Vad tänker icke-autister när de ser musikvideor?

https://www.youtube.com/watch?v=Mtau4v6foHA dök upp på min feed.

Jag undrar vad fan det är jag ser och hur icke-autister (normala människor) tolkar och tänker när de ser detta.

Allt ser så fejk, upplagt, överdrivet och tillgjort ut att hela illusionen försvinner helt. Rösterna är gnälliga och ostiga, känns som att man tittar på TV-shop där de försöker sälja något. Någonting ser fel ut när en 45-årig gubbe klär sig ungdomligt och sjunger lätt romantikporr till vad man bara kan anta är målgruppen småtjejer.

Har ni sett Baries värld på DVD? Den är överdrivet princessig och där för att sälja fler barbiedockor. Likadant med Action Man DVDerna (någon typ av dålig action för barn), riktigt kassa och där för att sälja fler action man figurer. Jag får samma känsla här.

Jag tycker också att sångarna är tondöva. En massa monotona "AAAAAAAAAAAAAA" på slutet eftersom att de egentligen inte kan sjunga och antagligen förskönat allt på mixbordet. De dansar riktigt jävla dåligt.

De ser ut som narcissister hela bunten och jag tänker bara på vad för slags narcissistiska människor det måste vara som söker sig till ett sådant arbete. Dessutom tycker jag att väldigt lite i videon hänger ihop.. bara en rad smörja, worse story than twilight.

Det är min autistiska bild av det. Jag vill förstå hur ni icke-autister upplever videon. Berätta era intryck och spontana tolkningar och spontana tankar.

Jag hör musik. Ser lite blandade klipp som sätts ihop som troligtvis inte har nåt med sången att göra. Och så lite dans som i alla musikvideor

Folk har sina liv och problem, sen kommer musiken, alla blir glada och dansar. Samma sound och tema som typ all latino/spanskspråkig musik. Men tycker inte det ser mer fejk och tillgjort ut än någon annan musikvideo. Det där överdrivna är bara deras kultur, festligheter ska liksom vara så JÄVLA festliga.
Vet inte med Sydamerika, men spanjorerna iaf tar 2 bärs sen dansar de högljutt till musik från 2012 i fem timmar med ett ansiktsuttryck som skulle utgöra hets mot folkgrupp här i Sverige.

Det enda jag tyckte var intressant med videon var att det var ovanligt fula bandmedlemmar. Det måste ju ändå va en hit med så många visningar.

Tanken var inte att peka ut just latinos. Det gäller stort sett all musik. Jag kan lätt tänka mig att folk ser och hör festligheten i låtne och bara följer med.

Men tycker ni inte att det ser jävligt töntigt ut? De flesta av er säger att "jag ser musik. alla glada." typ. Men slår det er inte hur pass extremt tillgjort det är eller bryr ni er helt enkelt inte? De tar helt "vardagliga" saker och försöker skryta om det. Typ, wow, killen knappar på sin telefon i slow motion... kom igen för fan, så jävla töntigt och ostigt. Eller så pratar han med någon flicka och ler och hon ler tillbaka och de är uppklädda och grejer. Aha, okej, varför fan ska jag bry mig?

Tror jag känner stort förakt till det jag ser här.

Det måste finnas någon tolkning här som är icke-autistisk som folk dras till, och det måste finnas något autistiskt med min tolkning.

Är det musikvideor i allmänhet? Om du ser folk som dansar eller firar något, känner du samma sak? Filmen vill nog berätta en historia som förmedlar glädje i gemenskap, musik och glädje. Att de tittar på varandra, dansar och ler är sådant som förknippas med gemenskap, musik och glädje.

"Är det musikvideor i allmänhet?", ja.

Är det det man ser som icke-autist?

Jag ser en filmstudio med diverse människor, en blandning av narcissister, normala esteter med mera, och en massa människor som mest ser pengar i det hela som anspelar på människors naivitet. För hela skiten ser jävligt fejk ut och då förstår jag inte varför man ska njuta av något som är 100% fejk.

Verkligheten: https://www.youtube.com/watch?v=7csZON-IxxI

Haha, det stämmer nog bra det. Jag antar att du ser mer tvådimensionellt på vad som händer, att din hjärna inte tar helheten och skapar en "suspension of disbelief". Istället ser du vad som faktiskt händer och separerar bitarna från helheten. Testade att googla "autism suspension of disbelief" och fick fram en blogg skriven av någon med autism:

"Suspension of disbelief is a term applied often when reading fiction or watching a movie or a play. It is an appropriate term for allowing oneself to suspend your rational thought and knowledge of how the world works, what is possible and not possible in order to participate fully in the experience of the movie or story.
When it comes to neurology we can’t simply suspend our neurology for a bit. I can’t suspend my autism..."

Jag behöver nog lite suspension of disbelief.... är så jävla spänd hela tiden.

Asså musikvideor har sällan en poäng i min mening. Det finns inget dold budskap. Musikvideon brukar ofta relatera till musiken, mer än så är det inte.