snabbväxande träd tar över direkt efter en brand, och det ibland dröjer 100-200 år innan granen är ett dominerande inslag igen. Förstås att även i dessa situationer så är evolutionen funktionell och verksam. Men eftersom hela populationer av träd utraderas i ett svep, så kan man ju säga att anpassningen efter miljömässiga faktorer blir så bra mycket svårare med tanke på att så lite reservkapital av genetisk variation finns kvar efter en stor brand.
Man säger ju rent generellt att en organism har lättare att anpassa sig efter långsammare förändringar i mijlön, men de ska också vara anpassade efter föryngringstakten för att evolutuionen ska kunna ske i gynnsamma steg.
(*) För människans del så kan det ha varit så för flera 10 000 tals år sedan tex att människans graviditet var betydligt kortare, och att kvinnor på den tiden hade mycket lättare att föda, Själv tror jag att moderna kvinnor har svårt att föda på att de är generellt sett nu längre och tyngre men har samma grundmått på tex bäckenet. En kortare graviditetstid kan ha haft gynnsam inverkan på människans snabba spridning på sina håll. Vi kan tyvärr inte avgöra med att studera fossil och skelett om hur det ligger till med sådana viktiga faktorer. Något svar ifrån fossilen får vi nog inte om dessa frågor heller. Eller tex att det fanns ett överlevnadsknep för prematura barn som vi inte känner till, typ..Och som nu är typ bortglömt