Bostadskraschen LIVE - Oslo ner 9% på fem månader, utbudet tredubblat

Det som är lite förvånande är dock att de har så fruktansvärt mycket högre disponibel inkomst i Norge. Redan för flera år sedan hade random nyexad en god bit över 40k/månad med lägre skatt, vs Sveriges kanske 26-27k.

Å andra sidan var oljekrisen inte att leka med. Typ all nyinvestering avstannade, plötsligt kunde inte kreti och pleti få de där 45k/månad utan erfarenhet längre. Om det är mindre bostadsrätter det handlar om kan det helt klart spela in, eftersom det är meningen att de där människorna nya i karriären ska belåna sig upp över öronen för att köpa dem. Kan vara svårt om de inte kommer in ordentligt på arbetsmarknaden.

Var och varannan oljeriggsarbetare blev ju arbetslösa när oljepriset föll rejält för något år sedan. Det är en ganska så kapitalstark grupp i Norge som jag personligen tror har påverkat marknaden. Många skolade om sig inom vården m.m.

Det är ju bara samma personer som byter boenden stup i kvarten. De som inte har samma förutsättningar stängs ju utanför på den svenska bostadsmarknaden p.g.a. prisläget. På så sätt så kommer det in väldigt lite nytt blod och marknaden blir inavlad. Till slut så finns det ett överutbud av bostäder som ingen har råd att bo i och då har vi 90-talet i repris.

Norge har en väldigt annorlunda bostadssituation än oss. Det finns i stort sett inga hyresrätter i Norge, därav de stora antalet lediga bostadsrätter. Kraschen kommer INTE komma. Låna på ni och sov gott om nätterna.

Ja och nej.

Ja: Läge har ett värde. Och ett läges attraktionskraft, relativt andra lägen, förändras mycket långsamt. Dock sker förändringar genom att nya stadsdelar uppstår och preferenser ändras.

Nej: Om du är markägare så måste du göra något med marken för att "tjäna" något på den. Konkret omges Stockholm av kommuner med byggbara ytor. Kommunerna kan välja att håva in mångmiljonbelopp på att sälja dessa ytor och låta bebygga dem, eller inte göra något alls, och inte få några inkomster. På marginalen kommer det att uppstå konkurrens om att sälja byggrätter, och detta kommer förr eller senare att tvinga priserna neråt. Detsamma gäller de privata byggbolag och fastighetsutvecklare som redan idag köpt byggrätter (ofta i stora mängder på spekulation). De måste se till att bygga innan konkurrerande byggrättsinnehavare bygger.

Så mark är bara en bristvara när det inte finns mer mark att bygga på. Och därför är det så att om det inte kostar mer att producera en etta, än att producera en Volvo, så kommer en etta att kosta som en Volvo, när utbud och efterfrågan mötts.

Jepp, och även om det var ett slag mot hela Norges ekonomi så slog det lite extra mot staden Stavanger och invånarna där.

En gammal bekant berättade att det var vanligt bland det norska oljefolket i Stavanger att äga två bostäder innan oljeprisfallet. Den ena bostaden bodde man själv i och den andra hyrde man ut till en oljearbetande amerikan. När oljepriset föll åkte amerikanen tillbaka till USA, samtidigt som man själv inklusive flertalet andra inhemska oljearbetare blev av med jobbet. Då satt man där till slut med två bostäder i en stad med ytterst liten efterfrågan. Vore intressant om någon hade någon graf eller liknande gällande bostadsmarknaden i Stavanger.

Ursäktar om jag gick lite OT men finns säkert saker i det ovan nämnda som kan relatera till Oslos bostadsmarknad också.

Det är normalt för många att äga en "sekundärbolig " också i oslo. Den hyr man ut. Fördelen att göra det i Norge är att de aldrig har haft några regler för hur mycket hyra du kan ta ut - du får ta ut 10 000 för 20 m2 om någon vill betala det.

De har som sagt heller knappt någon allmännytta, så de som vill hyra är i stort sett hänvisade till att hyra av de som äger sekundärbolig, lite som andrahandshyra i Sverige.

En del har vuxit sig stora, och gått från en andra lägenhet, till att ha flera hundra eller flera tusen lägenheter.

En förklaring till att priset faller nu är också detta; tidigare har det setts som en säker investering att köpa en andra, tredje eller fjärde bostad att hyra ut - även om man bara skulle få igen pengar till att betala lånen, så kan man ta del av värdeökningen, som varit stor.

Nu när alla pratar om fallande priser är det inte lika attraktivt att köpa bostad som investering.

Låter bra det där.
Borde öka tillgång på arbetskraft i byggbranschen och minska byggkostnader.
Visserligen är det byggbolagen det är bra för, inte gemene bostadsköpare.

Nuvarande takt av ökat utbud av produktion kommer inte utlösa någon krasch. Takten är för låg för det.

Boverkets rapport har ju sänkt sin prognos om jag inte missminner mig till 600k hushåll till 2025. Så något överutbud så stort att det tar med sig hela bostadsmarknaden i fallet är inte troligt.

Fast nu VILL väl många att det SKA krascha?
Typ alla utan bostad.

Äntligen nån som har koll. Den svenska bostadsmarknaden hade inte haft några problem med bostadsbrist om man följt den norska modellen, däremot hade vi haft betydligt högre hyror.

Men som du säger skiljer sig Norge och Sverige något enormt när det gäller bostadsmarknaden. Att jämföra länderna rakt av som TS gör visar bara på kunskapsbrist.

Ja, och en del av prisnedgången är också en nedkylningseffekt, som politikerna ville ha, genom att införa begränsningar, precis som man gjort i Sverige.

Står en del om det på e24 idag;

http://e24.no/makro-og-politikk/boli...trett/24155879

Även här ser vi hur omfattande det är med sekundärbolig, för man har infört speciella krav riktade mot dessa, något som väl aldrig varit diskuterat i Sverige;

""Ifølge boliglånsforskriften skal ingen kunne låne mer enn fem ganger inntekten, og det ble også lagt inn krav om 40 prosent egenkapital ved kjøp av sekundærbolig i Oslo."

Egenkapital på 15 % är kravet på första lägenheten man bor i, men bankerna kan kräva 25 % ibland.

Sen är det högre amorteringskrav, Sverige hade väl 0 % förr, medan det i Norge varit vanligt att lånet ska betalas ner på 30 år.

i boliglånsforskriften står; Ved lån som overstiger 60 prosent av boligens verdi, skal finansforetaket kreve årlig nedbetaling som minst skal være 2,5 prosent av innvilget lån eller det avdragsbetalingen ville vært på et annuitetslån med 30 års nedbetalingstid hvis dette er lavere.

Ja det är ungefär som Sverige ser jag nu, vi har väl 2 % för nya lån.