Får apor hål i tänderna?

Det är en seglivad myt att de glömde räkna bort barnadödlighet när de uppskattade hur gamla stenåldersmänniskor blev. En person som nådde vuxen ålder blev ungefär 35 år gammal.

Skitsnack, helt enkelt!

Om du inte tror mig så kan du googla "stone age human life expectancy" så hittar du mängder av artiklar (med källhänvisningar) som stöder det jag skrev.

Till exempel:

http://www.nytimes.com/2013/03/24/ma...gest.html?_r=0

Eller:

https://condensedscience.wordpress.c...-other-groups/

De länkarna har fel. Tar man med barnadödlighet så landar genomsnittsåldern på 20 år, räknar man bara folk som nått vuxen ålder är genomsnittsåldern 35.

Förmodligen meningslöst att få dig att fatta. Men jag gör ett försök i alla fall:

Det verkar vara du som inte greppar konceptet medellivslängd.

Länkarna och jag säger att medellivslängden var låg, men att det ändå betyder att väldigt många överlever till en hög ålder.

På stenåldern och i de jägar/samlar-samhällen som finns i dag som man studerat så blir de flesta som klarar barndomens höga dödlighet, och som inte dör av skador eller sjukdomar, runt 70 år. Alltså ingen större skillnad mot idag.

Skillnaden mot idag är att många fler dog som barn, eller som vuxna i olyckor eller sjukdomar, vilket drog ner medellivslängden mycket kraftigt.

Nej, du "gör inte ett försök", du postar ett antal länkar från tidningar som missförstått det hela.

Jag ska förklara det en gång till så du kanske begriper. Medellivslängden för hela populationen på stenåldern var 20 år. Detta berodde till stor del på hög barnadödlighet. När man istället räknade på de som nått vuxen ålder så blev medellivslängden istället 35.

På senare år har dock folk missförstått detta och tror att 35 års medellivslängd är med barnadödlighet inräknat, och de tror därför att folk på stenåldern regelbundet blev 65 år gamla. Det säger sig själv att så inte kan vara fallet. Ett stenålderssamhälle hade knappast möjlighet att ta hand om äldre som inte fullt ut kunde bidra med arbetskraft. Så fort man var för gammal för att fälla ett djur så svalt och dog man. Folk dog i regel också om de t.ex. stukade foten och inte kunde jaga på någon vecka.

Hela idén om att stenåldersmänniskor tog hand om varandra och hade ett problemfritt liv är strunt påkommet av någon hippie. Den som var bäst på att jaga och bidrog mest fick mest mat, den som inte hade deltagit i jakten fick inte heller äta något. Det är en princip apor följer i dagsläget. Det var först när jordbruket drog igång som det fanns tillräckligt med mat för att försörja de som inte bidrog med något.

Vetenskapen säger emot dig. All forskning kring detta tyder på att människor tog hand om varandra. Finns många gamla skelett från stenåldern man hittat med läkta benbrott, svår reumatism etc. Dessutom är det bara att titta på de stammar som idag lever som jägare/samlare och då kan man konstatera att det lever en hel del gamlingar där.

För att återknyta lite till trådens ämne så är detta just vad som skiljer människan från antagligen alla andra djur. En apa dör efter att tänderna blivit för dåliga. Människor överlevde ändå eftersom deras anhöriga hjälpte dem att finfördela maten.

Härmed avslutar jag denna diskussion med dig.

Bevisa det med en länk. Notera att du inte kan använda dig av stammar som bedriver något form av jordbruk. Inte heller kan du använda stammar som finns idag då det inte är applicerbart eftersom de i princip alltid har någon form av utbyte med omvärlden.

Vllda frukter och bär som inte odlats av människor innehåller betydligt mindre socker än sina odlade släktingar.
Ett litet exempel http://lajkat.se/bilder-pa-hur-var-m...-forandra-den/

Stämmer bra det där med att folk blev gamla redan då.
Men dödligheten var väldigt hög.
I gamla Rom låg medellivslängden vid drygt 20 runt Jesus födelse.
I den tidens städer var mortaliteten högre än nativiteten så man var beroende av att folk flyttade in från landsbygden hela tiden annars skulle städerna dö ut.
Nu var man ju rätt duktiga på hygien i romarriket så man hade ju akvedukter, publika badanläggningar och avlopp, så där låg man ~1400-1900 år före länder som Frankrike och England.
Nästan 2000 år före Norge som färdigställde de sista anslutningarna till sitt VA-system 1985 i Oslo har jag för mig det var i stadsdelen Grünerløkka...

Men man har långt ifrån alltid hjälpt gamla och svaga.
Ser man på medeltidens jordbruk så fanns det inte avkastning nog för att föda far och morföräldrarna också utan det man fick ut från jorden räckte knappt till familjen ett bra år så man gick ofta och var undernärd.

Karies har inte alla, huruvida apor har det vet inte jag,
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Karies

Karies, hål i tänderna, eller tandröta, är en infektionssjukdom som orsakas av olika bakterier, främst Streptococcus mutans och laktobaciller, och ett symtom på samma sjukdom. Bakterierna, som normalt lever i munhålan, orsakar lokala angrepp på tandytan genom produktion av en svag syra, mjölksyra, som i sin tur reducerar pH-värdet, vilket resulterar i att emaljen demineraliseras. Obehandlad karies kan leda till kaviteter, "hål i tänderna", som i förlängningen kan leda till tandvärk och att tanden går förlorad

Karies är en av världens vanligaste sjukdomar. Det har uppskattats att 90% av skolbarnen i världen och de flesta vuxna har haft karies.[4] Riktigt fattiga länder där tillgången på sockerprodukter är låg och riktigt rika länder som Sverige där tandhygienen är god är relativt förskonade från karies.[5]

Gamla tiders medellivslängd låga medellivslängd beror på den höga barndödligheten. Många som dog som vilket drar ner medelvärdet väldigt mycket. Överlevde man barnaåren så blev gammal. Innan modern läkemedelkonst så överlevde man undomsåren så blev man snarare 60-70 år.

Ja, det sistnämnda kan vi väl i alla fall hoppas på att våra förfäder gjorde.. Lite smått disneyfierat.

För att återgå till aporna, får de säkert hål i tänderna, men jag tror inte aporna bryr sig annat än om det gör ont. De har ju inga speglar där ute i djungeln för att kolla "pepsodentsmajlet".