Citat:
Ursprungligen postat av
Fagerhult
Vet inte varför men varje dag funderar jag på hur jag skulle ha gjort om jag såg någon bli misshandlad, rånad eller våldtagen osv. Jag känner mig väldigt feg och är rädd för att jag inte skulle våga ingripa och sedan få det på mitt samvete.
Kollar ibland på sociala experiment och läser alltid folk som skriver "fega jävlar som inte ingriper".
Om jag till exempel hade sett två killar så och sparka på någon så vettefan om jag hade vågat göra nåt alltså. Ringa polisen, självklart, men att hoppa in och avbryta vet jag inte om jag skulle våga. Man kan ju själv bli skjuten, knivhuggen eller misshandlad.
Jag hatar mig själv för detta, verkligen. Är det någon som har hamnat i en sådan situation? Vad hände?
Ni med civilkurage, tänker ni aldrig på att chansen finns att ni dör på kuppen eller råkar ut för svåra skador?
Handlar man annorlunda i stundens hetta tro?
Nej du kommer inte handla annorlunda i stundens hetta när du tänker som du gör. Du kommer agera som 80% av befolkningen hade gjort. Blivit rädd och inte gjort ett skit mer än att få panik.
Detta är något som man föds med och går inte att "träna in"
Det är dåliga gener och inget annat.
Bra gener däremot, dvs forna och äkta krigar/överlevar gener (så som vi från början är skapta. Och NEJ, att se det som smart och att det egentligen skulle vara "överlevar" genen att stå vid sidan och titta när en medmänniska blir nedslagen eller våldtagen, rånad whatever är en vek gen och ingenting annat)
Bra gener, så som jag själv, en sådan människa njuter av att komma i sådana situationer. Man får en känsla som man mår så fruktansvärt bra av. Ett adrenalinpåslag och en oerhörd överlägsenhet. Det bästa en man kan känna. För man vet om att ingenting kan stoppa en. Man kommer vinna. Man får utöva våld och makt på ett "lagligt sätt"
Jag har varit med i liknande situationer och jag älskar det. Ingenting någonsin kan skapa en bättre känsla, inte ens en drog. Möjligtvis MDMA första gången. Men det är en mjuk känsla och inte alls lika tillfredsställande på alla plan så som känslan av att totalt dominera en annan människa genom våld, förnedring och makt i ett "krig" mot någon annan som tror dem ska dominera.
Det är ju bara att kolla tillbaka i tiden. När inga jävla sociala regler fanns, utan den som var starkast, mest brutal, mest dominant och också smartast var den med bäst gener. Den alla såg upp till men också fruktade. Den alla kvinnor suktade efter och ville sprida sina gener med. Likadant idag, bara det att dagens samhällssituation tillåter inte dessa beteenden eftersom allt styrs helt annorlunda numera.
I dag handlar det om att ha så stort jävla ego som möjligt, vara så falsk som möjligt så man blir omtyckt av allt och alla så att man kan komma långt i sin karriär och tjäna mycket pengar.
Att genom pengar och karriärstatus få kvinnor. Det sorgliga är bara att kvinnorna kommer ändå förr eller senare vara otrogna för dem dras naturligt till den manliga krigar-genen.
Det är egentligen den helt motsatta mansrollen som är effektivast idag. Den feminina mannen.
Bara kolla vad som håller på att hända. Kvinnorna börjar få alldeles för mycket makt och styr oss män till att bli mjukare och mer feminina. Det resulterar i att vi idag har människor som inte "vet deras egna kön"
Detta är ett resultat av generationer där samhället stryper våra riktiga jag och dåliga gener blandas med bra gener.
Förr fanns det inte ens på kartan att en bra krigare skulle sprida sina värdefulla gener med en värdelös kvinna som inte kunde kriga. Dem fick hålla sig på sin kant och skapa sina ynkryggar som var tvungna att gömma sig hela sitt liv.
Liknande med dagens människor med dåliga gener som istället gömmer sig bakom falskhet då deras riktiga jag är inget annat än en liknelse med en påse med luft. Något som borde ligga på en soptipp och brännas.
Säga vad man vill om Hitler, men han hade en poäng i sitt handlande även om han var oerhört brutal i dagens sätt att se det.