Svenska kvinnor ansluter sig till "Me too"-kampanjen

Om hon ber om det så är det väl inga problem... klaga på soran istället som kör in sin lilla kurdkuk i munnen på ovilliga tjejer... och våldtar till höger och vänster..

nä ingenting är ju fruntimmers fel..

Dagens huvudnyhet i Svenska Dagbladet är att den kända sexnästet KTH Kungliga Tekniska högskolan är drabbat av sexuellt våld.

Ja, dvs tidningen har letat upp tre kända fall sedan 2010. Två polisanmäldes och las ner så de gick inte att bevisa eller var falska. Ett tredje fall var okänt för KTH och utreds fortfarande, så vi vet inte utgången. KTH satte in resurser för att samtala och hjälpa de två första kvinnorna. Ändå ska KTH hängas ut på SvDs förstasida som ett sexnäste som inte bryr sig om kvinnor.

Hur många kan ha gått på KTH sedan 2010? 50.000 studerande? Tre fall, varav inget vunnit i domstol?

Hur mycket tänker media mjölka detta? Likheten med hanteringen av ordet "Rasism" i media år 2012 börjar bli väl stora. Vi vet vad det ordet har kostat Sverige.

En fråga, det talas ju i många av "Meeto" sammanhangen om en "Tystnadskultur" men denna kultur är det väl kvinnorna som stått för? Om nu nästan alla kvinnor utsatts för sexuella övergrepp, som det verkar, men inte anmält det, är det väl de som varit tysta? Vi män som inte gjort något eller sett något har väl inte hållit tyst om någon vi inte visste? Dessutom, genom att inte agera har de gett de män som begått övergrepp tron att det var ok, vilket då lett till att fler kvinnor utsatts, och de män som gått på har fått mer sex än vi andra. Sen har vi ju en sån som Lena Endre som 2010 verkade tycka det var helt ok, men nu kommit på andra tankar, eller den programledare på Morgonpasset (minns tyvärr inte vem) som hade fått propåer men eftersom hon inte skulle vinna något på det tackade nej. För att travestera något, det är kvinnornas fel!

Det slutar väl med att KTH läggs ner för att blidga #metoo och varje civilingenjör utmålas som värsta sexmarodören och presumtiva våldtäktsmannen och får gå i landsflykt. Ingenjörerna, nästa yrkesgrupp efter mediafolk och skådespelare som får shavotera i pressen. Men bönderna då?, "bonde söker fru" måste väl vara den värsta koppleri och sexnästet hittills, eller?

Mest effekt får man om man lägger ner Operan och Dramaten i Stockholm. Underligt att ingen förslagit det. Det pågår tydligen förskräckliga saker där som är omöjligt att stoppa. Det sitter i väggarna.

Dom får väl lägga ner hela sverige. Verkar pågå fruktansvärda saker där. Värre än auschwitz..

#metoo började med Harvey Weinsteinskandalen i Holywood och spred sej snabbt till Sverige. I över en månad har kända och okända kvinnor beskrivit sextrakasserier och övergrepp och krävt en förändring. Mång menar att #metoo inte längre är en rörelse utan en revolution. Här presenterar Expressen vad som hänt under 30 dagar:
https://www.expressen.se/nyheter/30-...r-bara-borjat/

Jag håller med. Det är skrattretande att ta upp KTH som exempel när det är så få fall, och särskilt när skolans ledning visat att de tar alla incidenter på allvar.

Det är juristerna Svenska Dagbladet skulle ha koncentrerat sig på och ta reda på i vilken tingsrätt det har skett, storyn om hjälpande chef, och kvinnliga rådman som skulle suga av honom som tack. Just för att om dessa personer haft våldtäktsmål så är det av intresse, när jobbet går ut på att döma andra människor för gärningar likt detta!

Nu har ju kvinnan skydd i Metoo och skulle framstå som en hjältinna om hon trädde fram.

Jag får en känslan att när man attackerar allt och alla, så försvinner de vidriga fall som saken borde handla om ut i intet. Det blir så att man inte ser skogen för alla träden.

Det är ett hån mot brottsoffer som har blivit utsatta för brott och inte fått gehör hos rättsväsendet. Nu hakar en massa kvinnor på ett tåg och de tar fokus från de verkligt drabbade kvinnorna saken borde handla om.

Mängd, och kollektivism är en bra metod att sopa undan de riktiga problemen som kvinnor utsatts för på ett individuellt plan. När man tar upp en skola som KTH som exempel i denna sak, tar man bort fokus från de riktiga predatorerna som tycker, kanske med all rätt att fruntimmer är dumma, och får vad de förtjänar. Journalister ska faktiskt kunna, rent instinktivt se skillnad på allvaret i olika gärningar!

Jag tror det är grundskälet till varför många (män?) hatar metoo. "4560 kvinnor skriver under om sextrakasserier" är rubriken i tidningen, sanningen är att ett 10-tal utsatts, resten har bara klickat på en knapp på facebook. När sedan politiker tar beslut så går de på rubriken.

Ett exempel från Lund, finns i egen tråd på FB. En våldtäkt begås på en högstadieskola. Förövaren får gå kvar. Den våldtagna måste gå till skolan varje dag och möta honom. Typexempel på brottslighet som ska stoppas och brännmärkas.

Det visar sig att ansvariga skolpolitiker aldrig hörde talas om våldtäkten. För Lunds skolor har ett så omfattande redovisningssystem av trakasserier, påhejat av Miljöpartiet och Vänstern, som omfattar samtliga kränkningar inklusive ett enda ord "hora" på en lunchrast, att våldtäkten hamnade underst bland blanketterna och blev osynlig. Tills sydsvenskan skrev om den, och rektorn fick sparken + skolansvariga politiker.

I samma kommun Lund fick en sextrakasserande lärare jobba kvar i 20 år. Han har också en egen tråd på FB. Här i Lund diareförs fula ord på samma nivå som våldtäkter.

Om jag påstår att i Sverige så gömmer sig alla i kollektivet, just för att slippa ta tag i verkliga problem och brott, är jag fel ute? Det jag noterat är att enskilda människor blir särskilt utsatta när kollektivets intressen har företräde framför enskilda brottsoffer

Dina exempel känner jag så väl till då man inte vill förstöra sin verksamhets goda rykte, med att det finns en pojke på skolan som är avvikande och sexuellt utåtagerande mot flickor. Egentligen är det patetisk, att fasaden är viktigare än verkligheten på en skola, till den grad att man struntar i våldtäkter.

Det som jag finner märkligt är att kampanjen inte inte skillnad på olika brott och vad som är plumpt beteende och liten kränkning, till allvaret i våldtäkt och gruppvåldtäkter. Det jag noterar i vanlig ordning är att de minst kränkta får oftast mest gehör för sin status som kränkt medan de som hade liv som slagits sönder och samman inte får någons intresse.

Jag blir arg, när jag ser vissa kvinnliga jurister på denna lista, för hur kan de vara emot övergrepp mot sina medsystrar under kampanjen, när de de facto själva, deltagit i rättsliga övergrepp mot både män och kvinnor, undrar jag.

Jag tycket det är bra med Metoo kampanjen, som nu spårar ut till att vara över, som om ingenting har hänt. Det Sverige behöver det är något som liknar det som alla juridiska institutioner understödjer i USA. Studenter som med handledning av lärare gör en god insats och lär sig brottmål genom praktiska övningar. Olika Innocence Projects där man granskar felaktigheter inom rättsväsendet, allt från polisens arbete med anmälningar till eventuellt felaktiga domar.

I Sverige har vi en svår sits då det är tabu att kritisera polisen och domstolarna. En sak som måste beaktas och som kräver ett ställe dit folk kan gå och klaga utan risk för repressalier. Det finns många goda skäl att inte anmäla, som det inte talas om då effektan av hämnden mot brottsoffret som kollektivet utdelar är brutal.

Det kampanjen har visat är att svenska rättsväsendet är ett lotteri, med mest nitlotter när en kvinna anmäler brott som har med den sexuella integriteten att göra. Men det ska noteras att män möter samma behandling av likgiltighet från rättsväsendet när de drabbas av brott, trots vittnen och annan bevisning.

Så är det. Bara en välutbildad vit svensk kvinna med hög profil kan bli intervjuad om metoo. Hon hade redan innan metoo en röst, och har kunnat ordna sig en fin framtid oavsett hur hon behandlats för 10 år sedan. Men de som verkligen behöver hjälp, som en våldtagen 15-åring på en skola, får ingen hjälp av den lika hög-profilerade svenska vita kvinnliga skol-politikern som kör sina ramsor om genus. I Sverige tittar vi gärna bort när vi ser ett verkligt offer. Allt ska vara sterilt, även lidandet. metoo passar som hand i handske för svenska journalister.