Talsvårigheter. Pratar snabbt och otydligt

Hej!

Jag lider sedan längre tid tillbaka av ett väldigt snabbt och sluddrande tal som gör det svårt för mig att ibland göra mig förstådd av min omgivning. När jag snabbt vill få ut någon längre monolog så möts jag ofta av ett "va?, Nu hängde jag inte med". I huvudet så vet jag precis vad jag ska säga och i vilken ordning, men det är som att min mun inte hinner med och detta gör att jag förklarar väldigt snabbt och ibland ”hoppar” runt i berättelsen för att jag vill komma till poängen för snabbt, men kommer på halvvägs att jag glömt viktiga detaljer längs vägen och hoppar tillbaka till mitten av historien. Detta gör att jag ibland blir väldigt svår att förstå.
Är det någon med liknande problem som har lärt sig att komma till bukt med detta? Är en talpedagog rätt väg att gå eller finns det övningar som kan göras i hemmet eller i andra sociala sammanhang?
Har börjat läsa böcker högt för mig själv och att verkligen artikulera ut orden, men finns det något annat som jag kan göra?
Börjar bli galen på detta eftersom jag så gärna vill kunna tala fritt och göra mig förstådd eftersom att jag är en väldigt extrovert och social människa.

Vet inte om jag har lagt den här tråden i rätt forum, ber isåfall om ursäkt.

Allt gott,

Om du inte alltid pratat på det sättet, utan du börjat göra det som vuxen bör du uppsöka läkare.
Man får inte talproblem utan vidare som vuxen.

Om man tänker igenom vad man vill få sagt, så brukar det ta lite tid att formulera sig. Kan man formulera, och dessutom artikulera sig väl, blir gensvaret där efter.
Får man ett "va?", till svar på något man ville få sagt, så har man förmodligen uttryckt sig som en idiot.
Tänk istället noga igenom saken innan man säger den, så lyckas man ofta få sin åhörares uppmärksamhet på ett bra sätt.
"Tiga är guld", är ju också sant.

Detta har vart med mig sedan lång tid tillbaka jag kan minnas, vi pratar tonåren minst..

Lugn! Bara lugn

Andas lugnt (notera vilken hastighet du och andra andas)

Lugnt och fint i sinnet

Annars; övning och mer övning, Keep up the good work låter som du är på rätt väg, fundera inte mer på talpedagog, boka och kör bara så ser du vad det ger!

Jag känner igen problemet ibland.

Det handlar nog mycket om att du tänker snabbare än du pratar och att färdigtänkta tankar tar kortare tid att förstå än otänkta tankar. När du pratar måste lyssnaren få tid på sig att förstå hur du tänker. Även om det är obekvämt så försök lägga in artificiella pauser när du pratar och att sänka farten på orden (utan att överdriva). Då får du samtidigt längre tid på dig att formulera rätt ljud med munnen, vilket automatiskt kan göra det tydligare. Tänk på att tala ur munnen och artikulera (utan att överdriva). Genom att ge lyssnaren tid att tänka så har den lättare att hänga med och eventuellt också reflektera över hur du går från ett steg till ett annat i det du berättar. Om du mot förmodan inte blir förstådd, överväg att inte börja om mitt i historien, utan kortfattat börja om från början och stega fram tills dit missförståndet uppstår.

När jag gör det brukar jag i regel bli bättre förstådd om jag märker att andra halvförstått vad jag sagt eller kommenterar på det. Under tiden som du väntar på att kunna säga nästa mening kan du reflektera över det du säger eller passa på att tänka på rimligheten, ordval i nästa mening eller liknande. Tänk på att ju fler steg du tänker i huvudet och inte säger, desto svårare kommer lyssnaren att få att förstå precis vad du menar eller hur du tänker. Jag tror att du kan testa dig fram lite grann. Märker du att personen du pratar med börjar verka ointresserad kanske tempot är för lågt eller så är du bara ointressant. Testa att förändra någonting med ditt pratande då men ändra bara en sak i taget så att du kan återskapa vilken ändring som gav resultat.

Andningen var ett bra tips, tenderar att alltid andas lite hastigt och snabbt vilket slutar med att jag inte har tillräckligt mycket luft i lungorna när jag ska börja prata.


Tack för tipset! Ska försöka tänka på allt det där!