Tio tusen miljarder - lånekalas i folkhemmet heter alltså Tinos nya bok och han samlar nu in pengar för den på Kickstarter.
https://www.kickstarter.com/projects...mmet?ref=email
Frågan i sig låter verkligen intressant. Statsskuld på 1200 miljarder, men på 10 år har privata låneskulden ökat med 5000 miljarder samtidigt som huspriserna är på ett all time high.
Kan detta bli Tinos version av The Big Short, vad tror ni boken kommer få för effekt?
https://www.kickstarter.com/projects...mmet?ref=email
Citat:
Sverige har under det senaste decenniet byggt upp ett skuldberg. Statsskulden är förhållandevis låg på 1.200 miljarder kronor, ca 30 procent av BNP. Däremot har den privata sektorn – dvs hushållen och företagen – kraftigt ökat sina skulder så att Sveriges privata skuldsättning nu är bland de högsta i världen. Tidigare i år passerade den privata sektorns skulder 10.000 miljarder kr, en fördubbling på drygt tio år, utan att milstolpen fick någon uppmärksamhet.
Detta har skett parallellt med en expanderande bostadsbubbla underblåst av nytryckta pengar. Andra orosmoln inkluderar finansieringsgap i kommunsektorn, resursbrist i välfärden, överbelastning i vården, urgröpt pensionssystem samt inte minst det växande utanförskapet bland dem med utländsk bakgrund.
De systemrisker som överbelåning medför har uppmärksammats av bland andra riksbankschefen. Trots detta påstås att det går fantastiskt för Sverige och att Sverige har en urstark ekonomi. Anders Borg konstaterade med en zoologisk metafor att ”Sverige är nu Europas tigerekonomi”, medan Magdalena Andersson använde en liknelse från motorvärlden ”Svensk ekonomi är urstark, går lika bra och snabbt som en nyproducerad Tesla”.
Denna överdrivna bild har ofta okritiskt upprepats av pressen. Aftonbladet uppmanar sina läsare ”Lägg champagnen på is” och skriver ”Sluta oroa dig – det går hur bra som helst för Sverige”, medan Expressen tidigare har kallat Sverige ”bäst av världens ekonomier”.
Det går dock inte särskilt bra för Sverige. Tillväxt av BNP per capita har legat och förväntas även närmaste åren ligga under sitt historiska genomsnitt. De till synes starka tillväxtsiffrorna som saluförs innehåller i själva verket luft i form av en flyktingdriven befolkningsökning. Det är resurser per person som avgör länders välfärd och privata köpkraft, inte dess folkmängd. Nationens välstånd mäts därför med BNP per invånare. Trots att detta tillhör allmänbildningen och lärs ut i skolan började Alliansregeringen i smyg att exkludera BNP per invånare mått ur statsbudgeten – vilket jag var först med att uppmärksamma. Detta är ett av många tricks som används för att kamouflera den svaga tillväxten.
Min nästa bok handlar därför om den förskönade Sverigebilden och osunda tecken i folkhemmets ekonomi. Boken kommer att vara på drygt 200 sidor och släpps i april 2018. Syftet är att pedagogiskt förklara situationen och möjliggöra för medborgarna att informera sig själva, i stället för att förlita sig på den bild som förmedlas.
Detta har skett parallellt med en expanderande bostadsbubbla underblåst av nytryckta pengar. Andra orosmoln inkluderar finansieringsgap i kommunsektorn, resursbrist i välfärden, överbelastning i vården, urgröpt pensionssystem samt inte minst det växande utanförskapet bland dem med utländsk bakgrund.
De systemrisker som överbelåning medför har uppmärksammats av bland andra riksbankschefen. Trots detta påstås att det går fantastiskt för Sverige och att Sverige har en urstark ekonomi. Anders Borg konstaterade med en zoologisk metafor att ”Sverige är nu Europas tigerekonomi”, medan Magdalena Andersson använde en liknelse från motorvärlden ”Svensk ekonomi är urstark, går lika bra och snabbt som en nyproducerad Tesla”.
Denna överdrivna bild har ofta okritiskt upprepats av pressen. Aftonbladet uppmanar sina läsare ”Lägg champagnen på is” och skriver ”Sluta oroa dig – det går hur bra som helst för Sverige”, medan Expressen tidigare har kallat Sverige ”bäst av världens ekonomier”.
Det går dock inte särskilt bra för Sverige. Tillväxt av BNP per capita har legat och förväntas även närmaste åren ligga under sitt historiska genomsnitt. De till synes starka tillväxtsiffrorna som saluförs innehåller i själva verket luft i form av en flyktingdriven befolkningsökning. Det är resurser per person som avgör länders välfärd och privata köpkraft, inte dess folkmängd. Nationens välstånd mäts därför med BNP per invånare. Trots att detta tillhör allmänbildningen och lärs ut i skolan började Alliansregeringen i smyg att exkludera BNP per invånare mått ur statsbudgeten – vilket jag var först med att uppmärksamma. Detta är ett av många tricks som används för att kamouflera den svaga tillväxten.
Min nästa bok handlar därför om den förskönade Sverigebilden och osunda tecken i folkhemmets ekonomi. Boken kommer att vara på drygt 200 sidor och släpps i april 2018. Syftet är att pedagogiskt förklara situationen och möjliggöra för medborgarna att informera sig själva, i stället för att förlita sig på den bild som förmedlas.
Frågan i sig låter verkligen intressant. Statsskuld på 1200 miljarder, men på 10 år har privata låneskulden ökat med 5000 miljarder samtidigt som huspriserna är på ett all time high.
Kan detta bli Tinos version av The Big Short, vad tror ni boken kommer få för effekt?
