Stresstestat och kapitalkravsmodellerat flera europeiska storbanker - frågetråd!

Om mig:
* Universitetsutbildning i ekonometri från ett utländskt universitet
* Uppvuxen och utbildad utomlands med svensk pappa. De flesta jag träffat i bankvärlden har ingen aning om att jag är halvsvensk och är därför inte orolig för att bli spårad.
*Jag har antingen modellerat eller reviderat kapitalmodeller och/eller stresstest och resultat för följande:
- Två av asiens fem största bankers europaverksamhet.
- En av världens tre största bankers europaverksamhet.
- En av de fyra svenska storbankerna.
- Två av Europas tio största banker.
- Två banker som krashade under finanskrisen och idag helt eller delvis är statsägda.
* Jag har arbetat med alla typer av krediter inom banker (bostadslån, retail, kreditkort, SME, Corporate, Soveregin, kommersiella fastighetslån, studielån etc) men mestadels bostadslån.

Kommer inte berätta vilka banker det handlar om då jag inte vill vara spårbar. Jag har inte varit baserad i Sverige utan utomlands (inom EU).

Jag har i flera år jobbat som konsult med att modellera kreditrisk och stresstestat banker. Antingen har jag varit med och byggt modellerna eller så har jag reviderat modeller som andra har byggt. Vissa banker bygger modellerna och utför testerna in-house, andra anlitar externa företag (ofta, men inte alltid Big-4). Sedan går bankens revisorer igenom resultaten innan de skickas till regulatorerna.

Detta har jag gjort för mer än ett dussintal Europeiska banker varav en av de Svenska storbankerna. Jag har därför ganska bra koll både på de finansiella skicken bakom kulisserna i bankerna och även hur modelleringen och testerna går till. Jag har fått en väldigt bra förståelse för hur banksystemet fungerar, hur storbanker sköts och hur otroligt mycket gissningar och uppskattningar som ligger bakom bankernas kapitalnivåer och utlåningsmöjligheter.

Ställ era frågor så ska jag svara så gott jag kan.

När kommer kraschen?

Var startar kraschen?

Vad borde vi fråga dig?

Vad tror du om riskvikterna för kapitaltäckningen i de svenska bankernas bolåneportföljer?

Är de rimliga eller finns det riska att bankerna trixat mycket med det hela för att kunna låna ut mer pengar?

Finns det risk för att man hittar väldigt mycket saker om man vänder på stenarna ungefär som i sub-prime-krisen?

Under finanskrisen höll hela världens ekonomi på att gå under. Sedan dess har skulderna ökat ännu mer, men enligt makthavarna är allt lugnt och fint, och bankerna är stabilare än någonsin. Hur går det ihop?

Du behöver inte avslöja namnet på banken, men är den svenska banken stabilare än de utländska?

Anser du det ekonomiska finanssystemet vara rättvist?
Jag tänker på att låna ut pengar man inte har.

och

Vilka reformer bör göras inom den finansiella ekonomin och varför?

Bra TS och tack på förhand!
mvh
f

Ingen aning, allt handlar om vad som händer. När vi stresstestar kör vi olika scenarion. Men vid nedgång på fastighetsmarknaden med 30 %, 5 % inflation, 5 % nedgång i BNP och 10 % arbetslöshet knäcker vi nog alla banker.

Långkonjunktur behöver inte ha någon påverkan alls på finanssektorn.

Dyker ekonomin idag startar den i länderna som kraschade senast. Grekland och Irland t.ex. Ge det några år till är det Grekland, Italien, Cypern och kanske Spanien som ligger sämst till då Irländarna håller på att städa upp sitt banksystem.

Nu börjar det bli intressant rörande frågorna!

Det trixas otroligt mycket och modelleringen är höftskytte och uppskattningar till stora delar. Lite exempel:
* På en sydeuropeisk bank var det lite fel i modellkoden (skapad i SAS), vi lade till tre ord och resultatet blev en skillnad i kapitalkrav på 400 miljoner Euro. Visade sig att det var en praktikant som skrivit den delen av koden en fredagseftermiddag.
* En Italiensk bank saknade ordentligt digitalt fastighetsregister, dvs banken visste inte om det faktiskt fanns en fastighet som säkerhet till lånet eller inte. Enda sättet att kolla var att manuellt kolla i arkiven som låg i en annan stad än huvudkontoret. Då risknivåerna för bostadslån med och utan säkerhet är gigantiska hade modellteamet bara gjort lösa uppskattningar.
* På en bank hade de "hittat" 22 miljoner Euro som de trodde att de hade tappat bort i systemen.
* På en bank som de flesta i Sverige har hört om hotade CCO (Chief Credit Officer) med att kasta ut modellbyggarna och ta in konkurrenterna om de inte förbättrade resultaten.
* En irländsk bank hade 2014 tror jag det var 25 % av sina bostadslån i ”default”, dvs att kunden inte betalat ränta på minst 90 dagar.
* Många fler banker än vad man tror har otroligt dålig data, inte alls ovanligt att variablerna som används har stora glapp som måste extrapoleras.
* Modellerna är ofta så komplicerade att de producerar olika resultat varje gång de körs.
* Det står bankerna relativt fritt att testa och välja vilka variabler som ska ingå i modellerna. Därför kan de med relativ lätthet välja bort de minst fördelaktiga om de så vill och sedan bara hitta på att de variablerna inte var nog statistiskt starka. Har sett det mer än en gång när vi reviderat andras modeller.
* Ofta har de dålig koll på vad de egentligen har i sina låneböcker. Bara för att ett lån är klassat som företagslån – jordbruk tex behöver det inte vara det, kan lika gärna vara ett BTL (Buy-To-Let). Därför appliceras ofta fel modeller på fel typ av lån.

Det går bara ihop så länge världsekonomin tuffar på. Många banker kommer att knäckas i tu när PD (Probability of Default) på årsbasis för de vanligaste lånen tuffar upp mot 15 %.

Inte ovanligt med kreditförluster på 30 % för bostadslån t.ex.