Hur kan man tro att Svartenbrandt inte va galen?

Känns ju inte om det spelar så stor roll om han hade hög IQ när han ändå aldrig gjorde något vettigt under hela sitt liv.

Jag såg den där dokumentären av en slump på yt för ett tag sedan, och det som slog mig är hur uppenbart det är att han försöker manipulera sin omgivning hela tiden. Att folk, som den där tjejen han gjorde på tjocken, lät sig luras av honom är bra märkligt. G.W Persson sa för övrigt att han hade en god vän som var rättspsykiatriker, och den psykiatrikern brukade alltid säga att Svartenbrandt var ett skolexempel på psykopati - han hade aldrig träffat någon annan som stämde in på precis alla punkter.

I första klippet gråter han men man ser inga tårar, mediokert skådespel.

GW likt Svartenbrandt är två som inbäddats i detta osunda socialistiska, inte undra på att dessa två beundrar varandra?
Enda skillnaden mellan Svartenbrandt och GW är uppväxten.
För egen del tror jag på socialismen men inte på inkvoterade Herrar som dessa båda?
Högst och mediokert normalbegåvade men båda med alltför mycket tid att typ läsa på. Som hon Läckberg, hon gick och fick också billigt denna andhämtningen.
Det är oherrans förödande detta att inte ha haft en mor som knutit an till sitt barn. Och pojkar är härvidlag mycket sårbara.
Anknytningsskador skall man inte uppmuntra utan reparera?

Svartenbrandt var definitivt inte i avsaknad utav känslor, utan precis tvärtom.
Svartenbrandt var i avsaknad av balans i sitt känsloliv.

Kände en person som tydligen hade suttit samtidigt på Kumla eller om det var på Hall som han.
Svarten var den enda personen han var riktigt rädd för.
Han var tydligen fullkomligt oberäknelig.
Inte en skruv var rätt monterad någonstans på den människan.