"Vi är kvinnorna som går sönder" - Svenska kvinnor gillar inte den livsstil de fått

Ja det vet alla, följer du inte den Södermalmsbaserade feminazistiska sekten och hyllar ekoveganskt, genusforskning, henifierade dagis och hatar män så kallas du WT på Flashback...

Är du en sådan där antifeministisk kvinnohatare?
Varför är du så nedvärderande mot kvinnor som önskar att dom hade styrkan och modet att gå emot "eliten" och leva sitt liv på det sätt dom själva valt?

För att kunna förklara exakt hur allt är relaterat behövs nog en stor samhällsanalys utifrån förändringar som kan länkas till feministiska rörelsen, och det är nog ett lite för stort jobb för mig, men jag ska försöka förklara vad jag tycker är ett bra exempel på att feminismen minst sagt är delaktig skyldig.

Ang. det övriga du skrev så kan jag bara hålla med om att man inte bör behandla kvinnor (eller män) som något speciellt. De som gör detta, oavsett om de är feminister eller antifeminister, gör så klart fel.

Så, först måste vi såklart definiera feminismen vi pratar om, och för mig är det så kallad modern feminism, eller "third wave feminism", och de jag anser representerar den är här utgånget från de politiska representanterna (FI, MP, S, etc), journalisterna, samt "kändisarna" och "bloggarna".

Där utgår nästan alltid frågeställningarna om hur kvinnor inte längre bara är "offer för hemmet", och hur synd det är om kvinnor som inte är en börs VD. Vi får höra om hur orättvist det är att kvinnor enbart tjänar 100 miljoner i Hollywood, och framför allt får vi höra om hur kvinnor "förpassas" till "lågstatusjobb" som lärare och sjuksköterskor.

Aldrig får vi höra att enbart 300 st män faktiskt är börs VDar, och att resterande 99% av männen också är förpassade till "lågstatusjobb".

Hur tror du det känns för en sjuksköterska att alltid få höra att hon minsann är ett offer, och sitter och arbetar på ett skitjobb p.g.a. patriarkatet? Hur tror du det känns för en individ som enbart försöker få vardagen att gå ihop att det hon gör inte är viktigt? Att det enda som spelar roll är pengar och status?

Tro fan att människor blir deprimerade när den moderna feminismen är så äckligt jävla nedlåtande till vanliga människor, som bara vill leva sina liv, och styra över dem själv.

Det gör mig förbannad att ens tänka på dem. Ta det där i förlängning, stoppa in det i universiteten, skolor, undervisning, underhållning, vardagskonversation. Tro fan folk blir stressade.

Nu ska vi inte heller låtsas som att det här är något nytt eller att feminismen är någon särart. Nej, det här är den typiska klasskampen, med skillnaden att klass har blivit utbytt mot kön. För klasskampen är inte särskilt intressant för människor när man ändå kan ha en iPhone även om man inte jobbar. Problemet är när det handlar om kön, och inte klass, är att kön inte går att ändra. Oavsett hur mycket vissa feminister påstår det. När det istället är en könskamp så är du fast i hopplöshet. Det enda du kan göra är att krossa och förändra hela samhället.

Och om du är oförmögen till det, vad är poängen med ditt liv? Du kommer ju ändå bara vara ett litet offer för ditt kön. Så resonerar en föraktfull postmodernistisk "modern" feminist. Och är skadligt.

Artikeln spelar generellt på en grundstomme inom svensk feminism, nämligen att kvinnor helt saknar eget ansvar för sina egna val och handlingar, samt att alla deras handlingar och val måste åtföljas av enorma mängder ryggdunkar, applåder och hyllningar, annars är de utsatta för patriarkatets förtryck. Om man inte är medveten om denna dogm, så lär ju en stor del av det svenska feminister sysslar med framstå som totalt obegripligt. T.ex. svenska feministers otaliga upprop för rätten att inte sminka sig, trots att det aldrig har varit tvång att sminka sig och definitivt ingen kommer att kastas i fängelse om de vägrar att dra på sig mascara.

Feminismen är inte gjord för kvinnorna, utan är ett vapen mot den vita kärnfamiljen.

Det är ingen slump att nativiteten skiljer sig så oerhört mellan svenskar (dit räknar jag även vita européer) och utomeuropeiska invandrare.

Vi håller på att bli utbytta.

Vad har detta kåseri/krönika med feminism att göra? Vad har det med vilja ha en karriär eller ha krav på samma förutsättningar som män har haft?

Det är lustigt skrivit om de krav en medelklasskvinna kan känna rörande att nå upp till konstruerade krav att vara mamma och kvinna. Krav som är hämtade från sociala medier och som man inte alls behöver leva upp till.

Jag upplevde tonen i texten som lättsam och inte att hon själv brydde sig nämnvärt. Inget man ska dra alltför stora växlar på när det gäller behov av psykolog och terapeut.

Att Cannabis räknas som en olaglig drog a la heroin medans exempelvis alkohol inte är det är dock så absurt att det inte borde ens få användas som exempel. Läkare får fan skriva ut det (om dom har ansökt om tillstånd först) som läkemedel, hjälper bra mot bland annat smärta vidd ryggmärgsskador. Dessutom ska det rökas för bästa effekt, men för att undvika stigmatiseringen bes man undvika detta.


Tillbaka med sambeskattning! Jag är helt övertygad att en person som sköter hemmet samt en som sköter inkomst är för de flesta ett optimalt sett att hantera småbarnsfamiljelivet. Sen om det är mannen eller kvinnan som sköter hemmet ger jag blanka fan i, det får varje familj bestämma vad som passar dom bäst.


Nja, det finns väldigt mycket missvisande idéer inom hälsokost och väldigt många som säger att dom äter hälsosamt men inte gör det. Bättre information behövs, däremot inte tvång.


På riktigt?


Man ska inte glömma hur svårt det är att fly undan sina misstag nuförtiden, det är bara att gå tillbaka 10 år innan uppkopplingshysterin började i yngre tonåren så kunde man flytta till en annan ort, ny skola eller så och börja på nytt. Nu försvinner nästan ingenting från internet, att tonåren är en tid av bortglömda misstag är till viss del förbi.


Huvudet på spiken, även om lite klumpigt formulerat (avstå från [...] motionera).

De här bloggarna är endast små regionala/Nationella utskott av globalt mäktiga institutioner vars förmåga att tillsammans stimulera fantasier, ambitioner, åtrå samt ideal för tjusighet och status, är mycket god.
Trenderna och produkterna går snabbt att härleda till stora internationella företag.

Men det är inte bara dem som är orsaken eller kraften bakom som idkar påverkan, utan till dem som också saluför ett potentiellt "tjusigare liv" - om man bara köper deras produkter eller anlitar deras tjänster - är faktiskt också: politiker, högskola (& andra utbildare), terapeuter och andra självutnämnda experter på "människoförbättring".

Att konsekvenstänket verkar lysa med sin frånvaro är för mig inte det mest uppenbara utan snarare den starka utifrånstyrningen som kanske inte står i direkt motsatsställning till den svenska individualiteten.

Är det fråga om individualitet om de är så pass socialt känsliga och anpassningsbara, för jag känner igen denna känslighet för omgivningens signaler och viljan att anpassa sig efter förväntningarna. Den likriktningsformade kraften är stark.

Den här rasande jakt på att vara lycklig görs genom en massa saker som sker genom att de reagerar på den biologiska signalen "att hänga med" (dessa kvinnor är också sociala varelser), för att undgå skamkänslor för att inte leva upp till normen.

Och det kan för många antagligen kännas som en form av självbedrägeri.
Eftersom mycket av det är av föga substantiellt innehåll, det är bara förpackat i en elegant form & är positivt laddat genom marknadsföring, det behöver inte komma från hjärtat.

Målsättningen med omsorgsfull tidsanvändning bör inte att vara en superproduktiv människa som är uppe i att leva upp till omgivningens förväntningar utan omsorgen skall leda till att öka dosen av det som är riktigt viktigt och minska tiden till det mindre väsentliga sakerna. Men att över huvud taget lyckas identifiera delar av denna konsumtion, dessa trender och många utbildningar som oväsentliga kan vara tidskrävande och svårt för en ung mitt uppe i det här ekorrehjulet där påverkan om dess grandiositet ständigt pumpas ut via reklam, media, politik, grannar, kamrater, medarbetare och kunder/klienter.

Testa att övertyga en bekant om att budskapet att pengar inte är det viktigaste för livskvalitén?
Det är ett centralt antagande som är så pass starkt införlivat i vår kultur att de flesta tror att det är sant.

Orkar inte läsa allt i tråden men det jag tar fasta på är samhällsutvecklingen inte enbart varit av godo.

Ibland kan jag själv känna mig spyfärdig när allting handlar om yta och det viktigaste som finns är att visa upp en "perfekt" fasad och en livsstil enligt den norm som är accepterad på sociala medier. Barnen idag används i hög grad av föräldrarna för att exponera sig själva och visa hur "duktiga" de är som föräldrar. Det är viktigare att ungarna är rätt stylade, har rätt statusprylar och ägnar sig åt rätt aktiviteter än att faktiskt ha en meningsfullt umgänge med dem.

Historiens dom kommer nog inte att bli nådig mot den tidsepok vi nu lever i.

För just henne är det antagligen inte särskilt lätt att markera sin avvikelse från dessa "normala statusmönster", i regel kräver det åtminstone en del likasinnade som stöd?
Hellre ekorrehjulet och anpassning, än att påbörja en tillvaron som en kuf?

Hon gör som alla kvinnor fått lära sig från födseln, gråter och skyller på andra

det är helt frivilligt att ställa upp på ovanstående

Jag vill nog snarare säga femton faktiskt. Men visst, i sak så har du helt och hållet rätt. Och det är inte alls bra för människan. Vare sig för individen, gruppen eller vår utveckling.