Citat:
Ursprungligen postat av
wodelar
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap...kolet-bildades.
Enligt slutet av artikeln : "till exempel supervulkaner, sprutat ut så mycket aska i atmosfären att det blivit en växthuseffekt. Solvärmen har ”stängts in” under ett lock av partiklar och därmed har temperaturerna gått upp kraftigt igen, och isarna smält".
Aska i atmosfären har väl en avkylande effekt; till exempel år 536,540 & 1815.
Koldioxiden från vulkanerna borde vara rätt (subduktion) ?
Överraskande med artikeln är också att så mycket av koldioxidsänkan under Karbon, inte frigjordes till atmosfären igen genom förmultningen av förnan. Men som bekant skapades kolet då, så förmodligen måste biomerna haft en mycket större biologisk tillväxt än vad som hann brytas ned i kretsloppet.
Finns även en teori om att sauropoderna under Jura kunde bli så stora tack vare högre syrehalt och snabbväxande frodig grönska.
Den höga syrehalten som rådde under karbon höll inte i sig på samma nivå särskilt lång tid efter karbon-periodens slut. Under både perm och trias var syrenivåerna väsentligt lägre, t.o.m. en bra bit lägre än idag. De låga syrenivåerna tros faktiskt vara en bidragande orsak till dinosauriernas dominans tack vare en effektivare andning (m.h.a. luftsäckar, likt dagens fåglar).
Som andra har skrivit så har vulkanaska typiskt en avkylande (och kortvarig) effekt. Den koldioxid som frigörs vid vulkanutbrott har en uppvärmande effekt och har så under en mycket längre period. Som en tidigare skribent skrev så fungerar vulkaner som en återställande mekanism när klimatet har blivit kraftigt avkylt genom att koldioxid ackumuleras i atmosfären (när samtidigt koldioxidupptagningen antingen är hämmad (av ett kallt, torrt klimat (vilket gör att
vittring av berg är en långsammare process)) eller helt avstängd, som fallet "
Snöbollsjorden" för ~700 miljoner år sedan (vulkaner struntar helt oförskämt i att det är några kilometer is ovanför)).
Citat:
Ursprungligen postat av
kxyz
Det finns en teori att träden vid början av karbon-tiden hade börjat bilda lignin vilket svamparna lärde sig bryta ner först i slutet av perioden. Därav skulle de stora kolavlagringarna ha uppkommit.
För den intresserade finns mer att läsa här:
Carboniferous - Rock and coal - Wikipedia
Citat:
The large coal deposits of the Carboniferous may owe their existence primarily to two factors. The first of these is the appearance of wood tissue and bark-bearing trees. The evolution of the wood fiber lignin and the bark-sealing, waxy substance suberin variously opposed decay organisms so effectively that dead materials accumulated long enough to fossilise on a large scale.
[...]
The Carboniferous trees made extensive use of lignin. They had bark to wood ratios of 8 to 1, and even as high as 20 to 1. This compares to modern values less than 1 to 4.
Det bör här noteras att trä består av 10-30% lignin medan bark består av 40-60% lignin.
Hoarding-festen av kol höll i sig tills dess "rusmedlet" tog slut (i.e. koldioxidhalten sjönk till låg nivå med nedklyning som följd) och/eller att det skedde en allmän nedkylning av klimatet av en orelaterad anledning. Regnskogarna kollapsade helt:
Carboniferous rainforest collapse - Wikipedia
Något OT, men ett kul sidspår: Jordens kärna kommer ha hunnit svalna tillräckligt för att kontinentaldrift ska upphöra långt innan dess att solen har uppnått en ålder då den kan anses döende. Vid det läget kommer koldioxiden, som binds från atmosfären till karbonater under vittringsprocessen, inte längre att återföras till atmosfären via vulkaner längre, och allt liv som i någon mån är beroende av fotosyntes kommer långsamt men säkert dö ut. Och med det; Godnatt!
