[DN] Professor om statyer: "Våldtäkter omger valvet i portalen på Stockholms slott"

Som misstänkt har den nu kapade metoo-rörelsen totalt spårat ur efter att feministerna bestämde att det minsann är deras rörelse. Nu ska ALLT problematiseras, och allt som innehåller en man bör ifrågasättas huruvida det är del av våldtäktskulturen.

En professor skriver i DN om våldtäkterna som omger Stockholm slott i form av uppresta statyer. Att det möjligtvis förminskar de brottsoffer som blir påhoppade och halvt ihjälslagna i motionsspåren tycks inte vara relevant, då det är ett systematiskt problem, och alla är lika mycket drabbade.

Artikeln återfinns här: https://www.dn.se/kultur-noje/margar...ergrepp-de-ar/

(Ändring) Jag måste ha missat något. Det är bara bakom den vanliga väggen. Jag bad en bekant gå inkognito och avaktivera JavaScript för att kunna ge lite citat:

Det verkar vara en hel del manshat inblandad. Författaren beskriver inlevelsefullt hur mannen nu ska falla, och de skyldiga männen ansvariga för dessa våldtäktsstatyer bör passa sig.





Är det samhällsenligt gott att en professor i kultur går ut och jämför konst med våldtäkt? Bör vi öka eller minska andelen professorer med liknande tankar?

Känner sig offer för överfallsvåldtäkter nu rättfärdigade, då de vet att kampen mot statyer förs med full kraft från vänstern?

Är detta ytterligare ett exempel på det manshat vi sett så mycket på senare, eller finns det fog för det som skrivs?

Anser du att det sker en pågående våldtäkt, och har så gjorts under många år, utanför slottet?

Vem är sagda "professor" som kommer med de här påståendena? Någon utav Södertörns genusvetare, eller någon avdankad F!-hagga som vaknat till liv i och med #metoo-dravlet?

Inte jag iaf.

Statyerna i fråga föreställer faktiskt våldtäkter!

https://en.wikipedia.org/wiki/The_Ra...e_Sabine_Women

"Margaretha Lagerlöf, professora emerita i konst vid Stockholms universitet"

SU är inte väldigt långt från Södertörn när det kommer till galenskaper.

Jag förstår inte hur en professor i konst inte kan förstå att syftet med konstverket kanske inte var att göda ideologiska politiska bebisar.

Saxat från wikipedia om mytologin bakom skulpturerna:


https://sv.wikipedia.org/wiki/Sabins...rtr%C3%B6vande

Tycker man att det är opassande tycker jag absolut att man t.ex. kan skriva en text som ifrågasätter lämpligheten i att försköna den händelsen med konst. Om man nu vill se till att konst enbart ska få illustrera vissa saker.

Att skriva detta känns dock inte riktigt relevant till ämnet:

Du vill alltså begränsa den fria forskningen i Sverige? Och du antyder att den forskare som har fel åsikt skall avlivas

Var nämner TS att denne skulle avlivas? Eller kör du på Fake News-tåget och tolkar ett simpelt "Hej" som ett våldtäktsförsök?

Problemet är väl snarare att du har statligt finansierade institutioner och statligt avlönade "professorer" som agerar politruker och driver sakpolitiska frågor med stöd av sitt ämbete.

Jämför det med IS som vill förstöra alla konstverk för att de inte passar deras sjuka världsbild (Islam).

Jag förstår inte riktigt avslutningen hos Rossholm Lagerlöf: menar hon att konstverken har "glipor" – d.v.s. är intressanta såsom potentiellt subversiva – eller inte?


Först låter det som att dessa statyer är något slags salongskonst, eleganta, dekorativa, tekniskt oklanderliga, men inga mästerverk därför att de är entydigt allegoriska, uteslutande formade efter den maktägande mannens torftiga kod. Men sedan har de uppenbarligen ändå förmåga att synliggöra förfärliga tankar och värderingar? Det borde väl innebära att de ändå har de glipor som gör dem konstnärligt och inte bara kulturhistoriskt värdefulla?

Den där förmildrande allegoriska tolkningen är nog mer påtaglig för en professionell konstvetare men för andra betraktare kanske det ligger närmare till hands att se verken (och den berättelse de gestaltar) som ett rättframt erkännande av politikens strävan efter makt över reproduktionen? Det är väl ändå rätt svårt att se den öppna, vilda och nakna kampen som någon bild av tysta överenskommelser i maktens slutna rum.

Intressant att se hur vår hysteriska tid kommer att beskrivas i framtida historieböcker. Extremism av alla det slag har funnits i historien. Klädda pianoben exempelvis som tillskrivs Viktorianismen.

Ofrivillig humor som vanligt när svenska humanister ger sig in i debatten. Undantag finns, men de är lätträknade.

Någon skrev träffande att dessa människor saknar offerperspektiv, sannolikt för att de är så egotrippade. Det stämmer perfekt. Sympatin med de levande eller nyligen döda människor som blir våldtagna, rånade, misshandlade, slaktade av terrorister eller utsatta för andra konkreta övergrepp är oftast rätt ljummen och inte sällan färgad av politisk sympati för gärningspersonerna. Men när det gäller mer abstrakta eller historiska fall tar man istället till storsläggan. Bort med gråskalorna!

Historien kommer givetvis att se på detta med det löje det förtjänar. De viktorianska pianobenen har redan nämnts. Andra givna liknelser är Maos kulturrevolution och nazisternas urartade konst.

Professorn ger inget svar själv men ställer vettiga frågor tycker jag.


Jag vet inte.


Jag vet inte det heller. Jag hade ingen aning om att statyerna förskönade massvåldtäkt. Vem som helst förutom träskallarna i SD-svansen förstår nog att det är ett faktum väl värt att reflektera över. Gömma statyerna tror jag inte på, men fascinerande är det att folk tänkte så annorlunda om våldtäkt förr i tiden.