Hur kommer det sig att denna strid med svenska soldater under andra världskriget är som bortglömd?
Kommer citera inlägg från försvarsmakten samt en artikel från nyhetsbrever Krigsmyter.
Vi börjar med citat ur en artikel från försvarsmakten angående hur viktigt det är att hantera det subarktiska klimatet.
Och nu några citat från krigsmyter:
Frågor man kan tänka ställa sig:
Kommer citera inlägg från försvarsmakten samt en artikel från nyhetsbrever Krigsmyter.
Vi börjar med citat ur en artikel från försvarsmakten angående hur viktigt det är att hantera det subarktiska klimatet.
Citat:
Ett konkret exempel på hur avgörande vinterförmågan kan vara är den ”Grafströmska räden” vid Märkajärvi i norra Finland i början av 1940. Här blev ett svenskt jägarkompani, som frivilligt kämpade för Finland, en tidig morgon angripet av en sibirisk skidlöparbataljon. Det ryska förbandet var betydligt större, men taktik och stridsteknik vägde tyngre. Wilhelm Guldbrand har själv fått historien återberättad av Anders Grafström, som var chef för det svenska kompaniet.
Citat:
I vintermiljö är det livsviktigt hur man rör sig. Grafström visste att ryssarna kanske fanns i området och därför gjorde kompaniet ”en metkrok” av sina spår innan man förlade sig i sin bas. De gick alltså i en båge så att de höll post mot de egna spåren.
Fienden gick rakt in i fällan. Jägarna hade också grävt ner sig i snön så att eldgivningen inte kom åt dem. På eftermiddagen gick ryssarna runt för att anfalla från en skog, men även det var en förutsedd manöver. Svenskarna hade trampat upp spår vid skogssidan så att de snabbt kunde förflytta sig genom snön, medan fienden pulsade djupt i det skumma ljuset.
Fienden gick rakt in i fällan. Jägarna hade också grävt ner sig i snön så att eldgivningen inte kom åt dem. På eftermiddagen gick ryssarna runt för att anfalla från en skog, men även det var en förutsedd manöver. Svenskarna hade trampat upp spår vid skogssidan så att de snabbt kunde förflytta sig genom snön, medan fienden pulsade djupt i det skumma ljuset.
Citat:
Den strid som sedan utspelade sig var kort och brutal. När ryssarna närmade sig möttes de av en vägg av k-pistkulor. Det svenska kompaniet stormade därefter fienden med handgranater och bajonetter. I kvällsmörkret kunde de sedan lugnt lämna platsen.
Om Guldbrand minns rätt låg 167 ryska vänsterstövlar uppradade i snön efter den ”Grafströmska räden”. Medan de svenska förlusterna stannade vid ett mindre antal stupade och sårade.
Om Guldbrand minns rätt låg 167 ryska vänsterstövlar uppradade i snön efter den ”Grafströmska räden”. Medan de svenska förlusterna stannade vid ett mindre antal stupade och sårade.
Och nu några citat från krigsmyter:
Citat:
Grafström mindes särskilt starkt hur hans bästa prickskytt
Carl Ragnar Bève (från Dalregementet i Falun) slog ut en extra
farligt placerad sovjetisk kulspruta:
”Han bedömde avståndet till omkring 500 meter, ställde in
siktet, riktade noga och sköt. Jag såg i kikaren hur kulspruteskytten
sjönk samman och hur kamraterna i gruppen drog
bort den döde (sårade?) från pjäsen samt hur en annan man
bemannade kulsprutan. Det gick någon minut tills Bèves
skott nummer två föll. Ännu en fullträff. Kulsprutan var tyst
resten av dagen"
Men även de sovjetiska prickskyttarna var i aktion och öppnade
eld så snart någon svensk råkade exponera sig. Förutom
vanlig ammunition använde de även så kallade dum-dumkulor
Carl Ragnar Bève (från Dalregementet i Falun) slog ut en extra
farligt placerad sovjetisk kulspruta:
”Han bedömde avståndet till omkring 500 meter, ställde in
siktet, riktade noga och sköt. Jag såg i kikaren hur kulspruteskytten
sjönk samman och hur kamraterna i gruppen drog
bort den döde (sårade?) från pjäsen samt hur en annan man
bemannade kulsprutan. Det gick någon minut tills Bèves
skott nummer två föll. Ännu en fullträff. Kulsprutan var tyst
resten av dagen"
Men även de sovjetiska prickskyttarna var i aktion och öppnade
eld så snart någon svensk råkade exponera sig. Förutom
vanlig ammunition använde de även så kallade dum-dumkulor
Citat:
Ett sovjetiskt anfall i kompanis storlek möttes av ett svenskt
motanfall. Det blev en blodig närstrid man mot man som dock
slutade med ett tydligt svenskt övertag – Röda armén kan ha
förlorat över hundra soldater – till priset av fyra svenska stupade.
Många vapen erövrades vid detta tillfälle och lastades
på pulkorna.
För att ta sig tillbaka till de egna linjerna valde Grafström
att ta den minst väntade rutten, först österut. Man lämnade
kvar de totalt sex stupade kamraterna för att kunna röra sig
lättare. Urnästlingen lyckades.
motanfall. Det blev en blodig närstrid man mot man som dock
slutade med ett tydligt svenskt övertag – Röda armén kan ha
förlorat över hundra soldater – till priset av fyra svenska stupade.
Många vapen erövrades vid detta tillfälle och lastades
på pulkorna.
För att ta sig tillbaka till de egna linjerna valde Grafström
att ta den minst väntade rutten, först österut. Man lämnade
kvar de totalt sex stupade kamraterna för att kunna röra sig
lättare. Urnästlingen lyckades.
Citat:
En patrull ur Grafströms jägarkompani råkade ut för ett sovjetiskt bakhåll om vilket flera häpnadsväckande detaljer framkom först ifjol (2010). Den förste i patrullen (åtta man) att stupa var patrullchefen, fänriken Torbjörn Öjstad från Stockholm.
Något ögonblick därefter stupade sergeanten Sixten Jansson från Helsingborg och menige Linus Johansson från Arjeplog. De återstående fem svenskarna skall sedan ha växlat eldsalvor med den sovjetiska styrkan under mer än en timme, till dess att ammunitionen var helt slut. Då var endast fyra svenskar vid liv, varav två var svårt sårade (en av dem dog senare samma dag på en sovjetisk förbandsplats). Om striden verkligen pågick så pass länge verifieras inte av den högste sovjetiske chefen på plats, Vasilij Margelov.
Något ögonblick därefter stupade sergeanten Sixten Jansson från Helsingborg och menige Linus Johansson från Arjeplog. De återstående fem svenskarna skall sedan ha växlat eldsalvor med den sovjetiska styrkan under mer än en timme, till dess att ammunitionen var helt slut. Då var endast fyra svenskar vid liv, varav två var svårt sårade (en av dem dog senare samma dag på en sovjetisk förbandsplats). Om striden verkligen pågick så pass länge verifieras inte av den högste sovjetiske chefen på plats, Vasilij Margelov.
Citat:
Men Margelov var tydlig med att även den sovjetiska sidan led förluster. Det var elva sovjetsoldater som stupade enligt en av de överlevande svenskarna. Mest häpnadsväckande är dock storleken på styrkan Margelov ledde. Han var vid tillfället bataljonschef och uppgav att han för bakhållet använde tre kompanier. Även om dessa kompanier var svagt bemannade och gissningsvis inte alla tre besköt Öjstads patrull, var det mycket ojämna odds.
Citat:
Vem var då denne Vasilij Margelov? Jo, sedermera den mest legendariske general som lett VDV, Sovjetunionens största elitförband (VDV= de luftburna styrkorna alltså fallskärmstrupperna).
Margelov ledde VDV mellan 1954 och 1979 och glömde aldrig att han stridit mot svenska frivilliga – men detta blev alltså känt i Sverige först ifjol efter att jag fått tag på generalens
memoarer. Kvar från dessa strider, den så kallade Grafströmska räden, finns ett antal av de sovjetiska
vapen som togs under striderna. De finns utställda bland andra historiska föremål intill officersmässen
på det som finns kvar av K4: Arméns Jägarbataljon i Arvidsjaur.
Margelov ledde VDV mellan 1954 och 1979 och glömde aldrig att han stridit mot svenska frivilliga – men detta blev alltså känt i Sverige först ifjol efter att jag fått tag på generalens
memoarer. Kvar från dessa strider, den så kallade Grafströmska räden, finns ett antal av de sovjetiska
vapen som togs under striderna. De finns utställda bland andra historiska föremål intill officersmässen
på det som finns kvar av K4: Arméns Jägarbataljon i Arvidsjaur.
Frågor man kan tänka ställa sig:
- Har ni hört talas om den Grafströmska räden innan?
- Pratas det mycket om det på Arméns Jägarbataljon i Arvidsjaur?
- Skulle svenska jägarsoldater kunna åstadkomma liknande resultat i dagens läge?
- Vad hade de svenska jägarsoldaterna för träning, teoretisk kunskap, utrusting som gjorde att dom kunde uppnå detta resultat?
- Varför dog så många ryska soldater jämfört med svenskar, vilka faktorer berodde det på?
- Varför har denna berättelse blivit så omgiven av mystik medans andra krigsveteraner och händelser från finska vinterkriget blivit så stora (ex: Simo Häyhä, Slaget vid Suomussalmi etc)?
- Finns det annledning till varför man inte "förstorar" detta? och i så fall varför?
__________________
Senast redigerad av Yxzz 2017-09-15 kl. 01:36.
Senast redigerad av Yxzz 2017-09-15 kl. 01:36.