Citat:
Läste just en artikel om musikern Peter Lemarc.
Hur tänker ni om vänskap? Hur vet ni om ni är vän med någon? Går det att veta säkert?
Jag tänker att ofta "känner" man vänskap mot någon, men krävs det att den andre känner samma sak för att det ska vara äkta?
Och hur fan vet man vad de andre känner eller tycker om en - kan man fråga regelbundet (varje månad), och kan man ens lita på att folk säger rakt som det är om frågan är direkt ställd? En del vill ju vara artiga, och glider på sanningen av hänsyn (behöver inte alltid vara fel).
Bör man kanske testa sina vänner regelbundet, ett "vänskapstest", så man inte går runt och tror folk är ens goda vänner när de i själva verket ser en som en irriterande bekant?
Eller ska man bara skita i hela frågan, de man gillar gillar man! Och är det inte besvarat? Jaha, då är det väl så, livet går vidare. Man rent av kan inte, ska inte, kräva något av vänner utan är det en vän så erbjuder de självmant det man (på något vis) behöver?
Tankar? Har ni några erfarenheter av vänskap som inte var vänskap?
Hur tänker ni om vänskap? Hur vet ni om ni är vän med någon? Går det att veta säkert?
Jag tänker att ofta "känner" man vänskap mot någon, men krävs det att den andre känner samma sak för att det ska vara äkta?
Och hur fan vet man vad de andre känner eller tycker om en - kan man fråga regelbundet (varje månad), och kan man ens lita på att folk säger rakt som det är om frågan är direkt ställd? En del vill ju vara artiga, och glider på sanningen av hänsyn (behöver inte alltid vara fel).
Bör man kanske testa sina vänner regelbundet, ett "vänskapstest", så man inte går runt och tror folk är ens goda vänner när de i själva verket ser en som en irriterande bekant?
Eller ska man bara skita i hela frågan, de man gillar gillar man! Och är det inte besvarat? Jaha, då är det väl så, livet går vidare. Man rent av kan inte, ska inte, kräva något av vänner utan är det en vän så erbjuder de självmant det man (på något vis) behöver?
Tankar? Har ni några erfarenheter av vänskap som inte var vänskap?
Var en vän, eller vänskaplig, sen får den som vill vara vän med dig, eller vänskaplig tillbaka, vara det på eget initiativ. Vill du inte vara vän, eller vänskaplig, så är det ditt val, likväl som en annan får välja samma om dig eller andra. Att någon inte är vänskaplig gentemot dig, även om du önskar vara vänskaplig, så behöver du inte heller göra som den andre gör utan kan istället rikta dig åt annat håll.
Har haft ett antal vänner genom åren som hellre blev 'vänner' när något annat ansågs viktigare för stunden, eller de var vänner så länge våra intressen var sammanflätade. Saken är väl såhär, folk kommer visa dig vilka de är, oavsett om det är vänner, ovänner eller varken eller, sen är det upp till en själv att avgöra om det är värt det att vara nära den personen. Vänner som bjuder dig på mat, för att nästa dag säga, 'Bjöd dig på mat igår, nu får du bjuda tillbaka idag.", trots att du innan du blev bjuden berättat att du inga pengar har och hellre äter hemma. Det är alltså inte så att du blev bjuden utan du fick ett lån som kallades för bjudning, som du senare skulle betala tillbaka, därför att uppenbarligen så gör vissa så mot dem som de kallar sina vänner.
Kan vara så att du lånar ut pengar till en vän som sitter dåligt till ekonomiskt en längre period, utan krav på återbetalning, men när situationerna är omvända så kan personen endast låna ut med ränta eller frågar efter pengar konstant, trots att den redan har det bra. Det kan vara någon som besöker dig på ett sjukhus där du är inlagd och talar positivt så länge andra är med, men när andra går ut ur rummet så börjar den säga hemska saker som inte direkt är passande att säga till någon som är tungt medicinerad eller mår dåligt, vilket personen såklart vet eftersom att det endast sker mellan fyra ögon och inte fler. Det kan även vara som så att en person är väldigt snäll, trevlig och vänskaplig när ni umgås bara ni två, men när det är fler att umgås med samtidigt så fälls kommentarer om saker som faktiskt sagts i tillit och inte var avsedda att omtalas med andra, saker som du endast skulle säga till någon du litade på, som senare visar att den tilliten var missriktad.
Ett fåtal exempel som kan ske och har skett. Vissa som mobbats börjar själva att mobba andra. Andra som mobbats gör vad de kan för att inte mobba andra samt för att hjälpa de som mobbats. Sen kan vi byta ut ordet mobba till helt enkelt att ha bli behandlad på ett icke önskvärt sätt, så finns paralleller till annat också som kan dras.
Det enda som kan ges som någon form av råd i det hela är väl att vara balanserad nog att varken ris eller ros berör en nämnvärt. Hårda ord riktade mot dig? Som en vindpust. Mjuka ord riktade mot dig? Som en vindpust. Kritik på din person? Som en vindpust. Förhärligande av din person? Som en vindpust. Alltså, varken positiva eller negativa ordalag från en annan, främling likväl som vän eller ovän, ska kunna leda dig åt det håll den som sade det önskat leda dig åt.
Älska din näste så som du älskar dig själv. Älskar inte din näste dig, så älska din näste ändå. Den dagen som detta talesätt för var och en uppenbarar sig i sin fullhet kommer ändå medföra att man älskar sin näste som man älskar sig själv, för man är sin näste. Men nu kommer vi nog bort från trådens kärnämne. Må gott.
Är man själv en bra vän så är väl test på vänskapen dessutom inte direkt vänskapligt kanske.. Precis som du säger. Man får väl utröna detta som med alla andra, tal och handling som speglar varandra eller inte gör det.