Vill börja jobba, hur får man jobb?

Hej
Ursäktar på förhand för en ganska lång trådstart, det går att skippa till de mer relevanta delarna om man inte vill läsa hela mitt dravel. Men jag vill gärna ge min egen synvinkel på saker och berätta lite historian bakom så att jag inte upplevs som någon som bara rullat tummarna. För att undvika att eventuellt bryta mot regel 1.01 (vet inte hur kinkigt det är) så garderar jag mig i förväg om att jag formar tråden på ett sätt som efterfrågar tips och råd.

Jag har hamnat i en liten besvärlig situation när det gäller jobb. Jag tog examen i somras från ett kandidatprogram inom datateknik. Datateknik har varit ett intresse genom hela mitt liv och är något jag länge velat jobba med. Jag är ironiskt nog en av de som hade det som intresse redan innan högskolan och innan gymnasiet, vilket nog de flesta jag pluggat med inte haft. Problemet är att jag verkar befinna mig i en region där förvisso IT-behovet är stort, fast jag har fått inse att detta behov i stort bara är på erfarna utvecklare.

Hur det sett ut sedan somras
För att ge någon bild över hur det sett ut sedan i somras så kan man beskriva det såhär. Jag har kommit till sista steget på många rekryteringsprocesser, fast haft oturen att inte få platsen på grund av hög konkurrens enligt deras egen utsagor. Däremot har jag nästan alltid fått bra respons från rekryterare och aldrig riktigt någon dålig respons. Sommaren var ganska svår att söka jobb då de flesta hade semestrar, fast när jag väl kom igång efter sommaren så har jag varit i kontakt med flera företag och har genomgått flera processer genom annons. Inte nog med det så har jag blivit uppringd flera gånger av bemanningsföretag.

När jag har sökt på bemanningsföretag, så är varje enskild process minst flera månader. Jag har klarat mig igenom telefonintervjun, sedan intervjun med bemanningstjejerna, sedan företagsträffarna har gått utan problem också. Det finns två saker som hänt i samtliga fall, antingen har behovet de haft på försvunnit under rekyteringen, så de blivit tvungna att stänga processerna, eller så har de hittat någon med erfarenhet som förstås tar prioritet före en oerfaren som mig. Många rekryterare har sagt till mig att de skulle vilja anställa mig och har försökt dra i trådar, fast de har inte kunnat i slutändan.

* Ett ställe gick jag på en intervju med deras utvecklingschef, han gav mig bra respons både i form av personlighet och kunskapsnivå (efter att ha gjort deras test). Fast det fanns ingen möjlighet för tillfället att anställa någon av olika skäl jag inte vill gå in på i detalj.
* Ett annat ställe gjorde jag deras muntliga test och fick genast bra respons att jag klarade alla frågor.
* Ett annat ställe sa snubben att han skulle hitta något där han kunde sätta en med min erfarenhet.
* Etc...

Ni förstår vad jag vill komma till, tydligen så är det inte jag som misslyckats på något personligt plan eller på någon intervju i sig. Inte nog med det, eftersom jag ändå kommer vidare på intervjuer så verkar mitt CV vara ok också. Det verkar kort och gott som att behovet för erfarna är det som är stort när de säger att behovet är stort. Norrland är tydligen ett väldigt dåligt ställe för individer utan erfarenhet, det är den slutsats jag har fått dra. Det är inte många små företag, utan det är antingen myndigheter eller konsultföretag som har höga krav på erfarenhet för att kunna skicka en till kund (som ofta är myndigheter). Så jag kan få en viss bild över varför det är extra krångligt på såna här ställen.

Nu efter den sista rekryteringsprocessen stängs så sitter jag här igen, nu snart mitten av November. Nu funderar jag vad jag ska göra, ska jag söka på flera jobb så vet jag att det kommer ta flera månader för att få besked igen och dessa besked brukar i regel vara att de antingen stänger rekryteringen för att projektet inte blir av eller att någon erfaren tar platsen eller liknande scenario. Det känns rätt ohållbart att befinna sig i en sådan sits för även om jag försöker vara optimistisk så kan man fråga sig vad som hindrar detta från att fortgå ett halvår till. Därför måste jag börja bredda mitt sökande till hela landet.

Min fråga
Är det annorlunda om man söker sig neråt mot Stockholm/Linköping och såna regioner? Finns det jobb för oerfarna där nere? I så fall vart ska man söka sig och hur ska man gå tillväga? Jag hör ju talas om ofta av folk (mest online) att det finns massvis med företag som har brinnande behov av nyexade fast de hittar ingen person att tillsätta, det scenariot är lite tråkigt tycker jag, för samtidigt sitter personer som jag själv i liknande situation fast vice-versa.

Det känns trist samtidigt, då systemutvecklare ska vara ett sånt storbristområde, det hade varit kanske en annan sak om man utbildat sig till ett yrke med dålig arbetsmarknad eller normalmättad arbetsmarknad och denna sits uppstått. Jag har förutom min examen både erfarenhet genom praktik och extrajobbat till viss del inom det. Vilket gör att jag blir lite extra konfunderad varför det är så svårt att hitta något. Samtidigt kan man läsa här på exempelvis FB på arbetslivssektionen hur somliga får IT-jobb som inte ens är intresserade av det och vill byta, det förbluffar mig.

Jag är en person som utbildat mig större delen av mitt vuxna liv, jag har länge haft en stor vilja att börja skaffa mig erfarenhet som systemutvecklare, fast jag blir lite förtvivlad att jag aldrig får chansen att göra detta. Ni som är inne i branschen och vet lite mer om hur det fungerar i praktiken kanske har några tips på vad jag kan göra.

Om du kan tänka dig Stockholm och Cobol som utvecklingsprojekt så finns CobolFactory.
CapGemini brukar plocka in juniorer emellanåt.
AcademicWork kör 12 veckors kurser där man blir drillad i .Net eller Java på sin Academy.
Så är du redo att flytta så borde det finnas möjligheter.
Sedan kan du ju ska hemåt efter några år om du inte blir för fäst i Fjollträsk.

Till att börja med bör du skaffa dig en Linkedin-profil, det är typ där alla hänger, rekryterare och andra. En bra profil där, amt odlande av kontakter kommer du rätt långt på.

Försök sedan kolla om det finns nåt juniorkonsult-insteg nånstans eller liknande hos något av de större konsultbolagen, alternativt någon av de större bankerna.

Tror inte riktigt på bemanningsbolagen tyvärr i detta fall.

Finns mängder med utvecklare som tar sina första steg ut på arbetsmarknaden via bemanningsbolag så det ska man definitivt inte förakta om man bara vill komma igång.

Angående Githubkonto och fritidsprojekt som många brukar referera till. Även om man har ett intresse så kommer man till ett stadium i livet där man bara vill ta sig in och utveckla sig via arbetslivet, snarare än fritidsprojekt. Jag har ägnat (av intresse) mycket tid på programmeringsforum och läst bloggar och diskussioner om området de senaste åren. Fast rent portfoliomässigt och fritidsprojekt har jag mestadels oavslutade projekt och gamla saker.

Jag sysslade mest med egna projekt runt 2005-2012, sedan har jag programmerat mer på skoj och under skoltiden de senaste åren. Jag vet inte vad potentiella arbetsgivare skulle tycka om det. Intresset finns där flera gånger om, fast kan inte säga att jag har stora saker att visa upp rent praktiskt. Intresset och fritiden när det gäller utveckling numera har snarare legat i att försöka förstå individuella koncept och avnjuta diskussioner på Stack Overflow och bloggar över en öl, snarare än att skapa en rolig app eller hemsida. Det blir så när man ägnat över 10 år åt något till och från.

Med det sagt så har jag aldrig pratat med någon arbetsgivare som efterfrågat egna projekt, i kontrast har jag blivit förvånad över hur få företag som brytt sig om kunskapsnivå i sig. Rekryterare jag varit i kontakt med har i regel resonerat att man ändå måste lära sig saker, så de har inte brytt sig om vad jag kunnat. Det i sig har väl samtidigt kanske varit lite betryggande, fast det har inte varit lättare att hitta något för det.


Ska jag vara helt ärlig så låter inte Cobol som särskilt spännande. Fast jag inser att jag inte kan vara petig med det jag söker, så jag kanske desperat måste säga att ja jag kan tänka mig det. Fast det är nog inget jag aktivt skulle eftersträva om jag hade valmöjligheten.


Har hört talas om de där intensivutbildningarna, de låter ungefär som såna där codecamps de har i USA fast gratis. Det kan man fråga sig är varför man ens utbildade sig och lagt flera år på det om man ska gå en till utbildning.


För egen del spelar det ingen roll, jag är mest intresserad av att få in en fot och lära mig.


Ett konto via Linkedin har jag absolut. Har kollat där lite då och då efter jobb, fast är desto värre samma typer av jobb annonserade som på Platsbanken. Det leder till att jag brukar kolla Platsbanken istället eftersom jag får intervjuer betalda via Arbetsförmedlingen om jag skulle hitta något där.

Jag blev kontaktad någon enstaka gång innan sommaren av några rekryterare från Linköping och såna ställen, jag ångrar att jag inte gick vidare och försökte min lycka på dem. Efter sommaren har det inte blivit mer av den sorten tyvärr.

Nu vet jag inte var i landet du befinner dig, men lite längre norrut verkar det vara i alla fall.
Det är med stor sannolikhet lättare att hitta uppdrag som junior närmare större städer. Mitt tips är att kolla på de stora konsultbolagen. De har ofta möjlighet att ta in juniorer och lära upp dem.

Stämmer bra. Är beredd att flytta var som helst, även utomlands om så krävs, så det gör inget för min del var jag befinner mig just nu. Jag har jag sökt i alla kommuner här uppe nästan. Är det såhär svårt att få jobb inom IT (i motsats till vad man hör) så måste jag vara öppen för allt känner jag.

Enda som gäller är att starta eget eller vad? Jag som arbetssökande kan ju bara göra så mycket som att söka. Efter det är jag tyvärr lite i nåd kring hur det ser ut.

Du har sökt i några månader bara, så du behöver väl inte bli desperat än. Det är väl mer regel än undantag att det tar några månader när man är nyexaminerad om man ser till alla branscher och yrken som finns.



Om du börjar konsulta menar du? Svårt att se att det ska göra någon skillnad för dig.


Det du kan göra är att stärka ditt eget varumärke för att kunna sälja dig enklare när du går på intervju. Om du idag presenterar dina kompetenser som t ex "javaprogrammerare" så kan du behöva specifiera lite mer ingående vad du kan. Vilka verktyg, ramverket och bibliotek du har använt när du har programemrat Java.
Vilken typ av mjukvara du är intresserad av, vilka områden du gillar att pyssla med osv.

Du kan även bygga ut ditt nätverk och skapa kontakter, visa upp dig själv som en duktig programmerare för rätt människor.

Ha en uppdaterad linkedinprofil och sätt på att du söker jobb. Jag får flertalet erbjudanden varje månad, och jag har inte uppdaterat min näst intill tomma profil på flera år, och har inte slagit på att jag söker jobb.

Märkligt, har jobbat i branschen i 10+ år nu och det känns som att det är huggsexa, rekryterarna formligen kastar sig över en. De nyexade jag kommer i kontakt med återger ungefär samma sak för sin del.
Jag bor dock i en storstad, visst är det enklare här men borde inte vara så stor skillnad.

Att det ska ta flera månader i en rekryteringsprocess är inte acceptabelt! Här går det i stort sett att starta en jobbsökarprocess och tillträda sitt nya jobb på dagen i vissa fall.

Det känns som att du kanske skulle prova lyckan på annan ort?
Och lägg lite krut på din linkedin-profil, kan inte skada. Sedan kanske starta ett hobbyprojekt eller sätt ihop ngt portfolio-liknande där du visar vad du kan lite mer, om du inte gjort det redan?

Jag var i samma sits som du får några år sedan. Månader av att söka jobb och gå på intervjuer för att ändå inte lyckas hela vägen. Breddade mitt sökande och fick till slut jobb. I efterhand fick jag veta att det var fler än 80 kvalificerade som sökte samma tjänst. Det tog mig ca 9 månader av sökande och var i en av landets större städer.

Ge inte upp alltså även om konkurrensen är stenhård.

Jag upplever inte detsamma tyvärr. Jag upplever det som att man själv får hugga på företagen och försöka göra ett riktigt case för varför man är rätt kandidat, i form av att läsa på om företaget och visa att man kan vilka deras kunder är, sedan bevisa på många sätt att man är rätt person, för att sedan ändå inte få något. Inte saker jag egentligen är bra på, men nog har man blivit lite bättre på det.

Jag har frågat några gånger under rekryteringsprocesserna hur många andra kandidater de har att välja mellan. Svaren har varierat ända upp till 60 stycken. Konkurrensen har med andra ord varit med 60 stycken olika personer ibland. Om man antar att hälften är låtsaspersoner som bara söker jobb för att AF pressar dem, så är det ändå 30 stycken. Fast nu har HR-personerna sagt att det är "riktiga kvalificerade sökanden" det handlar om också. Skrämmande högt antal.


Ja visst kan det kännas så. Hade jag vetat bättre hade jag suttit igång någon praktik eller skaffat ett annat knegjobb på Mcdonalds eller som diskare eller något medan jag väntat, eftersom flera månader är ganska krångligt för mig i min livssituation. Hade jag varit 24 år fortfarande hade det inte varit några problem för då hade jag kunnat flytta hem och vara tålmodig och vänta ut situationen. Men nu är jag närmare 30 år och har räkningar att betala.


Ja jag är öppen för annan ort som jag skrivit tidigare i tråden, det är bara att jag inte vet hur jag praktiskt ska gå tillväga. Det är inte särskilt praktiskt att åka över 50 mil för olika intervjuer i en flerstegsprocess är jag rädd för.

Jag kan absolut slänga ihop något mer fritidsprojekt som inte är halvfärdigt, jag vet inte riktigt vad bara, har du några förslag? Java och dess ekosystem är ett ganska trist språk att göra fritidsprojekt i, fast det är samtidigt just det som alltid arbetsgivare efterfrågar om de skulle efterfråga egna projekt har jag märkt.


När du säger flera år tolkar jag det som att du har erfarenheten.

Om det verkligen är så som du säger att det är meningen att man ska få flera erbjudanden varje månad så är det väl bara att ta fram flaskan direkt, haha!


Problemet jag känner där är att fritidsprogrammerande och arbetslivet verkar helt olika. De pratar ofta om verksamheter, processer och olika buzzwords (som jag numera förvisso förstår vad de betyder i viss grad) fast det gör saken väldigt svår att besvara vilka områden man gillar att pyssla med. Det enda jag kan säga är att jag gillar att utveckla system, jag gillar att skapa saker och att jag är en logisk person som tycker om att lösa problem.

När utvecklare blir frågade vad de gillar, kanske svaret är "skapa spel" eller "skapa appar" eller "koda i Python". Jag antar att det är detsamma för de flesta som är utvecklare. Företagen dock pratar om att saker ska vara "agile" och "lean" och CI, IoT, cloud services och såna saker. Det är väl visionärt av dem, fast jag som färsking kan inte applicera mina passioner på sånt som jag inte vet vad det är innan jag fått smak för dem i praktiken.


Där ser man, siffran 60 stycken som jag drog fram var blygsam gentemot ditt fall då. Det skrämmer mig ännu mer.

Gillar att du säger att konkurrensen är stenhård medan somliga säger att företagen bokstavligen kommer hem till en och frihetsberövar en för att anställa en. Undra om det betyder att sanningen är något mellanting.