Slutade själv för några veckor sedan med både det ena och andra, (inte första gången jag slutat, men förhoppningsvis sista) drömmarna är precis som du säger, väldigt frustrerande. Att det inte räcker med att känna suget i vaket tillstånd, utan att man måste känna suget och ruset när man sover kan upplevas som intensivt och jobbigt.
Försöker intala mig själv att drömmarna är något positivt, kanske en del av någon form av inre terapi och bearbetning/utveckling.
Fortsätt kämpa.