Citat:
Ursprungligen postat av
WordWarrior
Tack för ett inlägg som för en gångs skull erkänner manliga uppoffringar och manligt lidande. Det hedrar dig, och vi behöver fler som du!
Är du kvinna?
Det stämmer att kvinnor i allmänhet fullkomligt struntar i manligt lidande och att deras empati är ganska obefintlig i jämförelse med mäns. Men så dyker det upp ännu en fejkare och du liksom de flesta andra går på det. Ni går ständigt i denna fälla och på ett sätt är det begripligt eftersom man ju helst inte skulle vilja att verkligheten ska se ut som den gör. Men det gör den.
Alla stora konstnärer, tänkare och nästan alla betydande uppfinnare är män och jag skulle vilja påstå att detta har med empatiförmåga att göra. Förmågan att på djupet leva sig in i andra situationer, andra människor, andra världar, andra förutsättningar, andra omständigheter... kvinnor saknar i allmänhet denna förmåga.
Citat:
Ursprungligen postat av
WordWarrior
svenska kvinnor har förvandlats till egoistiska kravmaskiner. För att de kan.
Jäpp. Lyssna helt kort på den här svenska tjejen:
https://www.youtube.com/watch?v=1Obhlu5tGCg#t=1m02s
Killarna bara tackar och tar emot! Vilka män. Dessa mesar utan självrespekt är Sveriges framtid.
Citat:
Ursprungligen postat av
Dr.skalmanski
Jag har funderat lite på det höär medan jag tog en cykeltur igår och har kommit fram till att kvinnor besitter något som kan betecknas som "fejkad empati" till skillnad från mäns riktiga autentiska empati.
När en man känner empati (och givetvis finns det en del män som inte kan göra det, men de är undantag) så är den osjälvisk och inriktad på att den andre personen ska få det bättre. Det är här b.l.a som man ser män offra sitt liv för sin partner och/eller sin familj.
När en kvinna känner empati så är det av själviska skäl, hon känner empati för att hon inte vill få skuldkänslor för att hon inte får det, för att hon förväntas ha det, eller så simulerar hon bara. När det gäller ensamkommande flyktingbarn är det nog sexuell attaraktion, undermedveten eller medveten.
Varför tror jag detta? Jo p.g.a
1) Som innan nämnts, män offrar sig för sin familj, kvinnor gör det inte, definitivt inte för sin partner.
2) Kvinnor avslutar de flesta förhållanden och har ofta ny partner snabbt efter förhållandet tagit slut (ibland t.o.m innan det tagit slut)
3) Kvinnor kan inte bli förälskade i män (enbart "fejkat" förälskade, män kan däremot bli förälskade i kvinnor. När kvinnor är tillsammans med en man är det för pengarna, statusen etc, av egoistiska skäl)
4) Man kan inte prata med problem med kvinnor. De ger inga förslag på hur ens situatiuon ska förbättras, enbart "åh vad synd det är om dig" följt av irritaion. Män däremot ger konkreta lösningar och genuint försöker hjälpa en.
Exakt, det handlar om fejkande. Det är gullegull och oj oj oj vad synd om stackars bortsprungna kattungen och ensamkommande Ahmed, men det är ingen verklighetsförankring i inlevelsen, ingen problemanalys utan bara ett planlöst gullande hit och dit utan att man egentligen bryr sig på ett djupare plan. De låter hellre katten leva trots att den är svårt sjuk, de låter den hellre fortsätta ett liv i ständiga plågor bara för att få fortsätta att gullegulla med den.
Ibland kan också den bästa hjälpen vara att inte ge någon hjälp alls, men sånt fattar inte kvinnor utan de ska genast vara där med sitt eviga gullegullande som bara förvärrar situationen.