Vilken är den optimala arkitekturstilen för en vacker stad?

1. Inte alls. Däremot var det mer eller mindre olagligt mellan 1931 och 1959. Efter 1987 uppfattas art deco som olagligt relaterat prestandakraven på byggen ifall man inte är erfaren jurist med fastigheter som specialitet.

2. Vanligen är det bara sakägare som torde ha någon talesrätt i sådana sammanhang. Vanligen är det inte lagligt att stoppa påbyggnader. Politikerna klubbar ju igenom amöba-påbyggnader ibland så det där med att stoppa sådant är ju dumheter.

3. Det är olika förutsättningar i alla sådana verksamheter. Till syvende och sist är det markägaren eller den som arrenderar marken som bestämmer saken.

Man kan ju t.ex. rita något i retromodern stil alltså en blandning av gammalt och nytt.

I Förenade Arab Emiraten i vilket Dubai ingår så har man bl.a. hus som ser ut som vita arabiska tält fast med vissa partier i blått glas vilket ger en modern touch.

I Taipei har man skyskrapan Taipei 101 som ser ut som en mix av en gammal pagod och en modern byggnad.

Tvärt om, det där ser ju riktigt risigt ut. Den tidiga funktionalismen i övergången från 20-talsklassicismen hade helt klart mer elegans och värme. Precis som me art deco så signalerade den sociala framsteg, medan samtidens ny-funkis mest signalerar brist på visioner. Se exempelvis;

Esslte-huset (Asplund)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Esselte-huset

Medborgarhuset (Westerberg)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Medborgarhuset,_Stockholm

Statens Bakteriologiska Laboratorium (Asplund)
https://upload.wikimedia.org/wikiped...July_2011d.jpg
https://weekend.di.se/reportage/puts...asplunds-parla

Bonnierhuset (Tengbom)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Bonnierhuset,_Torsgatan

Vita staden i Tel Aviv (bubblare)
https://en.wikipedia.org/wiki/White_City_(Tel_Aviv)

1. Snarare var det arkitekterna som inte ville överge sina ideal.

2. Det där är bara humbug.

3. Esseltehuset är en maximering av 1874 års stadga. Byggnaden har ritats så att den maximerar byggnadsvolymen. För att kunna få in de 2 översta planen i dager så var de tvungna att tillämpa det arkitektoniska undantaget - och då skulle byggnaden vara odisputabelt snygg. - något som inte var en lätt plätt att ordna i det grannskapet - ganska stor kritik riktades mot bygget men som kan ses https://upload.wikimedia.org/wikiped...tehus_1937.jpg så lade man extra kraft på de två översta våningarna.

4. Det där är inte nyskapande utan bara en och in-och-utvändning på ett etablerat koncept på tidigt 1900-tal. Det är en form av kritik där man riktar ett kritiserat fenomen rakt i fejan på allmänheten och hoppas att den ska dra slutsatsen "att det här det är skit". https://upload.wikimedia.org/wikiped...2005-08-11.jpg

5. SBL byggdes inte för att vara arkitektoniskt fint utan byggdes med det solitära syftet att ta kål på spårvägsklubben, Nils Edén och några pampar norr om Stockholm. mr. Asplund var alltså ledare för antispårvägsklubben och hade stuvat ihop en rätt ball koalition för att lösa den frågan en gång för alla. SBL är resultatet. Som synes finns inga speciella arkitektoniska detaljer i SBL https://upload.wikimedia.org/wikiped...July_2011d.jpg , utan hela byggnadssystemet är utlagt för att (med regeringens och SJ:s tillstånd) totalförstöra huvudankaret i Nils Edéns specialplan för att förvandla Stockholm och norra Stockholm till en bangård.

6. Bonnierhusets enda amiabla egenskap är att man försökt ta bort fyrkantigheten. Tengbom var helt oduglig på det administrativa. Å andra sidan kunde han rita byggnader vilket är en egenskap som många "paragrafryttare" ibland saknar.

7. Vita staden i tel aviv har en hel del bra sidor. Men:
"For starters, Rotbard says, Tel Aviv isn't white – it's a pale, dirty monochrome. It's famous Bauhaus buildings are, he claims, just one of many architectural styles present in the city. Of those that do conform to it, almost none were built by architects associated with the school. None possess any of the social utopianism you might expect from that movement. " https://www.vice.com/sv/article/gqmy...re-of-tel-aviv

Var var det för lagstiftning som satte stopp då?

Dumheter och dumheter. I något fall gillar jag resultatet, men i vissa fall är det så uppenbart att man inte är nöjd med husets höjd av rent ekonomiska skäl. Samtidigt som det är uppenbart att byggnaden är värd att skydda.

1. Taklagstiftning avseende takets resning och högsta höjd. Förbud mot indragning av byggnad från gatan (även med markägarens tillstånd). Tillämpningsoklarheter. I praktiken så blev det omöjligt att bygga något annat än fyrkantiga lådor med lagstiftningen 1931. Det var ytterst sällan som man anpassade detaljplaner efter ritningar på den tiden - och ville man ha art deco eller något annat pampigt så var byggherren i princip tvungen att umgås med länsarkitekten eller byggnadsstyrelsen - och det var det nog inte många som ville. Lagstiftningen neutraliserade i princip byggnadsfriheten i de avseendena, åtminstone i nya områden.

2. Poängen är den att kommunalt skydd inte ger något skydd överhuvudtaget. Däremot orsakar det ekonomiska skador i termer av förväntansvärden. Sedan är de flesta påbyggnader utförda med nya detaljplaner även om sådant egentligen inte behövs. Arkitektupproret hade någon artikel om mindre lyckade sådana påbyggnader förra året.
2.1. När det gäller anpassning av byggnader till existerande arkitektur så finns det vanligen inga problem för den seriösa byggaren förutom när kommunen planerar att göra sanering av området varvid de mest lustiga argument för bevarande av byggnader och områden kan dyka upp i allt från översiktsplaner till bygglov och andra beslut.

Finns det några bra exempel på att kommuner haft sådana avsikter med bevarandeargument?

Påbyggnader har varit en ganska het debatt fr a i Stockholm.
http://www.arkitekturupproret.se/201...impa-fula-hus/
http://www.arkitekturupproret.se/201...1/gaslighting/
http://www.dn.se/blogg/epstein/2016/...city-aviseras/
https://www.svd.se/att-bygga-en-ny-s...anpa-den-gamla
https://www.svd.se/varfor-blev-det-sa-har
http://www.stockholmdirekt.se/nyhete...01JmRZoFHLtuw/
http://www.gp.se/n%C3%B6je/kultur/ar...fult-1.4191313
https://mitti.se/nyheter/bygga-pa-ta...n-nya-trenden/
http://www.stockholmskyline.se/2015/...a-mojligheter/

1. Jag skulle säga att 75% av artiklarna som du hänvisar till innehåller sådana argument. Detta särskilt avseende nyhetsartiklarna där de försöker utmåla politikerna som elaka för att de inte håller med kommunalkontoret om deras fiktiva bevarandevärden vid påbyggnader.
1.1. Den aktuella arkitekturen har inga reella bevarandevärden och taken uppfyller vanligen regleringskrav och saknar helt arkitektonisk handläggning. Så vad det egentligen handlar om vid förslagen till avslag är att kommunalkontoret har någon saneringsplan för bebyggelsen och tror sig i framtiden kunna expropriera byggnaderna utan hänsyn till den reella lagstiftningen. Eller med andra ord så tror sig kommunalkontoret kunna spara sig pengar i framtiden på avslaget (beroende på att de inte kan lagstiftningen).
1.2. Sedan finns det mer allvarliga exempel, mest känt i pressen nuförtiden är området kring numera kända Råstasjön där man så att säga försöker lägga döda händer över området med tydligt syfte att i framtiden kunna överta området.

2. Kulturargument är bara humbug till sin natur. Verkligheten bakom sådana där kulturvetare är följande: De har inte koll på någonting. Verkligheten bakom deras akademiska utbildning är att den inte har någon bäring på kulturutredningar. Verkligheten bakom deras certifieringar är att certifikaten är en garanti för ingenting. Verkligheten bakom kulturlagstiftningen är att den i praktiken bara har legal verkan i statens regi. Verkligheten bakom införandet av kultur i lagstiftningen är att det tidigare saneringsförberedande byggnadsförbudet blivit fällt i flera instanser och därigenom skadeståndsgrundande varför en ny saneringsförberedelse krävdes och kulturen fick en specialplats av kommunal karaktär (tidigare så föreskrevs att byggnaderna skulle anpassas till befintlig arkitektur på ett trevligt sätt - vilket på den tiden innebar att länsarkitekten och byggnadsstyrelsens arkitekter hade beskrivande företräde samt att besluten vid konflikt fattades av Kungl. Maj:t). Verkligheten bakom kulturdravlets effektiva verkan är att den är noll med undantag av en professor på KTH som hade som extraknäck att driva kulturmål i olika avseenden. Professorn är död och dennes egentliga effekt var att han brukade besöka arkiv och stjäla samt byta ut handlingar (vilka han sedan hänvisade i sina utlåtanden om kultur eller vars förstörande försvårade andra tolkningar, professorn gjorde dock en tabbe i att denne inte kände till saker som speglingsarkiv och restaureringar). Verkligheten bakom kulturutredningens natur är att utföraren vanligen får 5-10 betalda timmar för att utföra den men att en reell sådan vanligen kräver ca. 400-3000h effektiv arbetstid beroende på sakens omfattning och komplexitet.