Bara jag som blivit trött på "om 10 år" "om 15 år" ets?

Dags att skriva av sig lite!

Är 40 nu, varit intresserad av vetenskap så länge jag minns, läst många mil med artiklar mm. i olika skrifter sen jag var 10+ sett säkert 2 år av dokumentärer, reportage mm.

Men det händer ju aldrig nått (nja tolka inte bokstavligt nu)

Lite såhär:

Illustrerad vetenskap/vetenskapens värld (plus några andra bättre rankade skrifter/program) skriver 1992 att planen är klar, vi har folk på Mars 2006, koloni 2016 osv..

JAG är trött på att vänta på "scener" från 60-70 talen när utforskandet var oerhört expansivt och framtidsplanerna realiserades med höga andelar!

Jag har väntat på något stort nu (typ landsättning av människor på Mars) sen jag var 15...


Hade gärna dragit mitt strå till stacken, men har nog inte vad som krävs vare sig i know how eller kapital!

Det du läser är populärvetenskap och alltså inte avsedd för pionjärerna inom forskningen, det är därför ibland rena spekulationer och tidsplaner m.m är därför bara preliminära. Därtill kommer det faktumet att det krävs pengar, ofta i mångmiljonklassen, för att realisera dessa projekt. Privata investerare vill gärna tjäna hackor på att investera i projekten, varför de ofta spekulerar en lång tid fram och tillbaka om det ska anses vara valuta för pengarna.

Då försenas ofta de spektakulära projekten, för utan pengarna som pådrivare stannar allting av. Tråkigt men så är det när pengarna kommer först i alla lägen.

"Here's what we can do to change the world, right now, into a better ride. Take all that money we spend on weapons and defense each year and, instead, spend it feeding, clothing and educating the poor of the world, which it would do many times over -- not one human being excluded -- and we can explore space together, both inner and outer, forever. In peace."
-Bill Hicks

Jo men som jag skrev gäller/gällde det inte bara popskrifterna! "Illustrerad vetenskap/vetenskapens värld (plus några andra bättre rankade skrifter/program) skriver 1992 att planen är klar, vi har folk på Mars 2006, koloni 2016 osv.."

Förstår även dina andra punkter, men tycker det räcker inte som ursäkt ändå!

Verkar vara bra fart på Musk och hans imperium, mycket kul och spännande! och där finns det hyffsat med finansiella muskler!

Privata företag, alltså att rymdfart utvecklas av företag istället för av NASA för att NASA beställer resultat, som transport av X astronauter till ISS, oavsett hur bara det godkänns av NASA, har satt fart på rymdfarten nu. Det är populärt bland miljardärer i USA att donera stora belopp till teleskop eller satsa rymdfartsindustriellt riskkapital på högriskprojekt. SpaceX, Blue Origin, Bigalow, Axiom (en privat rymdstation som 2020 börjar som en utbyggnad av ISS, företaget leds av f.d. ISS-chefer och astronauter) är några exempel.

I och med Apollo så avslutades rymdkapplöpningen. Det var naturligt att börja från grunden med långsiktig rymdfart, i låg omloppsbana. Så låt oss bygga en rymdfärja som kan bygga en rymdstation, beslöt man. Piece of cake jämfört med att gå på Månen, trodde man. Men det visade sig vara mycket svårare och dyrare än man trott. 5 000 delar måste renoveras bara i fastbränsleraketerna efter varje flygning. Tidiga planer på att göra systemet modulärt, som Sovjetiska Energia/Buran, så att den kan flyga som en SLS utan färja, kompromissades bort. ISS har visat sig kräva mycket underhåll. Massor av folk styr den från marken, ändå är det i snitt bara 1 av 6 astronauter som kan utföra vetenskapliga experiment.

Man har lärt sig mycket om hur man inte ska göra. ISS har varit bemannad oavbrutet sedan år 2000 och inte en enda astronaut har blivit skadad. Det är en fantastisk triumf! Långvarig mänsklig rymdfart har blivit vardag.

Tidigaste interplanetära resan som kan göras är till Mars båda småmånar. Man slipper landa på Mars vilket kräver bränsle och värmesköld och bostadsmodul och annan utrustning på ytan. Månarna har bara 1/10 000 av Jordens gravitation, så en landning vore som att "docka" ISS med dem. Välbeprövat. Så det är bara att sätta ihop några moduler i låg omloppsbana, allt designat som ett rymdskepp och inte som ISS den här gången. Kan göras inom 8 år. Efter 8 månader kommer de fram, 10 månader vid månarna, 8 hem. Så får vi hem materialprover från den uråldriga Mars, ejecta från heavy late bombardment som har landat på månarna. Det vore spektakulärt att se astronauter sväva över Phobos yta, och plocka upp ett gigantiskt stenblock.

Fast håll bara käften?
Hur fan kan du få en tråd som handlar om ryndfart och astronomi att handla om att döda svartskallar och kommunism i röven? Förpesta nån annan jävla tråd idiotjävel.


On topic, så håller jag med TS. Man skulle vilja vara med om något helt banbrytande...typ som Fri skriver, en månlandning på en av mars månar eller så.
Där hela världen bänkar sig framför TV'för att se historia skrivas live..

Jag håller med dig TS, det börjar bli tjatigt att höra politiskt tillsätta organisationer med överdrivet hoppfulla tidsscheman. Tack o lov finns det en unik möjlighet med herr Musk, han kommer att ta människan till Mars inom just 10 till 15 år. 2024 säger han, men med en historik av viss tidsoptimism så blir det antagligen några år senare. Fördelen med Musk är att han behöver inte bry sig om politiska skiften eller tveksam lönsamhet och han brukar genomföra sina idéer förr eller senare. Låt oss hoppas att han själv håller sig vid liv tillräckligt länge för att förverkliga sin dröm bara. Och han kommer inte nöja sig med någon av Mars månar inte.

Du får helt enkelt acceptera att du lever i en tid där du troligen inte lär få uppleva så värst mycket intressant. Lite som Da Vinci och hans uppfinningar som var briljanta men han var fast i en tid där dessa uppfinningar ej kunde realiseras. Idag går det.


Det finns inget du kan göra än vänta och hoppas.

Tveksamt om enstaka entreprenörer och företag eller miljardärer kan göra några riktigt spektakulära ting. Särskilt i den värld vi lever i där ekonomisk effektivitet och riskhantering ser annurlunda ut jämfört med förr. Nationer har också försvagats och tyvärr kan man ju även sticka ut hakan litet och säga att den vite mannen har ej samma inflytande idag som förr. Musk är en duktig affärsman inget snack om den saken men när det kommer till att göra de spektakulära bemannade upptäcktsresorna så krävs det finansiella och intellektuella muskler i form av hela världsimperium som samlas kring ett gemensamt mål.

Jag tror m.a.o. att USA och Nasa tidigare och tillfälligt hade en unik förmåga att mobilisera olika resurser efter att de tagit över stafettpinnen av UK som världens enda supermakt. Nu kanske vi får invänta den nya världen efter det 3:e världskriget med annan supermakt innan de stora projekten kan bli verklighet. Så vi får vänta 10, 15 eller i värsta fall kanske flera hundra år innan det lossnar på riktigt. Vi får sitta hemma i våra misslyckade nutidsländer och kolla på små filmklipp med automatiserade små sonder i våra mobiler ett tag till i och med nuvarande förutsättningar tyvärr.

SpaceX har sänkt uppskjutningskostnaderna med cirka 2/3 och tar nästa år över majoriteten av världsmarknaden för uppskjutningar till omloppsbana. Det ska inte vara så svårt att tjäna in de $10 miljarder som BRF kostar.

Rymdfart är ett tydligt exempel på hur en stat bara slösar bort pengar utan att uppnå några som helst resultat, medan människor som tvärtom samarbetar ömsesidigt frivilligt istället snabbt uppnår mirakel för en liten bråkdel av statens årliga kostnader för ingenting. SpaceX hårdaste konkurrent idag är Soyuz från anno 1965. Branschen har inte utvecklats nämnvärt under det senaste halvseklet av statlig dominans.

SLS+Orion kostar $43,000,000,000 och tog 20+ år att utveckla. Resultatet är sämre än Saturn V 50 år tidigare, enligt plan, det är osäkert om SLS någonsin kan flyga. Som mest kommer den att kunna flyga en gång om året för en miljard dollar om året. En Falcon Heavy kommer att skicka upp lika mycket till LEO som första SLS, men för en tiondel av den rörliga kostnaden och några procent av utvecklingskostnaden. $43 miljarder räcker till 660 Falcon 9-uppskjutningar, alltså 10 års världsefterfrågan på uppskjutningar till omloppsbana.

Varför skulle SLS+Orion vara sämre än Saturn V? Och varför skulle den bara vara kapabel att skjutas upp 1 gång om året?

Ett bra datum för uppskjutning av astronauter till Mars månar vore oktober 2024, veckorna innan USAs presidentval, så det skulle vara en fantastisk avslutning för en president. Alternativt en månlandning som också borde kunna genomföras vid samma tid. Jag tror att det kommer att hända grejer framöver, att mänsklig rymdfart blir utforskande igen i mitten av 2020-talet.

Arvet från rymdfärjan innebär att produktionskapaciteten är mycket begränsad. Det byggdes fem rymdfärjor som flög och en eller två modeller för test på Jorden. De fem hade sina premiärflygningar inom loppet av 10 år. Jämför med att Falcon 9 planeras flyga 20 gånger i år och 30 nästa år. SLS grundarkitektur är rymdfärjans med låg tillverkningstakt tack vare återanvändning. Fast utan återanvändning nu.

Det finns optimister som tror att SLS klan flyga två gånger om året för en halv miljard dollar per skott. Det finns pessimister som säger att SLS och Orion måste flyga oftare än de kan tillverkas för att kunna flygas bemannade på ett säkert sätt. SLS flyger så sällan att de inblandade aldrig kommer att hinna få rutin att sköta den. Utan stordriftsfördelar i uppskjutningar så kan SLS aldrig bli konkurrenskraftig. Första SLS EM-1 har ett anpassat beprövat andra raketsteg, alla därefter ska ha ett nyutvecklat. Den första kan inte skicka upp mer än 70 ton till LEO, att jämföra med Falcon Heavys utlovade 63 ton icke återanvänd. Andra SLS-varianten med nytt övre steg ska klara 110 ton och den tredje, med nya fastbränsleraketer, 140 ton. Men de kommer under andra halvan av 2020-talet och början av 2030 respektive. SLS-projektet har ännu inte inneburit utveckling av någon ny raketmotor, det har de framför sig nu.