varför talar vissa svenskar bättre svenska än andra svenskar?

hade 2 samtal idag, efter samtalen fick jag reda på att båda var helsvenskar, dem hette Göran & Håkan.. när jag pratade med Göran förstod jag direkt att han var svensk, men Håkan alltså.. han pratade riktigt bra men det var något som inte satt..

varför vet jag ej riktigt.. har det med dialekten att göra? är det hur man uttalar ÅÄÖ som är dem avgörande faktorerna?

Kan du försöka komma på vad det var som var off med Håkan?

Var det verkligen Håkan och Göran eller "Hakan" och "Goran"?

Eller är det någon diskussion mellan rikssvenska och dialekter?

Är du själv av utländsk härkomst?

Isåfall är det kanske naturligt att det du hör i din omgivning och i radio/TV är "riktig svenska", sen träffar du en gotlänning eller en skåning och kan knappt förstå dem.

Om så är det en fråga om dialekter, och faktiskt är att vissa infödda svenskar har svårt att förstå andra svenskar med riktigt grova lokala dialekter.

Troligen är det på samma sätt i alla länder. I till exempel Danmark är ju skillnaden mellan dialekterna sjukt stora, och i Norge är de så stora att de betraktas som olika språk: norska och nynorska.

Håkan kan ha haft tal- och skrivsvårigheter eller dyslexi så han har svårt att skapa en korrekt meningsbyggnad, sätta rätt böjning på orden och välja rätt ord för rätt sammanhang m.m.

Berätta vad det var med Håkan som lät konstigt.

Förmågan att uttrycka sig har nog mycket att göra med ordförrådet, läsa mycket böcker har en positiv effekt. Folk är ju individuella, en del har mundiarré medan andra är korta och kärnfulla när de uttrycker sig.

Du verkar mindre bra på svenska så jag litar inte på din förmåga att bedöma detta. Det heter nämligen:

För de flesta invandrare är det "U" som är det svåraste ljudet, inte ÅÄÖ.
Jag är medveten om att tråden handlar om svenskar som pratar sämre svenska än andra svenskar, men svårigheterna kanske är samma.

Oavsett vilket språk det gäller kommer en del människor att vara bättre än andra. Vad det beror på kan säkert variera, men tänkbara anledningar är tex:

- mer eller mindre bildning (obs bildning, inte utbildning)
- mer eller mindre utbildning
- varierande dialekter (dvs hur språket förändras beroende på var man lärde sig det)
- varierande sociolekter (dvs hur språket förändras beroende på vilka man umgås med)
- prataren anpassar sitt språk efter den som lyssnar: prataren använder ett mer "komplicerat" språk med en akademiker, men ett "enklare" språk med någon som saknar utbildning

Med tanke på TS rubrik och egna bruk av det svenska språket, skulle jag vilja omformulera allt till:

Jag hade två samtal idag. Efter samtalen fick jag reda på att båda var helsvenskar; ”Göran” respektive ”Håkan”.
Under samtalet med Göran förstod jag direkt att han var svensk, men under samtalet med Håkan — som förvisso pratade riktigt bra svenska — var det något som inte riktigt stämde och jag vet inte vad. Kan det ha med dialekten att göra? Kan sättet man uttalar ”ÅÄÖ” på vara en anledning?

OnT: Dialekten kan säkert spela in, men det kan ju också föreligga någon form av funktionshinder som gör att Håkan inte ”pratar rent”. Jag hade själv ett samtal en gång med en person som lät ungefär som om han vore stupfull eller hade downs syndrom. Jag fick sedermera veta att vederbörande drabbats av en stroke ett par år tidigare och då förlorat en del av sitt tal. Det kan kanske vara något sådant — eller liknande — som spökar hos Håkan?

Ja, det har jag märkt. När dom ska säga "hur" så säger dom ofta "hor" istället, och det betyder ju som alla vet nåt helt annat.

Det finns människor från som pratar dialekt från en geografiskt ställe eller yrkesgrupp så att man inte förstå vad de säger.