Jag tycker ändå att rikssvenskan eller stockholmsdialekten är bäst , finast , klarast och skönast, och snyggast inte minst. Sch-ljuden är bara för härliga... och de lokala varianterna t.ex hur
u:et uttalas. Grymt skönt uttal där.
Ä:et i "där" , så släpigt härligt öppet Ä..
T.ex ordet "svårt"
rt... enbart det klår allt. Så klatschigt stiligt men samtidigt skönt.
"det går" , blir "det gåar".. helskönt!
"ju" , blir "jue"
"kom ihåg" , "kom ihåag" , så nonchigt.
T.ex Lise Tamm , bara för att exemplifiera alltså.
Annat exempel : Uno Svenningsons dialekt i "under ytan -låten" .. som väl är stockholmska?
Eller , gå meeea påa..