Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2017-10-18, 17:17
  #1
Medlem
Hej, jag har så svårt att kontrollera mina känslor som tar över mig hela tiden.
Jag vill leva ut dem men vill inte att folk ska komma för nära den låga som jag känner brinner inom mig.

Jag bli aggressiv och visar "tänderna" mot folk som vill komma mig nära.
Jag slår i saker runt om som en känsla som måste ut ur mig!
Jag vill säga hemska saker till dessa personer men är rädd för konsekvenserna som uppkommer...
Även mot kvinnor. Det är inget våld men jag kan inte uttrycka mina känslor mot personerna för att det är så elakt.. men jag vet inte vad jag ska göra...

Någon här som har ett gott råd?
Citera
2017-10-18, 18:04
  #2
Medlem
snivlems avatar
men du behöver ju prata med nån. professionell hjälp finns. kontakta vårdcentral eller psykakuten?
Citera
2017-10-18, 21:36
  #3
Medlem
Kaptenen.Fillings avatar
Andas. Meditera och ta det lungt. Dina känslor är inte du. Det är endast impulser från dina negativa tankar.

Sätt dig ner och skriv ner på pappret.

"Kära Adam. Varför är jag så arg? "" Och härifrån svara du endast vad du känner just nu i nuet. Asså allt. Börja inte diskutera med dig utan skriv allt som ploppar upp i hjärnbarken."
Exp: Kära Adam. Varför är jag arg? Jag vet inte. Men jag känner ett stort vrede inom mig, varifrån och varför? Jag hatar tomtenissar för dom är så skäggiga söta dvärgar. Typ.

Ju mer ärlig du är mot dig desto mer kommer du kunna gräva ner dig till roten av felet. Oftast är det tankar, att du inte vågar vara dig själv, känna att du är dömd för att vara konstig. Men allt detta är skitsnack från dig själv och din bakgrund som från pojk till man eller flicka till kvinna.

Obs!!! Om du har svårt att vara ärlig mot dig och dina käsnlor. Ta en sup eller två. Lite alkohol hjälper att öppna den jävliga käften

Ha det <3
Citera
2017-10-18, 22:30
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av snivlem
men du behöver ju prata med nån. professionell hjälp finns. kontakta vårdcentral eller psykakuten?
Jag gör det dagligen. Dom säger bara att det beror på mina tidigare upplevelser.
Det är som att dom utifrån nuddar min eld, då bränns det...
Citera
2017-10-18, 22:44
  #5
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Kaptenen.Filling
Andas. Meditera och ta det lungt. Dina känslor är inte du. Det är endast impulser från dina negativa tankar.

Sätt dig ner och skriv ner på pappret.

"Kära Adam. Varför är jag så arg? "" Och härifrån svara du endast vad du känner just nu i nuet. Asså allt. Börja inte diskutera med dig utan skriv allt som ploppar upp i hjärnbarken."
Exp: Kära Adam. Varför är jag arg? Jag vet inte. Men jag känner ett stort vrede inom mig, varifrån och varför? Jag hatar tomtenissar för dom är så skäggiga söta dvärgar. Typ.

Ju mer ärlig du är mot dig desto mer kommer du kunna gräva ner dig till roten av felet. Oftast är det tankar, att du inte vågar vara dig själv, känna att du är dömd för att vara konstig. Men allt detta är skitsnack från dig själv och din bakgrund som från pojk till man eller flicka till kvinna.

Obs!!! Om du har svårt att vara ärlig mot dig och dina käsnlor. Ta en sup eller två. Lite alkohol hjälper att öppna den jävliga käften

Ha det <3

Jag gillar inte dom människor som försöker göra intrång i mitt liv. Fastän jag tidigare berättat för dem att jag inte vill ha kontakt med dom, någonsin mer.
Trots det fortsätter det.
Kära "mitt namn" jag är pissförbannad för att folk vill komma nära min romantiska/poetiska personlighet fastän jag inte ens vill lära känna dom.
Jag har berättat för dem tydligt och artigt men dom bryr sig inte.
Det är tjejer (jag är kille) som söker upp min uppmärksamhet hela jävla tiden. Jag är så less på det. Jag stöter bort dom på helt fel sätt. Jag borde bara le hela tiden och ignorera men då börjar det igen. Jag vill med min personlighet utveckla bekantskap med endast få personer som jag känner att de personerna kommer ha inverkan i mitt liv.
Jag vill helt enkelt inte vara eller ens försöka bli deras vän. Fastän dom vill bli min.
Jag vill verkligen inte ens lära känna dessa personer.
Jag TROR dessutom att några av dessa personer är kär/gillar mig.
Men hur jag än gör så blir det fel. Då blir jag arg.
Men bara där att jag blir arg bör folk redan där förstå att jag inte vill vara med dom.
Jag slåss inte mot människor men vredet inom mig bli så starkt när människor rör vid denna punkt.
Citera
2017-10-19, 10:40
  #6
Medlem
Kaptenen.Fillings avatar
Citat:
Ursprungligen postat av ManOfVisdom
Jag gillar inte dom människor som försöker göra intrång i mitt liv. Fastän jag tidigare berättat för dem att jag inte vill ha kontakt med dom, någonsin mer.
Trots det fortsätter det.
Kära "mitt namn" jag är pissförbannad för att folk vill komma nära min romantiska/poetiska personlighet fastän jag inte ens vill lära känna dom.
Jag har berättat för dem tydligt och artigt men dom bryr sig inte.
Det är tjejer (jag är kille) som söker upp min uppmärksamhet hela jävla tiden. Jag är så less på det. Jag stöter bort dom på helt fel sätt. Jag borde bara le hela tiden och ignorera men då börjar det igen. Jag vill med min personlighet utveckla bekantskap med endast få personer som jag känner att de personerna kommer ha inverkan i mitt liv.
Jag vill helt enkelt inte vara eller ens försöka bli deras vän. Fastän dom vill bli min.
Jag vill verkligen inte ens lära känna dessa personer.
Jag TROR dessutom att några av dessa personer är kär/gillar mig.
Men hur jag än gör så blir det fel. Då blir jag arg.
Men bara där att jag blir arg bör folk redan där förstå att jag inte vill vara med dom.
Jag slåss inte mot människor men vredet inom mig bli så starkt när människor rör vid denna punkt.

Detta är väldigt individuellt. Du kanske upplever världen på ett sätt som ger dig denna bild.
Men med din beskrivning om jag förstått dig rätt. Så gillar du inte när folk vill komma närmare dig än ytan?

Antagligen ber du dom trevligt dra och respekterar din tid på denna jord mycket viktig. Då kommer du per automatik att stöta bort dessa människor.
Angående dina arga känslor för att du inte vet hur du ska uttrycka dig är ett problem. Vi kan inte ha massa stolta arga män gå amok.

Förstå dig vad denna ilska kommer ifrån. Varför blir du arg när folk inte förstår sig? Varför blir du arg när människor vill nå dig på insidan.?
Om det endast gäller en grupp eller få människor så är ju problemet folket du hänger med eller vistas med.

Du kanske inte vill visa dig sårbar min vän.
Skriv pm om det är lättare för dig
Citera
2017-10-19, 19:50
  #7
Medlem
pillowpops avatar
Citat:
Ursprungligen postat av ManOfVisdom
Hej, jag har så svårt att kontrollera mina känslor som tar över mig hela tiden.
Jag vill leva ut dem men vill inte att folk ska komma för nära den låga som jag känner brinner inom mig.

Jag bli aggressiv och visar "tänderna" mot folk som vill komma mig nära.
Jag slår i saker runt om som en känsla som måste ut ur mig!
Jag vill säga hemska saker till dessa personer men är rädd för konsekvenserna som uppkommer...
Även mot kvinnor. Det är inget våld men jag kan inte uttrycka mina känslor mot personerna för att det är så elakt.. men jag vet inte vad jag ska göra...

Någon här som har ett gott råd?

Kanske kan börja i någon ände.
Aggressivitet kommer ju ofta ur rädsla, känns det som det kan ligga bakom?
Hur var det med känslor i din familj när du växte upp?
Citera
2017-10-20, 09:03
  #8
Medlem
Krongjorts avatar

Allt du vill göra mot andra, gör det först mot dig, så att du vet hur det känns för en annan om du gör det. Det som händer om du gör det mot en annan, det är att den får lida, sen en dag så återkommer hela det lidandet till dig, för att du ska känna av det också och lära dig, vilket betyder att du och en annan får lida. Gör du det bara mot dig själv först, så kanske du slipper lära dig den andra vägen, samt att du slipper dåligt samvete över all smärta du orsakade. Ska du säga elaka saker till andra så pröva, om ändå så bara i tanken, att säga detsamma om/till dig själv först och mena det. Du är rädd, därför blir du ilsken, så, vad är du rädd för? Behöver inte berätta det för någon här utan ta reda på det i dig själv istället, senare när rädslan släpper så försvinner all aggressivitet samtidigt. Aggressiviteten är chihuahuans kuliss för att dölja sin osäkerhet och rädsla. Med det sagt är du inte en chihuahua men tror du själv kan ha uppmärksammat beteendet hos hundrasen som användes i detta exempel. Allt kommer att gå bra, hur rädd du än blir så går du inte sönder av rädslan. Lycka till med sökandet!
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback