Känner på mig att trådstarten blir lång, ber om ursäkt i förskott.
Bakgrundsinfo: Jag har aldrig vetat vad jag vill bli när jag blir stor. Eller... jag ville gärna jobba med djur, men min familjesituation satte på olika sätt käppar i hjulet för mig (extremt lång historia men i korta ordalag kan man väl nämna narcissism och andra mindre trevliga störningar) och min uppväxt handlade mest om att överleva, att följa mina drömmar existerade inte.
Nå väl, i gymnasiet valde jag helt fel, pga tidigare nämnda omständigheter (jag skulle misslyckas, det var hela poängen) och gick aldrig ut gymnasiet.
Har ändå kunnat försörja mig på diverse enklare jobb som städning, tidninsbud och som personlig assistent. Under tiden har jag funderat på vad jag skulle vilja jobba med "på riktigt", men inte funderat färdigt. När jag var 25 bestämde jag mig för att läsa in gymnasiekompetens på komvux och hoppades att jag då skulle få en "uppenbarelse" om vad jag skulle vilja göra. Hade jätteroligt, alla ämnen var intressanta (läste bl.a. historia, geografi, samhällskunskap och svenska och engelska) och jag fick väldigt bra betyg i alla ämnen. Men uppenbarelsen uteblev, i stället blev jag gravid lagom till sista terminen och la framtidsplanerna på hyllan.
Men, i alla fall, nu har lillan börjat i skolan och jag är less på att städa, och jag har alltid hatat att jobba som personlig assistent.
Har fått upp ögonen för buss- & lokföraryrkena. Ett bussföretag har då och då bussförarutbildning där de bjuder på busskortet mot att man jobbar hos dem. En bekant till mig och jag själv sökte förra hösten och klarade alla steg i urvalsprocessen och skulle börja. Av personliga skäl valde jag att skjuta på det lite, en utbildning skulle starta på våren och en på hösten och jag ville hoppa på den senare varianten. Men vännen valde den tidigare och trivs skitbra med jobbet.
Naturligtivs så strulade det till sig på företaget så det blev ingen utbildning nu under hösten utan det ska starta till våren och det enda jag behöver göra när det drar igång är att skicka ett mail om att jag fortfarande är intresserad så är jag garanterad plats på utbildningen.
Men, nu till det jag vill fråga om:
Du som är bussförare, vad tycker du om ditt jobb? Vad är för- och nackdelarna?
Det som gör mig mest bekymrad är arbetstiderna med körningar på morgon/förmiddag, sedan uppehåll och sedan körning igen eftermiddag/kväll. Känns trist att vara borta när lillan ska vakna, sedan vara ledig när hon är i skolan, och så jobba när hon kommer hem/lägger sig. Eller hur ser ni på det?
Lokföraryrket har jag också tittat på och en kursstart som passar mig är till hösten -18.
Du lokförare, vad har du att säga om det? Bussförarjobbet har jag numera lite inblick i, men lokföraryrket har jag noll koll på så berätta gärna för mig vad som kan vara värt att veta, både bra och dåligt.
Är fortfarande osäker på vad jag vill blir när jag blir stor, men dessa två yrkeskategorier känns i alla fall lockande.
Tack för att du orkade läsa ända hit.
Bakgrundsinfo: Jag har aldrig vetat vad jag vill bli när jag blir stor. Eller... jag ville gärna jobba med djur, men min familjesituation satte på olika sätt käppar i hjulet för mig (extremt lång historia men i korta ordalag kan man väl nämna narcissism och andra mindre trevliga störningar) och min uppväxt handlade mest om att överleva, att följa mina drömmar existerade inte.
Nå väl, i gymnasiet valde jag helt fel, pga tidigare nämnda omständigheter (jag skulle misslyckas, det var hela poängen) och gick aldrig ut gymnasiet.
Har ändå kunnat försörja mig på diverse enklare jobb som städning, tidninsbud och som personlig assistent. Under tiden har jag funderat på vad jag skulle vilja jobba med "på riktigt", men inte funderat färdigt. När jag var 25 bestämde jag mig för att läsa in gymnasiekompetens på komvux och hoppades att jag då skulle få en "uppenbarelse" om vad jag skulle vilja göra. Hade jätteroligt, alla ämnen var intressanta (läste bl.a. historia, geografi, samhällskunskap och svenska och engelska) och jag fick väldigt bra betyg i alla ämnen. Men uppenbarelsen uteblev, i stället blev jag gravid lagom till sista terminen och la framtidsplanerna på hyllan.
Men, i alla fall, nu har lillan börjat i skolan och jag är less på att städa, och jag har alltid hatat att jobba som personlig assistent.
Har fått upp ögonen för buss- & lokföraryrkena. Ett bussföretag har då och då bussförarutbildning där de bjuder på busskortet mot att man jobbar hos dem. En bekant till mig och jag själv sökte förra hösten och klarade alla steg i urvalsprocessen och skulle börja. Av personliga skäl valde jag att skjuta på det lite, en utbildning skulle starta på våren och en på hösten och jag ville hoppa på den senare varianten. Men vännen valde den tidigare och trivs skitbra med jobbet.
Naturligtivs så strulade det till sig på företaget så det blev ingen utbildning nu under hösten utan det ska starta till våren och det enda jag behöver göra när det drar igång är att skicka ett mail om att jag fortfarande är intresserad så är jag garanterad plats på utbildningen.
Men, nu till det jag vill fråga om:
Du som är bussförare, vad tycker du om ditt jobb? Vad är för- och nackdelarna?
Det som gör mig mest bekymrad är arbetstiderna med körningar på morgon/förmiddag, sedan uppehåll och sedan körning igen eftermiddag/kväll. Känns trist att vara borta när lillan ska vakna, sedan vara ledig när hon är i skolan, och så jobba när hon kommer hem/lägger sig. Eller hur ser ni på det?
Lokföraryrket har jag också tittat på och en kursstart som passar mig är till hösten -18.
Du lokförare, vad har du att säga om det? Bussförarjobbet har jag numera lite inblick i, men lokföraryrket har jag noll koll på så berätta gärna för mig vad som kan vara värt att veta, både bra och dåligt.
Är fortfarande osäker på vad jag vill blir när jag blir stor, men dessa två yrkeskategorier känns i alla fall lockande.
Tack för att du orkade läsa ända hit.