Hur och när delades marken upp i Sverige ?

En liten undran jag haft sista dagarna är hur delades marken upp i dagens samhälle.
Hur långt tillbaka i tiden kan vi gå med dagens markuppdelning ?
200 år ?
300 år ?

Vem var det som bestämde att den här marken är min och den där biten är din.

Var det kungen/kungahuset som delade upp marken och gav den till olika familjer för att brukas ?
Fick högt uppsatta personer större markandelar och sedan delade dessa personer i sin tur ut andelar, eller sålde andelar.

Eller kunde man i princip lägga beslag på en mark för 3-400 år sedan om man brukade den eller fanns det lagar och regler som var ännu hårdare då ?

Var all mark Sverige och kungens mark förr ?

Varför har tex min granne en mycket större markandel än jag ?
Om man bor på landet så blir detta ju mycket mer tydligt att kanske grannen har större mark än jag.

I städer är det ju en helt annan sak där man bara äger marken huset står på i princip.

Känns ju helt klart som vissa familjer alltid har varit rika i Sverige tack vare stora markandelar/skogsandelar.

Varför denna orättvisa markfördelning i Sverige ?
Hänger den kvar sedan flera hundra år tillbaka ?

Att din granne äger större mark än du beror nog till största del på att han köpt en större mark än vad du gjort.

Marker köps, säljs, styckas av eller går i arv. Har alltis sett olika ut.

Den äldsta bevarade svenska jordeboken är från 1100-talet:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jordebok

Obs att dessa inte var centrala eller rikstäckande, utan stora jordägare (inklusive kronan) gjorde egna.

Allmänt fanns det stora inslag av sedvanerätt och mixade eller oklara ägandeformer längre tillbaka i tiden. Det är egentligen inte förrän med skiftesreformen på 1800-talet som man slutligen gör rent hus med detta.

Hur uppkom alltihop då? Med tanke på att mängden bra jordbruksmark inte är jättestor är det rätt naturligt att anta att de bästa bitarna blev upptagna snabbt och för väldigt längesen. Förmodligen bosatte sig en släkt på något ställe och fick helt enkelt äganderätt genom sedvanerätt. Byar kan sen bildas genom att släkten växer på olika sätt, och att klienter och andra tillåts bosätta sig i närheten. Att ta över andras mark genom våld, giftermål och diverse andra metoder är också belagt världen över i alla tider.

Ny mark kan skapas, antingen genom organiserade projekt som röjning och utdikning eller genom att ny teknik gör tidigare obrukbar mark attraktiv. Ett sånt exempel är när hjulplogen gjorde att man kunde bruka tunga lerjordar från tidig medeltid och framåt.

Instämmer. Intressant fråga.

Ankdammsmannens svar är bra.

Om skog först röjs väck måste det vara ett fruktansvärt jobb bryta stubbar och rötter för hand. Barrskog kan jag inte ens föreställa mig vilket arbete det måsta vara innan jorden blir bördig. Svedjefinnarna var väl expertis på detta.

De största släkterna har antagligen lagt beslag på marken väldigt tidigt.

Jag bor på landet, och de som äger mycket mark här är bönder, eller så har deras förfäder varit det. De har många släktingar. De ursprungliga innehaven inte att spåra, eftersom de är mycket äldre än registren. Bor man längs med kusterna i Götaland och Svealand, så har ens hembygd varit bebodd i minst sextusen år. Det fanns överhuvudtaget inget Sverige när de äldsta ägorna uppkom.

Ja så är det ju i dagsläget, men från början måste någon ha brukat marken och skaffat sig den på något sätt.
Det som är intressant att ta reda på är hur marken styckades av och vem bestämde hur stora gårdarna fick vara.
Varför fick Arne större gård än Kurt tex, gick man bara på social status. Från första början köpte man ju knappast gårdarna och idag kan dom vara värda miljonbelopp.
Det är lätt att ta reda på hur det var för 100 år sedan men gamla gårdar är nog svårare att veta.

De första jordbrukarna anlände till Sverige för ungefär 6000 år sedan och tog jord. Sedan dess har den ärvts, sålts, stulits och bytt ägare många gånger. Bland annat har kungarna ibland beslagtagit mark för att sedan dela ut den till någon man tyckt bättre förtjänat den. Men även den dåliga marken som inte gått att odla har haft ägare väldigt länge, som "utmark" som man tagit ved från, jagat på och låtit djuren gå på skogsbete på.

Enda gången jord blivit "ledig" var nog under digerdöden när hela familjer och alla arvtagare dött. Jag vet inte riktigt hur fördelningen av den jorden sedan skett?

Sedan, så kunde man (om man hade tid) självfallet börja med att göra bete av skogen. Först bara genom att låta korna beta i skogen, därefter gradvis gallra ut, tills inga träd växer. Efter tillräckligt många år, så har kvarvarande stubbar och rötter murknat. Det som man inte kunde undvika, var all sten.

I äldre tider så bearbetade man dock jorden grundare och brukade ofta runt stenar som var för tunga, för att enkelt lyfta undan för hand. Men alla dessa stengärdsgårdar och stenrösen (och dolt för vår syn idag, i form av sten från åkrar, som har lagts i botten av vägar på landet m.m.) visar på, hur mycket man har slitit, för att få bort sten från åkrarna.

Vad gäller markägandet, så var mycket av skogen i äldre tider by- socken, härads och landsallmänning, som ägdes kollektivt. By- och sockenallmänningarna delades sedan ofta i samband med skiftet upp, mellan de markägande bönder, som ingick i byn och socken. Många häradsallmänningar finns kvar, men andra har sålts av till olika storägare.

Här är slättbygderna i Uppland särskilt intressanta, eftersom jordbruksmarken där dök upp ur havet, först när jordbrukarna kom dit. Så jordbruksmarkerna i Uppland, har aldrig varit "natur", utan sedan de steg upp ur havet, en del av kulturbygden. De första gårdarna anlades då längs stränderna och när man gick någonstans, så gjorde man det längs stranden.

Dessa ursprungliga gårdar, har sedan växt till byar och städer, som ligger på samma plats som när de första gårdarna dök upp för 3800-4000 år sedan. De ursprungliga stigarna, blev sedan vägar. Vägar som finns kvar än idag och vägar som under dessa årtusenden sällan har flyttats en enda meter. När man byggde motorväg från Uppsala och norrut, så märkte man t.ex. i en by, som man var tvungen att gå igenom med motorvägen, att man under nuvarande hus, inom samma tomt, hade äldre hus från medeltiden och under dessa hus från järnåldern och under dessa hus från bronsåldern och under dessa, hus från bondestenåldern. Alla dessa hus, var då byggda parallellt med, eller vinkelräta mot den nuvarande länsvägen/bygatan. I.o.f.s. inte så förvånande, eftersom det vägen/gatan/stigen, har funnits där sedan bondestenåldern.

Vad gäller befolkningsminskning, så kan det mycket väl också ha skett för större områden under folkvandringstid och mera lokalt p.g.a. plundring och skövling i samband med krig. Kanske f.f.a. krigen mellan Sverige och Danmark under medeltid och tidigmodern tid. T.ex. i samband med Daniel Rantzaus räd mot Östergötland och Småland.

Jag gissar att människor också i äldre tider var ekonomiskt pressade och pantsatte mark och lånade pengar. Även utan ett banksystem så hände det väl att nya ägare tog över mindre bemedlades markplättar. Har dock ingen direkt kunskap om detta.

En intressant möjlighet vi har i Sverige är vår tidiga dokumentation i form av kartor. Lantmäteriverket har en stor tillgänglig och gratis databas där man kan söka efter kartor i ett visst område. Dessa kartor upprättades huvudsakligen för att reda ut ägandeskap.

https://www.lantmateriet.se/sv/Karto...oriska-kartor/

Man behöver ladda ned en plug-in, men det är lätt som en plätt.