Bytt förskola - jobbigt

Tjo

Pga en del incidenter på förskola har vi nu bytt till en annan, något längre bort. Det innebär att buss blir aktuellt nu eftersom när vintern kommer så går det inte att cykla och ha barnet på cykelstolen.

Men det är jobbigt, inte transporten - utan själva bytet.

Barnet trivdes ändå på gamla förskolan och hade ju sina kompisar där, men det har som sagt skett ett antal incidenter mot vårt barn som gjorde att vi måste byta. Den gamla förskolan hade lyckades inte övertyga oss att ge dem en sista chans, heller.

Nya stället verkar bra - men väldigt annorlunda mot det gamla. Grupper med blandade barn, unga pedagoger (inte gamla stereotypiska dagisfröknar alltså) och dessutom mindre grupper.

Vårt barn har bara varit på nya stället ett par dagar hittils - inskolning alltså. Han verkar trivas där, har roligt.

Men det känns ändå fel och något ångestladdat att ha bytt, just för att han har sina kompisar där osv.

Har ni bytt? Eller funderar ni på att byta? Hade ni bytt om det med jämna mellanrum uppstår incidenter, som beror på andra barn samt misstag från pedagogerna?

Hjälp

Ditt barn verkar trivas - så varför gör du det till ett problem???

Ja, självklart byter människor både förskola och skola för barn av olika skäl, och det som är viktigt är att hjälpa barnet in i det nya, inte går runt och gräma sig för varför man inte kan hålla fast vid det gamla.

Släpp din ångest -- det enda den kan leda till är att ditt barn inte vågar ta till sig det nya för att du har ångest

Det där med mindre grupper på nya stället låter positivt i mina ögon. Unga vs äldre pedagoger vet jag inte vad jag tycker om. Det finns väl fördelar med båda. Kan tänka mig att de äldre har en lite mer mänsklig syn på ungarna medan de nya nyligen fått senaste teknikerna och metoderna inborrade i sina hjärnor under undervisningen utan att ta hänsyn till det mänskliga.

Ditt fokus verkar ändå ligga på barnets vänner. Visst hade han sina vänner på förra stället, det är klart, men han hittar säkerligen nya på det nya stället och tappar så småningom minnet av de gamla. Det här kommer att gå bra.

Det där du säger om blandade barn syftar du då på blandade kön, blandad etnicitet, blandad ålder eller vad? Och om du vill, du är ju trots allt anonym, skulle det vara intressant att höra lite mer om incidenterna på förra stället. Du sa att både pedagoger och barn hade gjort fel. Vilka fel?

Hehe, ja det är blandade åldrar, etnicitet och kön, på gamla stället var det också blandat - men inte åldersmässigt.

Jo, fokus ligger mycket på vänner eftersom han inte umgås med andra barn än de på förskolan - förutom sina kusiner som alla är flera år äldre.

Ja, det kommer sannolikt gå bra, det är så färskt bara och vi föräldrar är väl inte lika snabba att anpassa oss

Kommer vara hur lungt som hellst, är väl en liten grupp mäniskor som har vänner ifrån så lugn ålder. Man växer upp och inser att man inte direkt har något gemensamt och bytet grupp var tredje fjärde år när man växer upp. Mina älsta vänner träffade jag i 20 års åldern när man hittat sig själv.

Det är ångestladdat för att ni flyttat det käraste ni har till något alldeles nytt som ni inte vet särskilt mycket om. Inget konstigt alls.

Vår son började på förskola när han var 2 1/2 år. Han gick bara där ett år sedan bytte vi då varken förskolan eller pedagogerna passade oss. Det var skitjobbigt eftersom att även om vi inte var nöjda med den första så kunde vi omöjligt veta om vi skulle bli det med den andra. Här är det enda som gäller egentligen att ert barn trivs.

Vi älskar vår sons förskola för att han älskar den. Detta trots att merparten av föräldrarna och pedagogerna är vår totala motsats. Vi har verkligen inget gemensamt med någon av dem men det är skitsamma eftersom att sonen beordrat oss att vi absolut inte får hämta honom innan 16.00 och ändå protesterar och tycker att vi är för tidiga när klockan faktiskt är fyra. Att han inte vill gå hem är ett bra betyg på att han trivs.

Ge det tid, det kommer säkert bli bra.

Om barnet har en trygg och stabil hemmiljö och inga särskilda svårigheter tror jag vanligen inte det ställer till det med ett byte. Att ni väljer att agera för ert barns bästa men även funderar kring hur bytet påverkar barnet låter awesome.